2026-09-07 skrev:UPPSALA Den nya avdelningen på Akademiska har 24 platser, men ingen av de nya sängarna finns på sjukhuset.
– Skönt att slippa sjukhuslukten, säger patienten Ingo ... som får vård hemma i lägenheten i Luthagen.

Sjukhuset har inte tillräckligt med personal och vårdplatser, och samtidigt ökar vårdbehovet.

Spoiler: visa

Från januari 2023 fram till 2026 är ökningen 4,3 procent på grund av ökat inflöde av patienter till sjukhuset.
Vårdplatser kan förstås omsättas i pengar.

Om du ligger på sjukhus kostar det dig som patient 130 kronor dygnet.

Men för sjukhuset är det förstås en annan peng som räknas in. Här kostar en plats i slutenvård mellan 5 000 och 10 000 kr per dygn, och mycket mer därtill om det gäller intensivvård. En okomplicerad förlossning beräknas till exempel kosta 40 000, en höftledsoperation närmare 100 000, enligt beräkningar som Region Östergötland gjort.

Spoiler: visa

Vården ligger i topp på listan över väljarnas viktigaste valfrågor, och politikerna i Region Uppsala har förstås olika lösningar på frågan om hur Akademiska ska vända underskottet.
Ett sätt att lösa ekvationen är att tänka utanför boxen.
Det menar Gunilla Wahlström, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktionen på sjukhuset.

I december 2025 drog regionen i startsnöret för ett nytt sätt att vårda sjuka på Akademiska sjukhuset. Avdelningen har fått namnet Akademiska hemma och går ut på att en del av vården flyttas från sjukhuset till patienternas hem.
Med hjälp av modern teknik kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet.

Det är ett led i utvecklingsarbetet Effektiv och nära vård 2030 i Region Uppsala.
– För att möta behoven krävs medvetna strategier, förändrade arbetssätt, mod och nytänkande, säger Gunilla Wahlström.
De första patienterna kommer från infektion- kirurg- och urologklinikerna samt internmedicin på Akademiska sjukhuset. Det handlar om patienter som behöver daglig provtagning och uppföljning av läkare och sjuksköterska. Det kan vara fråga om långvarig antibiotikabehandling och personer som genomgått kirurgiska ingrepp och behöver efterbehandling.

Spoiler: visa

En av dem som nappat på erbjudandet om att slippa ligga kvar på sjukhuset och i stället få sin eftervård hemma i sin egen säng är Ingo ...

Ingo hyser ingen oro för att vården ska bli sämre för att han får den hemma i sitt vardagsrum i stället för på sjukhuset.
– Jag känner att jag har koll på det mesta, och nu är jag på bättringsvägen.

I mars bytte han en klaff i sitt hjärta. En åtta timmar lång operation, som krävde eftervård på sjukhus i sex veckor eftersom han drabbades av flera infektioner. Under tiden har han fått antibiotika.
Hans "änglar", som han kallar dem, heter Åsa Nilsson och Kerstin Öberg och är på väg uppför trapporna för att ta hand om Ingo. De kånkar på utrustning de kan behöva i specialpackade väskor och bär också på en hjärtstartare.
Ingo ... sitter i soffan i sitt vardagsrum och väntar på att proverna ska tas och att pumpen som förser honom med antibiotika rakt in i blodet ska bytas.

– Det ser så fint ut, nu byter vi den. Vi tar lite blodprover också som vi ska ha till ronden i kväll. Då är ju du Ingo med digitalt och får prata direkt med läkaren, säger Åsa Nilsson medan hon konstaterar att pumpen tömt sig på sitt innehåll.

Hon är en av de första heltidsanställda sjuksköterskor som knutits till den nya avdelningen, som i augusti vuxit till ett tiotal under- och sjuksköterskor. Men det ska bli fler i takt med att avdelningen byggs ut. Åsa säger att hon gillar att starta nya verksamheter och att det var en av anledningarna till att hon nappade direkt på erbjudandet om att få jobba i teamet.
– Men jag tror också på den här vårdformen. Om man är patient och känner sig ganska pigg, så är det ju bättre att få hjälp hemma. Istället för att ligga på sjukhuset och vänta bara. Nu kan ju Ingo ta en promenad i vårsolen när vi åkt till exempel.[/spoiler]
Biträdande sjukhusdirektören Gunilla Wahlström, som själv är läkare, ser ingen begränsning vad gäller verksamhetsområden. Hon menar att vårdformen passar alla patienter och det som är avgörande är patientens vårdförlopp och livssituation. Målet är att skapa en avdelning med 24 vårdplatser, men där de fysiska sängarna alltså inte finns på något sjukhus.
Det medicinska ansvaret har läkare på den klinik som patienten tillhör. Det är också till den avdelningen som patienten skickas om tillståndet skulle försämras så pass att det behövs sjukhusvård.
Det är också frivilligt, alla som får vård hemma har själv sagt ja till det.
Projektet Akademiska hemma leds av Evelina Delldén. Hon säger att responsen från patienterna är kvitto nog för att driva idén vidare.
– Patienten vill ju komma hem.

Spoiler: visa

Man har kanske vårdats några veckor och längtar efter sin familj, sina barn eller sin hund. De är så otroligt tacksamma och nöjda och upplever också en trygghet, säger hon.

Någon skulle kanske invända att en patient i det läget ändå alltid är tryggast på sjukhuset?
– Hjälpen är bara ett samtal eller meddelande bort. Du får direkt kontakt med den avdelning som du skrevs ut ifrån och behöver inte åka via det vanliga akutflödet, säger Evelina Delldén.
Ingo ... i Luthagen har fått med sig övervakningsutrustning hem och från den skickas mätdata till sjukhusets teamcentral. Han kan också ha direktkontakt med ansvarig sjuksköterska via meddelandefunktion, telefon och videosamtal.
På soffbordet ligger mobilen som han använder för att kommunicera med vårdteamet.
Han tycker inte att det är svårt eller stökigt att hålla koll på det egna blodtrycket och skicka in resultaten digitalt.
---
Skulle det behövas kan teamet komma tillbaka på extrabesök. Och blir det akut läge är det ambulansen som gäller.

Spoiler: visa

Nu är det snart slut på besöken från "änglarna". Den sista pumpen Ingo ska ha sätts dagen efter vårt besök och sedan ska han skrivas ut från sjukhuset om inget tillstöter.

Hur mycket sparar man då på att vårda Ingo hemma?
Den frågan får Gunilla Wahlström svara på.
– Enligt både nationella och internationella data är de här vårdplatserna runt 30 procent billigare att driva i grunden. En av anledningarna är att man kan bemanna på ett annat sätt, säger hon.
Hon förklarar att det bär sig vid minst tolv vårdplatser och beräknas vara optimalt när man nått maxantalet 24 vårdplatser.
Akademiska hemma är nytt i Uppsala, men vårdformen finns redan bland annat i Göteborg och Skåne.
– Där har man sett positiva effekter för båda patienter och medarbetare i form av förkortad vårdtid, färre återinläggningar, kostnadseffektivitet och förbättrad livskvalitet för patienterna. Så det saknas verkligen inte vetenskap på området, säger Gunilla Wahlström.

Spoiler: visa

Akademiska sjukhuset tar emot allt fler sjuka patienter. Att hitta olika sätt att frigöra plats på är därför ett av flera mål för sjukhusledningen. Gunilla Wahlström menar att sjukhuset ingalunda är ensamma om sitt dilemma.
– Det är ju så vården ser ut idag. Vi blir fler, vi blir allt äldre och multisjuka, säger hon och fortsätter:
– Akademiska sjukhuset har dessutom ett högspecialiserat uppdrag, och tar emot patienter från hela Sverige. Allt det här måste vi balansera, och då blir ett sådant här projekt ett bra tillskott, säger Gunilla Wahlström.

Hon menar att erfarenheterna från andra regioner dessutom talar för att patienterna mår bättre av att få vård hemma.
– Vi ser färre vårdskador och snabbare tillfrisknande. Det är en win-win för alla.
Men om man ska beskriva sjukhusets största utmaningar så är vårdplatser en sak – bristen på personal en annan.
– Hela Sverige står ju inför en utmaning med personal. Det handlar om att använda den kompetens och personal vi har på bästa sätt och att involvera patienten bättre. De vårdplatser som frigörs inne på sjukhuset ska användas till en patient som verkligen inte kan vårdas på annat sätt, säger Gunilla Wahlström.