Alien skrev:De som levde för 7500 år sedan såg förstås ut precis som dagens människor, men olika beroende på var de levde.

Alien skrev:De som levde för 7500 år sedan såg förstås ut precis som dagens människor, men olika beroende på var de levde.

Huggorm skrev:men vi i norra europa är en blandning av flera olika stenåldersfolk

Ignatius skrev:

Huggorm skrev:men vi i norra europa är en blandning av flera olika stenåldersfolk

Nja, egentligen inte. Större delen av Sveriges befolkning härstammar från Yamnaya-kulturen från yngre stenålder. Det var ett folk som från början levde norr om Svarta havet. Vi har ganska lite gener från andra stenåldersfolk. I norra Sverige har samer och andra folk ett annat ursprung. Yamnaya-kulturen brukar knytas till indo-européer och därmed vårt språk.

Ignatius skrev:

Huggorm skrev:men vi i norra europa är en blandning av flera olika stenåldersfolk

Nja, egentligen inte. Större delen av Sveriges befolkning härstammar från Yamnaya-kulturen från yngre stenålder. Det var ett folk som från början levde norr om Svarta havet. Vi har ganska lite gener från andra stenåldersfolk. I norra Sverige har samer och andra folk ett annat ursprung. Yamnaya-kulturen brukar knytas till indo-européer och därmed vårt språk.

Illustrerad vetenskap 27.04.24 skrev:För 930 000 år sedan dog 99 procent av mänskligheten. Detta visar nya genetiska studier. Sedan dess har våra förfäder gång på gång befunnit sig på randen till utrotning, men varje gång har ett paradoxalt fenomen i våra gener räddat oss – och gjort oss starkare.
---
Ny forskning visar att en katastrof utplånade inte mindre än 99 procent av mänskligheten, som vid den tiden bestod av arten Homo erectus. Till sist återstod drygt tusen individer.

De överlevande hade alla odds emot sig, men de lyckades överleva krisen, och deras triumf beror troligen på två saker: En rejäl skopa tur och ett ärftligt fenomen som banade väg för att vår art kunde erövra av jordklotet.

Katastrof drabbade framgångsrik art
Homo erectus är en av de tidigaste människoarterna som var mycket framgångsrik fram till den stora krisen – fossila fynd visar att den var utspridd i Afrika, Europa och Asien.

Arten påminde om oss på flera punkter. Den gick på två ben, hade en relativt stor hjärna, tillagade sin mat över eld, tillverkade redskap av sten och byggde enkla hyddor.

Homo erectus hade dock en svaghet. Arten trivdes bara i varma regioner och allra bäst i tropiska klimat – vilket blev ödesdigert när de globala temperaturerna plötsligt började variera oftare och med större skillnader för omkring 1,2 miljoner år sedan.

Spoiler: visa

Geologiska data från borrkärnor visar att klimatet präglades av långa perioder av kyla, då istäckena vid polerna byggdes upp. Ismassorna drog ut fukten ur atmosfären, så att luften över hela jordklotet blev torrare. Landskapet förändrades och i stora delar av världen ersattes frodig skog av öppna, torra slätter.

Klimatförändringarna fick stora konsekvenser för Homo erectus och deras bytesdjur – och för 930 000 år sedan kollapsade befolkningen. Det innebar att våra förfäder utsattes för vad forskarna kallar en "genetisk flaskhals", det vill säga en period med mycket få individer och mycket begränsad genetisk variation.

överlevde katastrofen. Slutsatsen bygger på en kartläggning av mutationer i dna hos 3 154 nu levande människor från olika platser på hela jorden.

Ju fler mutationer vi delar, desto närmare besläktade är vi, och därmed kunde forskarna räkna bakåt i tiden och ta reda på hur stor populationen var vid olika tidpunkter.

Resultatet avslöjar att denna flaskhals varade i hela 117 000 år. För bara 813 000 år sedan började befolkningen att växa igen, om än inte i någon hög takt. Befolkningen låg kvar på mindre än 30 000 individer i 100 000 år.

Flaskhalsar leder till inavel
En genetisk flaskhals är ett allvarligt hot mot artens överlevnad. Den begränsade genetiska variationen gör befolkningen mer sårbar för exempelvis infektionssjukdomar. En större population är bättre rustad eftersom chansen är större att några av individerna har genvarianter som skyddar mot sjukdomen.

En liten population medför också hög risk för inavel, eftersom närbesläktade individer får barn med varandra. En annan möjlig konsekvens kan vara att ärftliga sjukdomar lättare sprids.

Men en liten befolkning kan samtidigt vara en fördel. Fördelaktiga mutationer sprids fortare än i en stor population vilket leder till att evolutionen kan gå blixtsnabbt. Och det kan vara det som ledde till att våra förfäder lyckades ta sig igenom flaskhalsen för 930 000 år sedan.

Forskarna som har gjort studien poängterar att flaskhalsen sammanfaller i tid med en av de största genetiska förändringarna som någonsin har skett i människosläktets historia: Bildandet av människans kromosom 2.

Vår närmaste nu levande släkting, schimpansen, har precis som våra tidiga förfäder 24 kromosomer, medan vi bara har 23. Skälet är att två kromosomer, som motsvarar schimpansens kromosom 12 och 13, har smält samman till vår nuvarande kromosom 2, vilket med största sannolikhet har haft stor betydelse för vår utveckling.

Förändringarna inkluderade bland annat bättre mentala förmågor, större uthållighet och en förmåga att reglera kroppstemperaturen genom att svettas.
---
Utvecklingen från den smala flaskhalsen för 930 000 år sedan fram till i dag var dock inte smärtfri. Vårt genetiska arv bär spår av flera andra flaskhalsar som våra förfäder fick kämpa sig igenom.

Den senaste inträffade för 74 000 år sedan, när supervulkanen Toba på Sumatra i Indonesien fick ett kolossalt utbrott. Då hade våra förfäder redan svårigheter på grund av den senaste istiden, och vulkanutbrottet försämrade levnadsvillkoren ytterligare.

Vulkanen fyllde atmosfären med svavel och aska som blockerade solljuset och ledde till att temperaturen sjönk ytterligare några grader under flera års tid.

Katastrofen utplånade majoriteten av jordens befolkning och när dammet hade lagt sig var mindre än 10 000 människor vid liv. Men liksom sina föregångare för 930 000 år sedan ledde de till en ännu starkare version av arten.

Global kris gav oss fantasi
Arkeologiska fynd vittnar om att människor för 70 000 år sedan började tänka i helt nya banor. De gjorde mer avancerade verktyg och använde dekorativa föremål och abstrakkta symboler. Utvecklingen är så betydande att forskare kallar den för "the great leap forward", eller "det stora språnget framåt" på svenska.
---
Vår värsta fiende är troligen nya virus eller bakterier – för trots att det finns mer än åtta miljarder människor på jordklotet i dag, så är vi sårbara för infektionssjukdomar eftersom vår genetiska variation är liten – den är exempelvis mycket mindre än schimpansernas.

Vi är alla nära släkt med varandra eftersom våra förfäder har passerat genom trånga genetiska flaskhalsar.

Alien skrev:Arkeologiska fynd vittnar om att människor för 70 000 år sedan började tänka i helt nya banor. De gjorde mer avancerade verktyg och använde dekorativa föremål och abstrakkta symboler. Utvecklingen är så betydande att forskare kallar den för "the great leap forward", eller "det stora språnget framåt" på svenska.

Ignatius skrev:Det var alltså människor som vi som lärde NT-dårarna att bli människor.

antonius skrev:som backstugor kanske

What LIFE Was Like Before the First Cities? | 10,000 BCE

antonius skrev:lappkåtor

You Wouldn't Last a Day! | Hardships of Primitive Human Life

What Did Cavemen Actually Do All Day?

Before Fire