Blev för ungefär ett år sedan diagnoserad med generaliserat ångestsyndrom, då jag ofta var väldigt nedstämd, kunde stirra ut i luften och hade svårt att komma igång med saker. Det var som om en ond varelse attackerade mig inifrån. Det gjorde ont. Värre var det när några av mina föräldrar kom fram och ville säga något. Då började jag slåss.

Mår betydligt bättre nu, men vissa dagar kan jag glömma att planera vad jag skall göra, och då kommer de jobbiga känslorna tillbaka. Oftast försvinner en hel dag på grund av det, för vet inte vad jag skall göra åt det.

Någon som känner igen sig och vet vad man kan göra?

Påminner om när jag var sjukskriven för depression. Jag skrev mycket dagbok. Inte då vad jag åt till lunch etc, utan känslor och tankar. Bra för att reflektera över sina tankar och trassla ut dem, upplevde jag. Jag skriver fortfarande, mest när jag mår dåligt. Sen hade jag en bra terapeut att prata med också, det hjälpte mycket också. Vissa veckor vad det den enda turen utanför dörrn.

Autismsmurfen skrev:Mår betydligt bättre nu, men vissa dagar kan jag glömma att planera vad jag skall göra, och då kommer de jobbiga känslorna tillbaka. Oftast försvinner en hel dag på grund av det, för vet inte vad jag skall göra åt det.

Någon som känner igen sig och vet vad man kan göra?

Gör listor.

Och scheman.

Och dokumentera det efteråt.

Jag brukar göra ganska långa, detaljerade listor över dagens göromål (även något så simpelt som "äta lunch"), och bocka av alla göromål allteftersom. Om jag vaknar en morgon och känner mig förvirrad så gör jag en jättelång lista som beskriver dagen i detalj. Jag dokumenterar också alla dagar i efterhand. Annars glömmer jag bort vart jag var och vad jag gjorde igår, och det känns råjobbigt.