Eftersom jag numera måste stå stilla varje morgon och lyssna på folk har ett faktum börjat irritera mig. Jag svajar som en flaggstång i vinden.. fram och tillbaka, och kan inte låta bli. Det är som om jag inte kan balansera ordentligt. Alternativen jag brukar alternera mellan är att i stället snurra överkroppen fram och tillbaka eller väga från fot till fot. Egentligen stör det inte mig men jag har märkt att andra tittar på mig, vilket även gjort mig mer medveten om det. Står jag med ryggen mot en vägg tenderar jag att dunka ryggen mot den.

Sitter jag ner har jag inte "balansproblemet" men jag fipplar med pennor på olika sätt, väger gärna på stolens bakben (inte numera som vuxen eftersom jag försöker framstå som åtminstone 80% normal), ritar krumelurer på papper om sådant finns osv.

Vad låter det här mest som? Inget att bry sig om? Jag står ju i kö för tester med inriktning att kolla ADHD och AS, men skulle vilja veta vad ni mest förknippar ovanstående med. Just att jag inte kan låta bli är väl vad som gör det irriterande.

Tror du delar beteende med många människor. Det är jobbigt och ansträngande att stå helt still och bara naturligt att röra lite grann på sig. Tror du kommer att märka att andra gör så där du är, kolla runt lite när du är där.

Klottra på pappar är vanligt det med.

Jag tänkte ju det också men inte enligt vad jag sett. I gruppen jag nu är i (fler än 10) är jag ensam om det. Visst kan någon stå och väga fram och tillbaka på fötterna enstaka gång, men jag gör det i stort sett alltid. Obs att jag inte kan vanka av och an under de här sammankomsterna, vilket jag brukar göra annars. Kombinationen av att vara stilla och observera andra i samma läge var det som fick mig att själv fundera.

Håller med Moggy men det kan ändå vara skillnad mellan att svaja och klottra för att man har lite ADD-otålighet och att ha problem med balanssinnet:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Balansorgan
http://www.netplaces.com/sensory-integr ... alance.htm

Om du nämner detta på utredningen så kan de säkert hjälpa dig avgöra vilket som är fallet, om du inte kan det själv.

Själv har jag alltid tyckt det är apjobbigt att behöva stå. Även att tvingas sitta still och lyssna på något. Särskilt om det är något ointressant. Klottrade alltid i skolböckerna och höll på att krevera av leda på måndagsmötena på jobbet.

Inger skrev:Håller med Moggy men det kan ändå vara skillnad mellan att svaja och klottra för att man har lite ADD-otålighet och att ha problem med balanssinnet:

Det har du nog rätt i. Borde nog inte tagit upp fipplandet/klottret i samma fråga som svajandet.

Inger skrev:http://sv.wikipedia.org/wiki/Balansorgan
http://www.netplaces.com/sensory-integr ... alance.htm

Om du nämner detta på utredningen så kan de säkert hjälpa dig avgöra vilket som är fallet, om du inte kan det själv.

Själv har jag alltid tyckt det är apjobbigt att behöva stå. Även att tvingas sitta still och lyssna på något. Särskilt om det är något ointressant. Klottrade alltid i skolböckerna och höll på att krevera av leda på måndagsmötena på jobbet.

Tack för länken.. intressant. Fast det varken snurrar i huvudet eller ger illamående, så det är väl ett lindrigt fall då.

Ang. möten, presentationer och liknande.. ja. Jag klarar att vara passiv åhörare i max 40 minuter oavsett ämne, sen blir det svårt. Nåja. Ingen dör av mina egenheter och jag är inte lindansare heller.

När jag har ryggproblem så måste jag röra på mig kontinuerligt för att slippa värk, jag kan helt enkelt inte stå still, numera jag bättre styrka i ryggmuskulaturen så jag kan stå still längre.

Rörelserna gör kroppen omedvetet så du kanske behöver styrketräning av ryggen för att klara av att stå stlll.

Folk kan glo på mig också ibland, speciellt om jag pratar i mobilen och samtidigt går runt i cirklar. Jag är oförmögen att stå still samtidigt som jag pratar i telefon.
Jag tror det är min ADD som gör det. När jag sitter och pratar med någon måste jag pilla på något med fingrarna, som kläderna eller mina ringar. Ser jag på TV biter jag mig i kinderna om jag inte har något godis att tugga på (vilket jag numera inte får, eftersom jag ska gå ner i vikt).

svartamolnet skrev:Folk kan glo på mig också ibland, speciellt om jag pratar i mobilen och samtidigt går runt i cirklar. Jag är oförmögen att stå still samtidigt som jag pratar i telefon.
Jag tror det är min ADD som gör det. När jag sitter och pratar med någon måste jag pilla på något med fingrarna, som kläderna eller mina ringar.

Jag går också runt när jag pratar i telefon. Jag ser det positiva i det eftersom jag då får motion automatiskt.

Inger skrev:

svartamolnet skrev:Folk kan glo på mig också ibland, speciellt om jag pratar i mobilen och samtidigt går runt i cirklar. Jag är oförmögen att stå still samtidigt som jag pratar i telefon.
Jag tror det är min ADD som gör det. När jag sitter och pratar med någon måste jag pilla på något med fingrarna, som kläderna eller mina ringar.

Jag går också runt när jag pratar i telefon. Jag ser det positiva i det eftersom jag då får motion automatiskt.

Jag har en kompis som inte har något NPF han går också runt när har pratar i telefon det gör även jag som har en diagnos. Han och jag tänker ofta väldigt lika vi brukar prata om ganska djupa saker och mycket det jag har problem med upplever även han som problem. Så det är lustigt att man kan ha så lika erfarenheter med eller utan diagnos. Och det är lustigt i våra samtal är det han oftast som tar upp problem tex som att irra runt pratande i telefon.

Vi är ju i gott sällskap i alla fall:

Haha! Nu fick jag vinjetten till den i huvudet.

Angående ryggsvaghet.. det är ju förstås en möjlighet. Jag är otränad... men det känns inte som om ryggen är inblandad. Dock ska jag börja träna så lär väl märka skillnad isf.

Det känns mer som att jag faller antingen framåt eller bakåt med *fötterna* som rotationsaxel. Nu när jag tänker på det har jag t.o.m. fallit kull pga detta ett par gånger, dvs från lugnt stillastående läge. Inte på mötena men i andra situationer. Kan plötsligt tappa balansen och få hitta den igen, vifta med armarna osv för att inte ramla.

Eller överanalyserar jag? Hur som helst är mitt balanssinne inte på topp. Kanske det är slutsatsen.

Jag provade att böja lite på knäna i dag och det hjälpte om inte helt.

Kanske bara är dålig på att stå upp. Känner mig lite som en fisk på styltor.

Har alltid ruskat på ben, vifta med fötter, trummat med fingrar, sen jag började med SSRI har ruskandet på fötterna ökat till att vara i stort sätt konstant när jag kan röra en kroppsdel utan större ansträngning.

Jag går på SNRI (Effexor) och har tidigare ätit SSRI, totalt sedan ~2002. Undrar om det är relaterat?