sugrövmanövern skrev:Det måste ju vara ett rent helvete att vara överempatisk.

Jag är i helvetet pga det... ofta. Eller?

Har svår överempati. Hehe. Men den känns bra. Lärt mig leva med den!!

Fast det som talar emot AS är att jag aldrig varit rättskaffens som många med AS är. Jag brukar ljuga när jag kan få fördelar av det, eller undanhålla information och vara falsk. Det som talar emot psykopat är att jag är ganska osäker och inte så tuff. Psykopater brukar inte bli utnyttjade vilket jag blivit.

Jag är väldigt social i grund och botten, det är alla i min familj, men jag har svårare för det och det tar definitivt energi från mig. Kanske inte att jag ska säga tack, hälsa och dylika artighetsfraser går på rutin. Det är det där andra, att du ska komma ihåg att fråga om hur barnen mår, om mötet gick bra, om det finns något kaffe, etc... Rent småprat. Men det fungerar.
Jag upplever inte några stora svårigheter med TOM, utan jag är fullt medveten om att människor har en massa tankar om mig och om andra personer.
Jag fattar att andra människor oftast har en undertext i det de säger, sedan kan jag hitta 20 olika möjliga tolkningar...
Jag förstår ironi, ordvitsar och sarkasm.
Jag har kontakt med ett hundratal nya människor varje vecka.

Det är inte så illa av en kille som när han var 17 år undvek att vara hemma hos vänner för att han inte visste vad som förväntades av honom...

Men det tar energi, vissa dagar kan jag vara fullständigt dränerad och det känns som om jag är bakfull.

lallic skrev:Fast det som talar emot AS är att jag aldrig varit rättskaffens som många med AS är. Jag brukar ljuga när jag kan få fördelar av det, eller undanhålla information och vara falsk. Det som talar emot psykopat är att jag är ganska osäker och inte så tuff. Psykopater brukar inte bli utnyttjade vilket jag blivit.

Att undanhålla information är inte att ljuga, det är en ren överlevnadsstrategi. Du behöver inte berätta allt, speciellt inte för exempelvis myndigheter om det kommer resultera i att du får problem och inte får rätt hjälp.

Jag har också svårt att fråga hur det gått på mötet, resan osv. Eller hur det är med barnen och frun/mannen. Jag bryr mig inte helt enkelt. Ibland frågar jag iallafall, om jag kommer på det, ifall jag är intresserad av att behålla vänskapen med någon.

Har också lagt märke till att många människor har psykopatliknande beteende och då menar jag att många utnyttjar eller kör över mig då jag kan framstå som snäll och mjuk i kontakten med andra. Jag önskar ibland att jag hade mer rovdjur i mig, så att jag kunde hugga direkt om någon säger något dumt eller behandlar mig respektlöst.

Du påminner om hur jag tänkte om mig själv för ett antal år sen.

Du verkar inte vara "psykopat" i alla fall.

lallic skrev:Har också lagt märke till att många människor har psykopatliknande beteende och då menar jag att många utnyttjar eller kör över mig då jag kan framstå som snäll och mjuk i kontakten med andra. Jag önskar ibland att jag hade mer rovdjur i mig, så att jag kunde hugga direkt om någon säger något dumt eller behandlar mig respektlöst.

Vilken intelligent hjärna du har.
"många människor har psykopatliknande beteende"

Nästan alla människor har sånt beteende och skiftar mellan att bete sig som total psykopat i en situation till att vara icke psykopat i nästa.

Mänskligheten är en galen skara.

Jag testade under några år att imitera ett "rovdjur", som du kallar det. Men är det inte självförsvar? Så ser jag det.

När du umgås med folk så var beredd på det oväntade. Läs av deras avsikter och annat. Det är simpel logik, kräver uträkningar i snabb takt. PERFEKT för en Aspergare som är bra på logik och snabbtänkt.

Människor är oftast simpla i sitt beteende. De styrs av primitiva impulser och drifter och sin vilja att försvara sitt EGO. Så det är rätt lätt att "dribbla" med folk när man lärt sig lite grundläggande saker om "homo sapiens sapiens" sinne. Löjligt lätt.

Om du vill lära dej "hugga tillbaka direkt" så lycka till med det. Jag har lärt mig det och är något av expert på det. Även om jag nu valt att verkligen försöka förlåta alla för deras idioti. Jag har anammat Buddhism.

Hugga tillbaka har jag gjort nog i detta livet. Huggit utan anledning också så det räcker. Nu planerar jag utöva förlåtelse i så hög grad det går.


Har du några frågor kan du skicka PM. Jag svarar på allt jag kan.

lallic skrev:Har också lagt märke till att många människor har psykopatliknande beteende och då menar jag att många utnyttjar eller kör över mig då jag kan framstå som snäll och mjuk i kontakten med andra. Jag önskar ibland att jag hade mer rovdjur i mig, så att jag kunde hugga direkt om någon säger något dumt eller behandlar mig respektlöst.

Angående PSYKOPATER.

Psykopat-beteende som jag ser det kan nästan vem som helst anta i olika situationer i sitt liv.

Man gör saker för att SJÄLV tjäna på det. Tex hjälper man nån för att sen få en gentjänst. Man "smörar/ljuger" för nån så att man själv får löneförhöjning. Och man ignorerar om folk blir sårade/skadade medan man skaffar det man "vill ha". Psykopat-beteende.

Vi Aspergare skulle jag vilja definiera som generellt FINARE människor. Vi kan ofta hjälpa andra utan att då "räkna ut" vad vi får i belöning. Vår drivkraft är istället att vi tycker det är RÄTT att göra en viss sak.

jag känner igen mig i en hel del saker och skulle nog säga att jag i stora drag har en NT hjärna ....

Jag har tex inga problem med empati och om en kamrat eller partner beter sig på ett sätt jag inte känner igen frågar jag naturligt vad som är fel , har även fått höra att jag är en mycket god lyssnare och känner det naturligt att trösta kamrater , familjemedlemmar eller partners som är ledsna

jag förstår oftast dom finare aspekterna inom ironi och använder mig själv av ironi och tycker det är en högre och mer förfinad form av humor än att tex halka på bananskal

kan även till en viss del tolka dom undermeningar som döljer sig i det folk säger tex om jag är gäst hos någon och den personen gäspar högt och säger oj vad mycket klockan är så förstår jag per automatik att jag ska tänka på refrängen och ursäktar mig med att det var trevligt att träffas och det får vi göra om en annan dag ....

och nej det är inget jag övat upp utan det faller naturligt för mig

tex när jag var lite och min mor kom hem och sa det ligger en chipspåse och 2 filmer i tv-rummet e dom dina micke så fatta jag utan problem att hon undermedvetet bad mig att ta bort dom och göra rent efter mig


har även väldigt lätt att anpassa mig till olika samhällsgrupper och olika sociala situationer tex har jag vänner ur överklassen och när jag är där har jag inga som helst problem med att bete mig på ett sätt som för dom faller normalt .

har även vänner som e helt vanliga arbetare och när jag är med dom beter jag mig på och talar på ett sätt som gör att jag smälter in där

jag är vad man skulle kunna kalla väldigt kulturellt flexibel


jag är inte heller besatt av korrekthet till den milda grad som dom flesta aspergare är och har itne heller samma kännsla för rätt och fel ...


skulle tex aldrig orka med att katalogisera mina cd skivor efter artist och musikstil eller att ha alla min fenix tidningar som jag prenumerar på liggandes i ordningsföljd efter utgivningsdatum och liknande , struntar totallt i om skorna står prydligt uppställda och färgkordinerade på skostället eller ligger hullerombuller i hallen


jag kan även mycket väl tänka mig att bryta mot lagen för det är roligt och sedan ljuga om det och manipulera för att skydda mig själv

har vid ett flertal tillfällen ljugit och då menar jag inte utelämnat detaljer eller ändrat nån liten detalj utan i princip ändrat hela historien för att skydda mig själv eller kamrater undan att hamna i trubbel ....


kan även dra vita lögner för att inte såra andra, tex så var mitt ex väldigt modeintresserad och jag tycker det mesta inom tjej mode rent ut sagt e avskyvärt fult, men kunnde när hon fråga om nån sak var fin säga att ja den e jättefin du kommer bli jätte sexig / vacker / fin i den för att jag märkte att hon gilla den och att hon ville ha possetiv respons

kan även vara ödmjuk och lisma / fjäska för personer som jag anser står högre än mig i rang eller när jag tjänar något för egen vinning på det

Micke_B skrev: Väldigt mycket intressanta saker

Micke_B om du har diagnosen aspergers syndrom, då måste den väl utom all tvivel vara felaktig?

Att han skriver att han är duktig på det betyder inte att han är det.

Jo, annars hade han skrivit att han var dålig på det?

lol

Han är en ljugare, det är dumt att lita på dem.

Micke_B kan mycket väl ha asperger (och lallic ännu mer). Sanningen är mycket mer komplicerad än det som alla tror sig veta.

Parvlon skrev:lol

Han är en ljugare, det är dumt att lita på dem.

ja och det är ju så häftigt och det ligger ju så stor prestige i att ha adhd och autism/asperger så jag vill ljuga om att jag har det eller

sen vet inte jag om det finns olika grader av asperger/autism eller inte men vad jag förstått kan man vara hög eller lågfungerande och jag är väl då troligtvis väldigt högfungerande ..

asperger/autism är ju ett ganska brett spektrum och behöver ju inte se precis lika ut på alla individer som har det .

jag ahr en kompis som har asperger/autism och han och jag är inte lika för 5 ruttna öre vi e så olika man kan bli fast vi har samma diagnos

sen vet jag inte om jag kan titulera mig stolt aspergare/autist jag har enligt min läkare adhd och drag från asperger/autism

vilket således troligtvis betyder att jag har visa aspekter från asperger/ autism men inte hela tårtan så att säga och således troligtvis har det gjort mig ganska högfungerande ....

men det är bara egna funderingar

Okej, fast saker som: "det ligger en chipspåse under soffan, är den din?" fattar jag direkt. Finns det någon vuxen aspergare som bara svarar ja eller nej på den frågan utan att förstå själva innebörden?

Om jag varit på besök hos någon som gäspat högt och sagt: "oj, vad klockan blivit mycket" så hade jag känt mig dum och fattat att det är dags att gå.

lallic skrev:Okej, fast saker som: "det ligger en chipspåse under soffan, är den din?" fattar jag direkt. Finns det någon vuxen aspergare som bara svarar ja eller nej på den frågan utan att förstå själva innebörden?

Om jag varit på besök hos någon som gäspat högt och sagt: "oj, vad klockan blivit mycket" så hade jag känt mig dum och fattat att det är dags att gå.

nu säger du vuxen aspergare men som jag sa jag förstod det redan i barnåldern, det är således inget som utveckalts med att jag blivit äldre och fått en större förståelse för min omvärld utan det e medfött och föll sig naturliga redan som småbarn


sen måste det ju variera från individ till individ, som ett aspie skämt
som min läkare drog för mig, frugan kommer hem och säger kan du ta ut soporna till sin man med asperger och han svarar ja det kan jag , en timme senare kommer hon hem och han har inte tatt ut dom och hon frågar varför och han svarar du fråga om jag kunnde inte om jag ville

och sån har jag i princip aldrig varit inte ens som barn

jag har en kompis som i det stora hela har samma diagnos som mig men som fungerar på det sättet , han kan i disskusioner med det motsatta könet där dom står och pratar om väder och vind helt plötsligt vräka ur sig saker som hur underbart det är med håriga fittor och stora pattar

han har heller noll koll på det där med ironi , han är hårdrockare och jag råkade skämta med han om att jag såg han hade hip-hopp på sin dator och att det inte passade sig för en hårdrockare varpå han blev skitsur såg det som en förolämpning mot hans person och pratade inte med mig på 4 månader

han har väldigt smala intressen och umgås med speciella folk som är i hans gunst och han kan tex kasta ut 10 tusentals kronor på sitt specialintresse

han är förövrigt 30 år och bor hemma för han inte klarar sig själv och inte kan hantera vardagssyslor som jag ser som skitenkla


jag kan definitivt inte identifiera mig med han men endå har vi som sagt i det stora hela samma diagnos , så tror det varierar väldigt mycket mellan individ till indivd

han ser man väldigt tydligt på att han ahr asperger / autism, mig märks det knappt på mer än att jag har lite underliga vanor och är ganska rutinbunden

Okej, men som barn förstod jag också saker som "kan du ta ut soporna?". Men jag var nog lite trögare än andra. Som tex när jag hade prao på sjukhuset och en sjuksköterska sa till sin kollega: "kom nu syrran" då trodde jag att det var hans syster, men det var uppenbart att syrran betyder syster/sjuksköterska.

Fast som barn har man svårt för vissa liknelser och sådant. Det är naturligt.

lallic skrev:Okej, fast saker som: "det ligger en chipspåse under soffan, är den din?" fattar jag direkt. Finns det någon vuxen aspergare som bara svarar ja eller nej på den frågan utan att förstå själva innebörden?

Ja, jag hade utan tvivel svarat antingen ja eller nej på den frågan. Fast nu har du desarmerat den minan vilket jag tackar för. Dock kommer jag allt bli mycket konfunderad om någon frågar ifall det är min bil som står på parkeringen.

Om jag varit på besök hos någon som gäspat högt och sagt: "oj, vad klockan blivit mycket" så hade jag känt mig dum och fattat att det är dags att gå.

Nix, däremot "Nu ska jag gå och lägga mig" skulle funkat. Jag undrar ifall det verkligen är ovanligt att inte korrekt tolka sådana meningar?

ragnevi skrev:Jag är väldigt social i grund och botten, det är alla i min familj, men jag har svårare för det och det tar definitivt energi från mig. Kanske inte att jag ska säga tack, hälsa och dylika artighetsfraser går på rutin. Det är det där andra, att du ska komma ihåg att fråga om hur barnen mår, om mötet gick bra, om det finns något kaffe, etc... Rent småprat. Men det fungerar.
Jag upplever inte några stora svårigheter med TOM, utan jag är fullt medveten om att människor har en massa tankar om mig och om andra personer.
Jag fattar att andra människor oftast har en undertext i det de säger, sedan kan jag hitta 20 olika möjliga tolkningar...
Jag förstår ironi, ordvitsar och sarkasm.
Jag har kontakt med ett hundratal nya människor varje vecka.

Det är inte så illa av en kille som när han var 17 år undvek att vara hemma hos vänner för att han inte visste vad som förväntades av honom...

Men det tar energi, vissa dagar kan jag vara fullständigt dränerad och det känns som om jag är bakfull.

Vad bra beskrivet ragnevi!
När jag läst om det där småpratet så har ingen riktigt kunnat förklara vad de menar med att de (som har AS) har svårt med småprat. Men ditt exempel är klockrent. Samma med att man med AS blir trött av att vara social. Beskrivningen du gav som att man är helt dränerad och det känns som man är bakfull är också klckren (för mig).
Tack!

Zombie skrev:Micke_B kan mycket väl ha asperger (och lallic ännu mer). Sanningen är mycket mer komplicerad än det som alla tror sig veta.

KANSKE

Parvlon skrev:lol
Han är en ljugare, det är dumt att lita på dem.

"ljugare"??

Fattar vad du menar. Jag är nog NTFGHR. Skippar min AS nu.

Parvlon skrev:Att han skriver att han är duktig på det betyder inte att han är det.

Intelligent inlägg man inte ser ofta.

Micke_B skrev:
jag ahr en kompis som har asperger/autism och han och jag är inte lika för 5 ruttna öre vi e så olika man kan bli fast vi har samma diagnos

Fan vad SORGSEN jag blev när jag märkte det. Trodde alla med "AS" var åtminstone någorlunda liknande. Men en del är ju helt VÄCK.

Nåt jag måste acceptera. Jag missförstod allt. Haft diagnos ett tag och fattat hur det ligger till... jävla trauma igen.

Zombie skrev:Micke_B kan mycket väl ha asperger (och lallic ännu mer). Sanningen är mycket mer komplicerad än det som alla tror sig veta.

Inget "påhopp" där. Detaljstuderade i 10 minuter. Om nu inte "Micke_B" blir arg när du säger han mycket väl kan ha Asperger då. Har jag ingen aning om...
Han verkar ha mer ADHD drag än AS-drag.

Det stämmer treeman , jag har överliggande adhd med drag från asperger/autism

som min läkare sagt anledningen till att jag har en diagnos är att jag enligt deras tester hade ett betende som gjorde att jag låg precis över NT normen så det var typ en droppe som vägde över mot autism/asperger bägaren

man kan säga att jag har adhd med autistiska/ asperger drag enligt min läkare och inte ren asperger eller ren autism