Har ni svårt att veta hur man ska säga saker på ett bra sätt?

Tex om mina grannar stör på natten, så mår jag jättedåligt, men jag kommer inte på hur man ska säga. Det jag kan tänka mig är att typ skrika: "sluuuuta för fan" men så sa en att man kan knacka på och säga: "kan ni vara snälla att möblera på dagen istället?"

Alltså då förstår jag att det låter jättebra att använda den meningen eller någon liknande. Själv hade jag inte listat ut det.

Sen tycker jag det är skitsvårt att veta när någon går över gränsen, och hur man då ska säga. Andra får säga till mig typ: "tyckte det där var lite fräckt sagt av henne, nästa gång så kan du svara så här ...... "

Har ni lätt för att förstå sånt?

Jag blir ställd om saker inte går efter regelboken. Stör grannarna då rapporterar jag dem till hyresvärden om störningen går emot reglerna. Om de följer reglerna skulle jag ha väldigt svårt att säga till.

Jag har inte dåligt självförtroende, men jag har svårt att veta när jag kan ta för mig utan att trampa på andra. Jag har kört på för hårt vissa gånger så att jag kört över människor och det var väldigt olyckligt så jag försöker undvika det.

//OT . Du startar intressanta trådar Albulena. OT

Åh tack för du skrev det med att jag startar intressanta trådar carl.
För precis när jag hade postat den, så tänkte jag: "undrar hur många som stör sig på mig och mina trådar nu.."

Jag menade mer att jag har svårt att veta när någon gör något osynligt. Typ osynliga attacker tex skuldtrippar mig, eller försöker få mig att må dåligt osv.

Först har jag svårt att känna igen när det inte är friskt beteende, sen svårt att veta vilka ord eller motattacker jag ska göra

Albulena skrev:Har ni svårt att veta hur man ska säga saker på ett bra sätt?

Tex om mina grannar stör på natten, så mår jag jättedåligt, men jag kommer inte på hur man ska säga. Det jag kan tänka mig är att typ skrika: "sluuuuta för fan" men så sa en att man kan knacka på och säga: "kan ni vara snälla att möblera på dagen istället?"

Alltså då förstår jag att det låter jättebra att använda den meningen eller någon liknande. Själv hade jag inte listat ut det.

Sen tycker jag det är skitsvårt att veta när någon går över gränsen, och hur man då ska säga. Andra får säga till mig typ: "tyckte det där var lite fräckt sagt av henne, nästa gång så kan du svara så här ...... "

Har ni lätt för att förstå sånt?

Oj, du hade lika gärna kunnat beskriva mig där. Jag fungerar EXAKT som du beskriver det! Hur jag ska tampas med det problemet vet jag dock inte - förutom att ha en massa människor som lär mig vad jag kan säga i olika situationer. Om det finns sån hjälp har jag inte nån aning om.

Jag är totalt oförmögen att se övertramp. Vad som är fel och vad är rätt och vad är acceptabelt resp. oacceptabelt. Undantaget är om det finns någon form av officiella regler. Då har jag iaf något att relatera till.

Nästan allt är trivialt i mina ögon (med andra ord: det är bl.a mycket svårt att kasta rena personangrepp på mig eftersom jag inte blir upprörd över det).

imperativ skrev:Jag är totalt oförmögen att se övertramp. Vad som är fel och vad är rätt och vad är acceptabelt resp. oacceptabelt. Undantaget är om det finns någon form av officiella regler. Då har jag iaf något att relatera till.

Nästan allt är trivialt i mina ögon (med andra ord: det är bl.a mycket svårt att kasta rena personangrepp på mig eftersom jag inte blir upprörd över det).

Jag förstår ibland om jag blir utsatt för eller om jag själv gör ett övertramp. Vanligtvis förstår jag att nåt inte står rätt till och blir då snarare förbryllad och ställd.

Personangrepp om de är tillräckligt tydliga för mig eller om jag tidigare har hamnat i en liknande situation som jag i vanlig ordning har analyserat sönder.

Det vanliga när det finns oskrivna regler på vad som är 'rätt' eller 'fel', tex. på en arbetsplats, brukar snarare leda till att jag medvetet testar gränserna för vad som är acceptabelt - under förutsättning att jag har en vag aning om att såna regler förekommer. I annat fall kör jag mitt race och förväntar mig att någon förklarar reglerna för mig.

Albulena skrev:Jag menade mer att jag har svårt att veta när någon gör något osynligt. Typ osynliga attacker tex skuldtrippar mig, eller försöker få mig att må dåligt osv.

Först har jag svårt att känna igen när det inte är friskt beteende, sen svårt att veta vilka ord eller motattacker jag ska göra

Jag kan lätt missa sånt. Börjar få aningen bättre koll men tidigare så har andra fått upplysa mig om att jag just blivit dissad eller utnyttjad och borde reagera, samt hur.

Eller så har jag fattat det men inte haft koll på hur fräcka andra får lov att vara, och när man har rätt att säga ifrån. Har ofta varit mer tolerant och förstående än vad man bör vara i o m att jag saknat naturlig känsla för vad som är rimligt att stå ut med.

Även de gånger jag känner att något är helt åt pipsvängen så litar jag inte riktigt på att jag känner rätt förrän någon annan bekräftar det. (Har länge tänkt starta en tråd om det men det har inte blivit av.)

Det känns som om det ni beskriver är största nackdelen med att ha Asperger...

Jag har och har alltid haft i det stora hela bra koll på detta trots min As. men vissa saker blir lite tokiga. När jag var yngre kunde jag ibland säga ointressanta saker och fattade först precis efteråt att det var onödig/överflödig information och när jag var yngre hände det att jag först efteråt förstod att jag blivit nedvärderad eller lurad.

Än idag har jag svårt att förstå att man inte kan skicka flera mail till samma person med några timmars mellanrum och att de dessutom kan bli irriterade. Det har folk fått tala om för mig och nu börjar det äntligen gå upp för mig. När det gäller sådant har jag oerhört dåligt tålamod och behöver veta snabbt för att få ro men ibland måste man ju hejda sig och ändamålen helgar medlen.

OM någon är intresserad skulle jag kunna ge lite tips i trådämnet.

Jag har svårt att säga ifrån. Antingen så blir det för mycket, eller så blir det för lite/inget.

Att säga en fras som man fått som exempel blir också fel.

När jag säger ifrån så brukar det sluta med ovänskap. Jag vet inte om det beror på sättet jag har sagt ifrån, eller om personen ändå inte var så noga med mig och släppte direkt den märkte att det inte gick att utnyttja.