TT/UNT 2026-09-07 skrev:László Krasznahorkai var ett ”väntat” Nobelprisval. I år tycks experterna mer osäkra på hur Svenska Akademien tänker inför torsdagens tillkännagivande.
– Det skulle mycket väl kunna bli ett vildare, mer överraskande val i år, säger Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg.

Vem får Nobelpriset i litteratur i år?
På Bokmässan i Göteborg duckar flera garvade kulturreportrar TT:s fråga – den här gången verkar ingen ha ett färdigt svar. Och när Svenska Dagbladets kulturchef Ida Ölmedal besvarar frågan per mejl blir svaret kort.
"Jag har funderat lite men tyvärr har jag inga bra tippningar i år, mer än det uppenbara – att chanserna verkar högre för kvinnor vartannat år."

Sedan den polska författaren Olga Tokarczuk tilldelades 2018 års pris har Svenska Akademien följt principen "varannan damernas" – och följs logiken borde det alltså bli en kvinnlig pristagare efter Krasznahorkai.
---
Om Europa går bort, var hamnar priset då? Kulturjournalisten Ulrika Knutson tippar på Australien, där Gerald Murnane och Alexis Wright är heta kandidater. Johannes Klenell, kulturchef på Arbetet, tror mer på Sydamerika.
–Det borde vara varannan damernas. Men om jag ska tumma på en av reglerna och wokeåren, enligt Erik Helmerson, faktiskt är över så kanske en manlig sydamerikan vore en fungerande kompromiss? Då Då hade argentinaren César Aira varit kul, säger han.
Lina Kalmteg har också 77-årige Aira på sin lista över kandidater, men skulle gärna se en något yngre kvinnlig pristagare, som Samanta Schweblin, 48 år, även hon från Argentina.

På listan över tänkbara Nobelpristagare finns också författare som har figurerat i många år, som Don DeLillo, Thomas Pynchon och Margaret Atwood. De är alla över 85 och ska de någonsin få priset börjar det bli hög tid.

DN Böcker idag skrev:Med bara några timmar kvar är det enligt bettingsidorna kinesiskan Can Xue som är mest sannolik att få Nobelpriset i litteratur.

Men det senaste dygnet har bjudit på en del rockader – och så prickar bettingsidorna oftast inte helt rätt.
---
Betsson har erbjudit spel på litteraturpriset i ungefär tio år. Robin Olenius, pressansvarig på Betsson, tror att det är mer populärt att prata om vem som kan vinna än att faktiskt sätta pengar på det.

– Summorna är lägre än i vår andra typ av spelobjekt. Det är väldigt svårt att pricka rätt. Man spelar för att det är kul, och skryter för sin kompis om man sen har rätt, säger Robin Olenius.
---
Med några timmar kvar finns det en tydlig topp: kinesiskan Can Xue, följd av kanadensiska Anne Carson, och sedan amerikanen Thomas Pynchon, australiern Gerald Murnane och antiguan-amerikanskan Jamaica Kincaid.

UNT 7 okt 2026 skrev:Ett väntat namn eller en total överraskning? Det är dags för Nobelpriset i litteratur och UNT frågar vem Uppsalas forskare och litteraturstudenter tippar som vinnare.

I chattforum och på bettingsidor spekuleras det om vilka faktorer som spelar in när Akademien väljer ut en författare, exempelvis är det sedan några år tillbaka praxis att kvinnor och män prisas vartannat år.

– De tänker nog så lite som möjligt på sånt. Men det är klart att de vill ha bredare representation idag, världen har förändrats, säger Jana Rüegg som forskat i Nobels litteraturpris vid Uppsala universitet.
---
– Kommitténs arbetsmaterial består av en lång och en kort lista. För att bli aktuell för ett pris behöver man ha funnits på den korta i några år.

Av de senaste tio vinnarna har sju varit européer, varav en är född i Tanzania och en i Japan. Historiskt sett har fyra av fem pris gått till europeiska författare.

Böcker skrivna på världsspråken engelska, tyska och franska blir internationellt sett mest översatta. Det ger större spridning för europeiska författare, enligt Rüegg.

Själv tippar hon inget namn, snarare ett författarskap.

– Enligt statistiken blir det nog en kvinna. Hon skriver kanske på engelska men bor inte i Storbritannien eller USA, så kallad "global english".

UNT tar en sväng till Engelska parken och frågar Uppsalas litteraturstudenter om vem de tycker förtjänar att vinna.

– Jag gissar på Anne Carson, hon känns väldigt snobbig, säger Svante Lingdén, 20 år, som går litteraturvetarprogrammet.

– Hennes språk är väldigt tungt och poetiskt, det kan nog vara en fördel.

Dessutom är kanadensiskan högaktuell, åtminstone i Sverige, hennes bok "Fel Norma" kom ut på svenska i början av oktober.

Lovisa Österberg Loinder, 21, håller med.

– Svenska Akademien pratar ofta om att samhället är så avmytologiserat och Anne Carson skriver ju om myter. Så det är nog rimligt.

Emma Svensson, 23, går också litteraturvetarprogrammet. Hon tror istället på Margaret Atwood som också är från Kanada.

– Hennes bok "The Handmaid's Tale" känns aktuell i och med att rätten till abort minskar eller tas bort i flera länder, bland annat i USA.

Fanny Källsner, 22, som går litteraturvetenskap termin tre tycker att det är dags för Haruki Murakami.

– Han har varit aktuell länge och är populär bland unga, vilket jag tror att de kan ta hänsyn till när ungas läsande gått ner så mycket.

Alexander Röckner, 20, litteraturstudent, tror att Murakami är för konsumtionsvänlig.
– Can Xue är väl favorittippad. Förra året vann en europeisk man, däför kan det bli en icke-europeisk kvinna i år.

Men han hoppas på en annan författare.

Årets Nobelpristagare i litteratur är den kanadensiska poeten Anne Carson.

Anne Carson är en kanadensisk författare, poet, översättare och litteraturkritiker. Hon har producerat en blandning av poesi, prosa och essäer, ofta med koppling till antika grekiska verk och myter.

Hon tilldelas Nobelpriset i litteratur med motiveringen: ”För hennes djärva och infallsrika verk som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen”

DN Kultur Kommentar idag skrev:Vad tycker du om valet av pristagare?

– En författarnas författare. Men också ett publiknypande pris. Inte minst i år när miljontals människor över hela världen har fått sitt intresse för antiken pånyttfött eller uppväckt av Christopher Nolans film ”The Odyssey”. På det sättet är det ett närmast chockerande publikfrieri av Akademien att ge priset till Anne Carson, just i år. Vältajmat, får man säga.

Hur tror du att Svenska Akademien har resonerat?

– De kommer ju med emfas att förneka att det finns något som helst samband med Nolans film. Och det är klart att Anne Carson har funnits med högt på favoritlistorna i många år. Men Akademien har tidigare visat att de är pr-mässigt smarta. Och det här är verkligen det, tycker jag.

– Det är ett bra litteraturpris också, ska jag säga. Anne Carson balanserar på gränsen mellan sval intellektuell skärpa och ett starkt känsloengagemang i texterna. Jag har väl ibland tyckt att hennes texter är lite åt det kalla hållet. Åtminstone om man jämför med den blodfylldhet som finns i de antika grundberättelserna. Men det är en smaksak. Jag vet ju att hon är väldigt omhuldad av många människor med ett kvalificerat intresse för litteratur. Och förhoppningsvis kan fler, genom hennes författarskap, komma i kontakt både med de antika berättelserna och med vidarediktningarna på dem. Som ju Anne Carsons litteratur ju är ett utflöde av.

Alien skrev:

DN skrev:ett publiknypande pris

TT/UNT Kultur 2016-10-09 skrev:Anne Carson är sedan 2022 även isländsk medborgare och tillbringar delar av året på Island, ett land hon återkommit till sedan 2008.

När isländsk tv får tag på Anne Carson bekräftar hon i ett inslag som lagts ut av SVT att hon är på Island "för att lyssna på vinden".
–Man kan inte hjälpa att man lyssnar på vinden här. Vi lever med vinden här, säger författaren.

Carson fick sitt genombrott med versromanen "Röd självbiografi" (1998) och 2021 kom dramat "Norma Jeane Baker av Troja" i svensk översättning. Året dessförinnan publicerades diktsamlingen "Lediga män" och essäboken "Eros den bitterljuva" på svenska.
I ”Kort sagt” från 1992 (på svenska 2017) samlade hon kortfattade och lyriska texter där hon avhandlar allt från Brigitte Bardot till autism.
Så sent som härom veckan kom hennes senaste bok, "Fel Norma" från 2024, ut på svenska, en samling texter om olika ämnen – alltifrån Joseph Conrad till snö och fattigdom, som förlaget benämner den.