Skogkatt skrev: Nu har 30-sekunders filmklipp tagit över och förstört tankeapparaten hos de flesta människor.

nescio skrev:Här har vi lösningen. Vi förbjuder internet.

nescio skrev:

Skogkatt skrev: Nu har 30-sekunders filmklipp tagit över och förstört tankeapparaten hos de flesta människor.

Här har vi lösningen. Vi förbjuder internet.

Alien skrev:Att ett östasiatiskt land leder är ingen överraskning:

Singapore bäst av alla
Pisa är världens största elevstudie, med 81 deltagande länder/regioner 2022. Av dessa har Singapore överlägset bäst resultat. Japan är bäst av OECD-länderna, Estland har det bästa resultatet i Europa och Danmark och Finland de bästa i Norden.

https://www.vilarare.se/nyheter/pisa-20 ... esultatet/

Här fick jag svar på frågan om det gick sämre för elver i länder med nedstängda skolor. Tydligen inte:

De svenska skolorna hölls som bekant öppna i relativt hög utsträckning under pandemin. OECD kan dock inte se någon stor skillnad i resultattrend mellan länder som Sverige och länder som hade långa perioder av skolstängning.

Intelligence, when reaching the very highest altitudes, somehow reduces the frequency of genius; it has been pointed out that geniuses tend to have high, but not the highest intelligence; that those with the very highest I.Q.s are typically not geniuses.

Alien skrev:Sen beror det på vilka förutsättningar landet har också. Vi kanske inte har så bra förutsättningar i Sverige (längre).

Alien skrev:Men var finns listan över alla 81 länderna? Det ska finnas på OECDs sida men jag hittade inget där, bara en massa artiklar.

Skogkatt skrev:Resten ligger tyvärr bakom en betalvägg,

När PISA-resultaten presenterades i december 2019 kallade utbildningsminister Anna Ekström det för ”en glädjens dag”.

– Det här är ett styrkebesked, svensk skola står stark, sa Ekström då.

Svenska 15-åringar presterade bättre än vid det förra provtillfället i samtliga tre ämnen – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – och klättrade mot toppen på den internationella rankingen.

Samtidigt höjdes kritiska röster mot att Sverige hade den högsta så kallade ”exkluderingsgraden” i hela världen. Efter att man lottat fram vilka som skulle skriva provet så var det elva procent av eleverna som plockades bort från urvalet, antingen på grund av funktionsnedsättning eller för att de var nyanlända med för dåliga språkkunskaper för att kunna delta.

Expressen kan nu visa hur en stor mängd utländska elever felaktigt gallrats bort från att skriva provet, i strid med OECD:s regler. Och att Skolverket har gjort allvarliga felberäkningar i sitt försök att kartlägga felets omfattning.

Enligt regelverket, som alla deltagande länder måste följa, får man endast undanta nyanlända elever som fått undervisning i svenska i mindre än ett år. De elever som fått undervisning i svenska i ett år eller mer ska skriva provet.

DN idag skrev:Svenska 15-åringars resultat i Pisamätningen fortsätter att rasa. I både läsförståelse och matematik är resultaten nu de lägsta som Sverige har uppmätt sedan Pisa startade för ett kvarts sekel sedan.

Nedgången är samtidigt en del av en bred internationell trend.

Efter flera år av förbättrade svenska Pisaresultat vände utvecklingen nedåt i den förra mätningen 2022.

Nu fortsätter tappet – och det är stort.

I Pisa 2025, som offentliggörs på tisdagen, får svenska 15-åringar i genomsnitt 464 poäng i matematik, en minskning med 18 poäng sedan 2022. I läsförståelse faller resultatet med 21 poäng, till 466. Båda nedgångarna är statistiskt säkerställda.

Det tredje kunskapsområdet som mäts, naturvetenskap, visar också en försämring, från 493 till 485 poäng. Den förändringen är däremot inte statistiskt säkerställd.

För att få perspektiv på fallet: OECD, som genomför Pisa, har som tumregel att omkring 20 poäng motsvarar ett års kunskapsutveckling för en 15-åring.

Resultaten innebär att Sverige i både matematik och läsförståelse nu noterar sina lägsta nivåer sedan Pisa startade år 2000. Det är därmed sämre än vid den tidigare svenska bottennoteringen 2012, som då utlöste en omfattande skolpolitisk debatt.

Sverige är samtidigt långt ifrån ensamt. Nedgången är bred och syns i stora delar av den industrialiserade världen. Samtliga nordiska länder noterar sina lägsta resultat hittills.

På OECD-nivå är resultaten 2025 de lägsta som hittills uppmätts i samtliga tre ämnen. Särskilt tydlig är den långsiktiga nedgången i läsning och matematik.

DN 2026-09-08 skrev:Svenska 15-åringars resultat i Pisamätningen fortsätter att rasa. I både läsförståelse och matematik är resultaten nu de lägsta som Sverige har uppmätt sedan Pisa startade för ett kvarts sekel sedan.

Nedgången är samtidigt en del av en bred internationell trend.
---
De uppgifter där elevernas resultat har försämrats mest är sådana som innehåller längre texter och kräver att eleven håller koncentrationen uppe. Uppgifter där det räcker att leta fram en enskild uppgift i texten har klarat sig bättre. OECD ser också tecken på att fler elever svarar snabbt och fel i stället för att lägga tid på svåra frågor.
Färre läste skönlitteratur, tryckta tidskrifter och tidningar, samtidigt som en större del av läsningen flyttade till skärmar. Det finns också tecken på att läsning har tappat mark bland barnens föräldrar.
Det går i linje med en mer långsiktig förändring av ungas läsvanor. Redan före pandemin uppgav allt fler elever att de bara läste när de var tvungna.

Spoiler: visa

OECD pekar på att förändringen kan ha betydelse eftersom dagens digitala läsning oftare är kortare och mer fragmenterad. Samtidigt ökar den tid unga lägger på gejming och sociala medier.

Även flera av de högst presterande länderna har tappat sedan 2022, men inte lika mycket som Sverige. Singapore, Japan och Sydkorea ligger fortfarande i världstoppen, liksom Taiwan. I Europa sticker Estland ut: där är resultaten i matematik och naturvetenskap höga och i stort sett oförändrade sedan 2022, medan läsningen har försämrats.

Sveriges uppgång efter Pisachocken 2012 är utraderad.

Pisachefen Andreas Schleicher beskriver resultaten som ”nedslående” och pekar ut den dåliga läsförståelsen som ett grundläggande problem.

– Vi ser att resultaten har försämrats, särskilt i läsuppgifter som kräver mer avancerade processer som att värdera och reflektera, men också att minnas och sammanföra olika informationsdelar.

Samtidigt har fallen där elever skyndar sig igenom texter och ger snabba men felaktiga svar nästan fördubblats.

Det är verkligen oroande, eftersom läsning är grunden för andra färdigheter. Att skumma igenom sociala medieflöden och snabbt bearbeta information kan ha försvagat just de förmågor som elever behöver i AI-åldern, menar Andreas Schleicher.

Pisamätningarna handlar inte bara om resultat. Ett stort antal elever, lärare och rektorer svarar också på frågor och djupintervjuas.

En stor del av frågorna har handlat om användningen av AI. Nästan hälften av de svenska femtonåringarna – 48 procent – säger att de använder AI-chattbotar för skolarbete minst en gång i veckan för att undersöka nya ämnen, sammanfatta texter och göra utkast till skrivuppgifter.

Schleicher höjer varningsflagg eftersom de högst presterande eleverna är de som använder AI sparsamt.

– Frågan är alltså om skolorna kan hjälpa eleverna att använda AI på ett klokt sätt – så att verktygen stärker tänkandet i stället för att ersätta det, skriver Andreas Schleicher.

När eleverna får frågor om hur de tänker när bevis och sunt förnuft krockar, svarar nästan hälften av de svenska eleverna att det sunda förnuftet väger tyngre, vilket överensstämmer med övriga OECD-länder.

Det oroar Pisachefen eftersom det signalerar att de inte är förberedda på att möta utmaningarna med AI.

– AI är mycket bra på att producera svar som är flytande, självsäkra, övertygande – svar som låter precis som sunt förnuft. Och det är just därför sunt förnuft inte räcker, skriver han.
---
En bra sak han lyfter fram är att de svenska eleverna tar ansvar för sitt lärande. 46 procent säger att de regelbundet planerar hur de ska studera och 57 procent kontrollerar att de förstått genom att ställa frågor till sig själva. Här ligger Sverige över OECD-snittet.

82 procent säger att de ber sina lärare om hjälp när de behöver, och 83 procent vänder sig till klasskamrater när de inte riktigt förstår.

Också det är bra siffror. Villigheten att söka hjälp är kopplad till högre prestationer.

UNT 2026-09-10 skrev:Här är partiernas viktigaste förslag för att lösa skolans problem.

Moderaterna
• Inför ordningsbetyg.
• Fortbildning för lågstadielärare i metoder för att lära barn läsa.

M framhåller att regeringen och SD har lagt fram flera förslag som riksdagen redan röstat ja till, som:
• Nytt betygssystem och nya betygskriterier som ska ge rättvisare betyg.
• Nya läroplaner med fokus på kunskap.
• Tidig screening för att upptäcka elever med svårigheter och ge dem hjälp.

Kristdemokraterna

• Utred hur no excusesskolor, skolor med hård disciplin som inte godtar ursäkter för dåligt uppförande, dåliga resultat, ska kunna etableras.
• Mer lärarledd undervisning och mindre skärmtid – utdelning av individuella bärbara datorer och ipads ska helt upphöra i låg- och mellanstadiet.
• Bättre stöd för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

---
• Näringsriktig, svenskproducerad och kostnadsfri skolmat till alla, ingen tvångsvegetariansk kost.
---

Liberalerna
• Max 20 elever per klass.
• En lärobok per elev och ämne.
• Bort med skärmar i förskolan och lågstadiet – inga läsplattor eller elevdatorer.
• Inför hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende där de får stöd och ordning, samtidigt som studieron blir bättre för alla.

Sverigedemokraterna

• Förstatliga skolan.
• Skolmat med kött, fisk eller fågel varje dag.
• Bort med skärmar – mer böcker, papper och penna.

• Stoppa nedläggningen av byskolor och ge kommunerna statligt stöd till grundskolor med få elever. Utöka möjligheterna till fjärrundervisning.
---

Socialdemokraterna
• Inför en kriskommission för skolan med anledning av de försämrade Pisaresultaten.
• Förbjud vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till undervisning, lärare och elever.
• Marknadsskolan avskaffas och vinstförbud införs i skola och förskola.
---

Vänsterpartiet
• Förbjud vinstdrivande bolag i skolan.
• Skärp kraven på friskolor.
• Slopa överkompensation till friskolor i skolpengen.

Centerpartiet
• Stärk elevhälsan.
• Fler lärare, tydliga kunskapskrav och tidigare insatser för elever som behöver hjälp.
• Mindre klasser – bättre arbetsmiljö, mindre stök, mer lärartid för varje elev.
---

Miljöpartiet
• Gör skolan mer jämlik för att alla barn ska få samma chans att lyckas.
• Gör skolvalet mer rättvist, ändra kösystem så att de inte blir en gräddfil för redan resursstarka familjer.
• Skolor med svårare uppdrag ska få mer resurser till fler lärare, bra skolmat och ökad trygghet.
• ---

UNT Ledare 10.9.206 skrev:"Skolpartiet" L har i tio års tid kämpat för ett nationellt mobilförbud i skolan, vilket blev verklighet vid höstterminens start. Lika länge har man velat premiera böcker i undervisningen i stället för skärmar.

Partiledaren Simona Mohamsson stärks i valspurten, då resultatet bekräftar de farhågor hon gett uttryck för sedan länge. "Vi är mitt uppe i skärmpandemi och riskerar att få en hel generation av funktionella analfabeter", kommenterar hon nedgången i Pisa-mätningen.

Till skillnad från en del företrädare på utbildningsministerposten reagerar hon inte bara på siffrorna. Hon kan också säga att hon har agerat. "Ett skärmfritt låg- och mellanstadium är ett av de viktigaste vallöftena", slog man fast i valplattformen för skolan (31/7). Dessutom lovas fortsatta satsningar på läroböcker och skolbibliotek.

SVT 29 april 2023 skrev:Forskarna: Vi blir allt dummare

Människan blir allt dummare. Det visar en rad studier som gjorts på vår intelligensnivå.

– Det är särskilt i ordförråd och matematik som det börjar dala, säger forskaren Ole Røgeberg till SVT:s Idébyrån.

Människors intelligens har tydligt ökat sedan man började mäta IQ på 1930-talet. Men när ett norskt forskarteam nu tittat närmare på IQ-tester gjorda av hundratusentals norska män inom värnplikten, upptäckte de att IQ-resultaten inte längre ökar. Istället såg de en nedgång från de värnpliktiga födda 1975 och framåt.

– Det vi såg var att IQ-nivån började falla i den norska befolkningen. Det är särskilt i ordförråd och matematik som det börjar dala, säger forskaren Ole Røgeberg till Idébyrån.

Miljöfaktorer påverkar
Ole Røgeberg tror att den minskade IQ-nivån beror på miljöfaktorer snarare än gener. Hans forskning visar att det kan finnas en skillnad även mellan syskon.

– Jag vet att man började använda miniräknare i undervisningen när mina småbröder började i skolan. De har kanske mindre kunskap att lösa matematik snabbt med bara penna och papper, säger han.

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, är övertygad om att människan blivit dummare. Han tror att det delvis beror på den tekniska utvecklingen.

– Det är inte nödvändigtvis så att civilisationens utveckling sammanfaller med att vi blir smartare.

UNT Kulturdebatt 2026-09-20 skrev:Bo Gustavsson: Svenskarna blir dummare och dummare

”Man brukar prata om kunskapsnationen Sverige. Man borde snarare säga dumhetsnationen Sverige. Det har gått så långt att folk stoltserar med sin okunskap”. Det skriver författaren Bo Gustavsson som ser en förklaring till den svenska kunskapskrisen.
---
Mohamssons tal om en skärmpandemi är en korrekt analys men kunskapskrisen har en djupare orsak. Det svenska samhället präglas av kunskapsförakt och antiintellektualism från politiken till medierna och kulturen. Om man ska komma åt problemet krävs framför allt en attitydförändring från vuxna. Både bland ungdomar och vuxna är det coolt att nedvärdera kunskap vilket lett till en utbredd fördumning av befolkningen. Man brukar prata om kunskapsnationen Sverige. Man borde snarare säga dumhetsnationen Sverige. Det har gått så långt att folk stoltserar med sin okunskap.

Det blir inte lätt att förändra vuxnas attityd till kunskap.

Spoiler: visa

Gamla fördomar sitter djupt. I sin nyligen utgivna självbiografi berättar historieprofessorn Dick Harrison att som barn fick han mätta sin stora läshunger genom att läsa böcker i smyg. Hans föräldrar ansåg att om man läste många böcker blev man galen och hamnade på sinnessjukhus. Därför förbjöds han att läsa annat än läxorna. Om pappan kom på honom att läsa fick han stryk. Jag växte upp i ett arbetarhem i Hagfors på 1950-talet och min far ville att vi barn skulle få utbildning och komma bort från slitet i järnverket. Han var i det avseendet före sin tid.

Idag ses man kanske inte som galen om man läser böcker eller är intellektuell men man ses definitivt som nördig och konstig.

Spoiler: visa

Är man en intellektuell författare avfärdas man även av kritiker. Jag har fått negativ kritik för att jag är intellektuell och använder mig av idéer i mitt författarskap. I ett sådant kulturklimat är det svårt att ägna sig åt kultur.

Skapandet av kultur – litteratur, teater eller konst – sker inte i ett vakuum utan i ett kulturellt sammanhang som är traditionen. Om man inte förstår eller har kunskap om den kulturella kontexten kan man inte heller förstå kulturskapelser. Ta till exempel slutscenen i Ingmar Bergmans "Sjunde inseglet". Förstår man inte den kulturella markören och anspelningen på det utbredda dödsdansmotivet under medeltiden, ja då missar man hela poängen med filmen. Utan kunskap blir vår moderna värld obegriplig och främmande.

Hur kommer man åt det ingrodda kunskapsföraktet och antiintellektualismen bland svenskar? Politiker måste tala oftare i positiva termer om värdet av kunskap för att kunna leva och arbeta i vårt komplexa moderna samhälle och förstå olika sociala och kulturella samband. Den låga kunskapsnivån i läsförståelse och matematik bland elever från så kallade utsatta områden kan till exempel kopplas direkt till gängkriminaliteten. Den som misslyckas i skolan och inte ser några framtidsutsikter i svenska samhället lockas lätt att välja kriminaliteten och ett liv utanför samhället.

Kunskap är det enda som kan rädda oss ur den polykris som präglar vår värld idag. Att ha kunskap och kunna rätt tillämpa den blir en ödesfråga. Den som är okunnig agerar okunnigt och irrationellt. Men många politiska ledare i vår omvärld och även i Sverige visar prov på en skrämmande och arrogant okunskap i sitt agerande. Det är farligt.

UNT 10 september 2026 skrev:Uppsalaelever om kunskapsraset: "Går inte sluta scrolla"

Var tredje svensk 15-åring är så dålig på att läsa att de kan få svårt att fullt ut delta i samhället. Den nya Pisa-rapporten väcker uppmärksamhet – men lärare i Uppsala är inte jätteförvånade.
– Det märks en klar skillnad mot tidigare, säger svenskläraren Emilia Friberg.
---
Högstadieelever vi träffar på Västra Stenhagenskolan i Uppsala tycker inte att det är så konstigt. Det är ju så många som sitter i timmar med mobilerna, menar de.

– Man kan tänka att man ska sitta i tio minuter, men plötsligt har det gått en timme, säger Khadijah Shirzai, 14, som går i åttan.

– När man väl börjat scrolla Tiktok går det inte att sluta. Det kan ju vara en anledning till att många inte läser lika mycket längre, säger Khadijahs klasskompis Humla Fors Granat, 13.

Spoiler: visa

Själv har Humla tagit bort Tiktok, för att hon inte ville fastna i scrollandet – och för att föräldrarna satte stopp. Nu läser hon mycket böcker, berättar hon.

Deras lärare Emilia Friberg har varit högstadielärare i svenska och SO i tio år. Hon har märkt en klar förändring under dessa år: eleverna tycker att det är allt jobbigare att läsa, såväl enstaka kapitel som hela böcker.

– Unga är så vana vid att få snabba kickar och att allt ska gå så snabbt och lätt. Men en läsupplevelse kräver ju lite mer av dig innan du får det gottiga, säger hon.

Vad är det många inte klarar?

– Att förstå texter på ett djupare plan. Många har ett ganska dåligt ordförråd.
---
Emilia Friberg menar att just tappet i läsförståelse är extra allvarligt, eftersom det påverkar hur mycket du kan lära dig i andra ämnen.

Spoiler: visa

Skillnaderna är stora beroende på elevernas bakgrund. Bland de som kommer från socioekonomiskt svagare familjer i Sverige är det nästan hälften som inte når en grundläggande nivå i läsförståelse eller matematik. Men i den nya rapporten tappar även barn från starkare bakgrunder rejält.

– För länge sen fanns många läsare i varje klass, av båda könen. För ett antal år sedan slutade många killar läsa, nu har många tjejer också slutat. Vi kämpar hårt för att vända den trenden, säger Louise Plobeck på Ärentunaskolan som varit svensklärare i hela 33 år.

Vad tänker du om att så många har dålig läsförståelse idag?

– Att det är en slags katastrof. Om man inte kommer tillrätta med det får de svårare att i framtiden vara aktiva samhällsmedborgare. Även hantverksyrken kräver ju kompetens att ta till sig skriven text.

Så vad ska man göra åt det här?

– Det viktigaste är dels att sätta in stöd tidigt för elever som inte knäcker läskoden, dels att få upp lärartätheten, särskild i de yngre årskurserna. Om föräldrar inte hinner med barnen på samma sätt som man gjorde förr måste skolan ta ett större ansvar.
---
Men, säger Emilia Friberg: det finns en hel del som dagens elever är väldigt bra på också.

– De har ett kritiskt tänkande, ställer mycket frågor och är duktiga på att hitta info om sånt de är intresserade av.

UNT Krönika 16 sep 2026 skrev:Det går inte att blunda för forskningen. Svenska elevers resultat har påverkats av segregation och det fria skolvalet.
---

Spoiler: visa

Politiker från höger och vänster behövde samla sig och försöka säga något klokt, helst hitta något att skylla på.
Det gjorde de också, med imponerande stor spridning på syndabockarna. Det var Vänsterpartiets fel, skärmarnas fel, pandemins fel, invandrarnas fel, lärarna som inte var tillräckligt kompetensutvecklade.

---
Sveriges nuvarande sätt att organisera och finansiera skolan är ett misstag, och det är kvittot på det som nu syns tydligt i internationella kunskapsmätningar.

För de med god insyn i skolan kom detta knappast som en överraskning. Vill man vända sig till experterna i stället för politikerna kan vi hitta mycket intressant forskning som pekar på strukturella problem med utbildningssystemet. Det är nämligen ganska lätt att forska om skolan i Sverige: tillgången på statistik är god och man kan tack vare det följa elever och skolor över tid.
---
Nyligen publicerades till exempel en artikel av några forskare från Göteborgs och Uppsala universitet där drygt 600 000 skolungdomar från 1995 och fram till 2022 följts, och där det blir tydligt att skolsegregationen ökat under perioden och att det växande antalet privata skolor bidragit till detta.
De elever som kommer från socioekonomiskt svagare grupper drabbas mest. Skolan misslyckas helt enkelt med att vara likvärdig, och det har blivit värre över tid.
---
Elever som kommer från socioekonomiskt svagare bakgrund eller har utländsk bakgrund får klart lägre resultat. Det är ett mycket stort problem att skolan inte lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, och tittar vi på den forskning som finns är det alltså så att skolsystemets själva utformning bidrar till detta.
Till detta kommer problemet med hur skolan finansieras, där det gång på gång lyfts att kommunala skolor missgynnas ekonomiskt samtidigt som de privata vinstdrivande skolorna skyfflar över pengar till sina aktieägare. Ingen vinner på detta – förutom aktieägarna då, kanske.