antonius skrev:så har det väl alltid varit sen adam var länsman

Del 4/5. Vipeholmsanstalten - Överläkaren och döden

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?

Del 5/5.

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?

del 1
De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.

Vipeholmsanstalten – Kariesexperimentet och barnen | del 2

Vipeholmsanstalten – Svårskött, obildbar och sinnesslö| del 3
P1 Dokumentär · 30 juni 2023 · kl 06:02

Helsingforsdeklarationen från 1964 föreskriver etiska regler för forskning på människor. Deklarationen antogs av World Medical Association (WMA) och riktas till läkare och andra som deltar i medicinsk forskning. Deklarationen är en central forskningsetisk riktlinje. Den är inte juridiskt bindande men påverkar nationell lagstiftning i olika länder.[1] Deklarationen avser all forskning som använder sig av prover och data som går att identifiera. En av de mest grundläggande principerna i deklarationen är att omsorgen om individen ska vara i centrum, det vill säga gå före både vetenskapens och samhällets intressen.[1] Till de etiska riktlinjerna hör att man måste ha informerat samtycke från en försöksperson, eller för omyndiga personer en person som har försökspersonens bästa för ögonen.
---
Internationella läkarförbundet har förbundit sig att följa deklarationen, och ingen tidskrift får publicera artiklar om forskning som inte utförts i enlighet med den.

Vipeholmsexperimenten var tre medicinska undersökningar på patienter och anställda på Vipeholms anstalt för vad som då kallades "svårskötta obildbara sinnesslöa" i Lund åren 1945–1955. De bestod av försök med att förebygga karies genom vitaminer och mineraler 1946–1947, experiment med att provocera karies med hjälp av sötsaker 1947–1951 och experiment med bröds inverkan på tänderna 1953–1955. Experimenten har i efterhand givit upphov till en forskningsdebatt i medicinsk etik. Högsta ansvariga var chefen för Medicinalstyrelsen (föregångare till Socialstyrelsen), J. Axel Höjer (1945–1952), och chefen på underavdelningen Tandvårdsbyrån, Arvid Bernhard Maunsbach (1945–1955).

Bakgrund
Tandhälsan i Sverige var usel i början på nittonhundratalet. År 1942 hade 99,9 procent av svenska beväringar karies[2] och det var även mycket vanligt i treåringars mjölktänder.[3] Per Albin Hanssons socialdemokratiska regering (1936–1939), samlingsregeringen (1939–1946), och Tage Erlanders socialdemokratiska regering (1946–1969) införde under denna tid många kostsamma reformer som folkpension, reglerad arbetsdag, allmänna barnbidrag, allmän sjukförsäkring och bostadsbidrag. 1938 infördes folktandvården.[4] Att sänka kostnaden var svårt,[5] då man inte visste vad som orsakade det man kallade "tandrötan". Forskare i och utanför Sverige undrade om tandrötan var en allmänsjukdom i stil med tuberkulos eller om kanske bakterier fick tänderna att ruttna[6] Med anledning av detta gav Riksdagen vid tidpunkten för 1939 års samlingsregering Medicinalstyrelsen i uppdrag att genomföra en grundläggande studie om vad karies berodde på och hur det kunde förebyggas.[7] Carl Erik Quensel, som tog över efter Claes Lundquist som ansvarig statistiker ville ha minst 1 000 försökspersoner i experimenten för att resultaten skulle bli statistiskt säkerställda [6] Tidigare försök i världen hade gjorts på fångar och barnhemsbarn, men hade fått avbrytas när de intagna bytte kost med varandra eller efter en kort tid lämnat institutionerna. För det aktuella experimentet behövde man under en längre tid kontrollera vad försökspersonerna åt.
---
Forskare menar att försöken gjorde gott för deltagarna.[10][11] Men, samma forskare kritiserar att inget samtycke inhämtades, varken av intagna eller anhöriga. De intagna hade inte kunnat förstå upplägget, även om information som inte sparats till eftervärlden. Försöksvariablerna skulle i vitaminförsöket utgöras av vitamin- och mineraltillägg tilDet mest omtalade experimentet var kolhydratexperimentet.
----
Det var inte ett förebyggande försök där man försökte hjälpa deltagarna utan ett kariesprovocerande experiment där man medvetet skadade deltagarnas tänder. Medicinalstyrelsen rapporterade inte omläggningen från försök till experiment till sin beställare, riksdagen, förrän den var genomförd. I kariesexperimenten var bara 150 från personalen med (och de uteslöts under experimentets gång eftersom många gav bort sina ransoner). De intagna som gjorde motstånd fick inte heller vara med då inget våld fick förekomma. Av de cirka 1 000 intagna och 300 anställda deltog därför bara cirka 630 intagna som försökspersoner.l en väl balanserad gemensam grundkost på 2800 kcal/dag.
---

Spoiler: visa

Tre grupper fick 150-250 g socker i drycken till maten samt 22 kolor/dag, eller 8 toffees/dag eller 24 toffees/dag, mellan måltiderna.[2] Det var alltså en mindre grupp som omfattades av de så kallade "kolaförsöken". Bland dem fick ett tiotal 10-17 nya kariesangrepp och ytterligare cirka 50 fick upp till sex nya angrepp. Många angrepp gick ända in till pulpan. Patienterna hade en tråkig vardag på Vipeholm och såg mycket positivt på utdelningen av kolorna. Om de tröttnade på kolorna, och till exempel slängde dem eller gömde undan dem i möbler och sängar, bytte man smak på kolorna. Kolorna var specialgjorda: stora för att behöva tuggas länge och klibbiga för att fastna på tändernas ytor.[12][13] Kariesangrepp noterades och eventuella hål lagades av speciellt anställda tandläkare men dock först efter att experimentet var färdigt.

Vipeholmsundersökningarna har gagnat odontologin i och utanför Sverige och idag har mängden karies minskat. Resultatet gav kunskap om vad som orsakar karies. Sockrets påverkan på tänderna kartlades. Följden blev att rekommendationerna för tandhygien helt förändrades och att Folktandvårdens uppdrag kunde läggas om från att laga till att förebygga. Två forskare från Vipeholm, Lisa Swenander Lanke och Bo Krasse, fortsatte sitt samarbete efter försöksstationens nedläggning 1955, och lanserade idén att stor godiskonsumtion en dag i veckan var mindre farligt än mer måttlig konsumtion under alla veckans dagar, vilket gav rekommendationen och begreppet lördagsgodis.

---
Ingen vet hur patienterna själva upplevde det, eftersom de aldrig fick eller kunde avlägga vittnesmål.

manne skrev:JA Sverige har ju så mycket fin historia och tradition och kultur

USA har under det kalla kriget genomfört flera väldokumenterade, oetiska forskningsprogram där ovetande civila och militärer exponerades för kemiska och biologiska substanser. Syftet var ofta att utveckla metoder för tankekontroll, förhör och kemisk krigföring. De mest kända projekten inkluderar:Project MKUltraDetta var CIA:s ökända program för behavioristisk forskning och sinneskontroll som pågick mellan 1953 och 1973. Under ledning av kemisten Sidney Gottlieb experimenterade man i hemlighet med substanser som LSD, barbiturater och andra kemikalier.

Ovetande testpersoner: CIA-agenter och forskare drogade ovetande individer i bland annat New York och San Francisco (så kallade safehouses där prostituerade användes för att locka till sig män som sedan fick LSD i sina drinkar).Institutioner: Forskningen finansierades även dolt via över 80 universitet, sjukhus och fängelser där intet ont anande patienter och fångar utsattes för psykologiska tester och droger.

Amerikanska strålningsexperimentUnder andra världskriget och kalla kriget (främst 1940–1970-talet) genomförde den amerikanska militären och energidepartementet (AEC) en rad oetiska, hemliga strålningsexperiment på människor:Injektioner: Patienter på sjukhus injicerades ovetande med radioaktiva isotoper, såsom plutonium eller uran, för att studera hur snabbt ämnena lämnade kroppen. Ett känt fall är Albert Stevens som 1945 fick höga doser utan att veta om det.Uranavfall: Invånare i närheten av atombombstester (så kallade Downwinders runt Trinity-testet i New Mexico) exponerades ovetandes för radioaktivt nedfall från atmosfären.Fosterskador: Hundratals gravida kvinnor gavs radioaktivt järn (järn-59) vid Vanderbilt University för att se hur strålningen påverkade fostret.