DN Kultur igår skrev:En gång var person först-språket hyllat som ett inkluderande ideal – i dag är det ifrågasatt och ibland hånat. Språktidningens Anders Svensson förklarar hur en formulering tappar mark bland dem den var tänkt att värna.
Få saker i nätkulturens utmarker är så genomhånade som det så kallade person först-språket. Att exempelvis stämpla någon som person med socialism är ett utbrett knep för att få ett politiskt ideal att låta som en diagnos.

Syftet var från början det motsatta. Att säga person med funktionsnedsättning skulle lägga fokus på individen och inte på nedsättningen. Inom många områden är också den föreställningen djupt rotad. Att däremot sätta identiteten först som i funktionsnedsatt person skulle göra människan till ett med nedsättningen och därför vara förminskande.
---
Mycket tyder dock på att person först-trenden passerat bäst före-datum. Ett skäl är att person med bara används om sådant som avviker från normen eller kan ses som negativt. Ingen argumenterar för att det skulle vara nedsättande att säga musikintresserad person och inte person med musikintresse. Så länge egenskapen inte är stigmatiserande bryr sig ingen om den placeras först eller sist.

En ny studie utförd av Sven Bölte och Melissa H. Black, båda forskare vid Karolinska institutet, förstärker bilden av att person först-språket är på reträtt. Bland neurodivergenta – där vanligaste diagnoserna var autism och adhd – är det bara 19,8 procent som föredrar person med autism medan 38,6 procent väljer det som kallas identitet först – som i autistisk person. Och 41,6 procent svarar att det inte spelar någon roll. Men bland övriga deltagare förespråkar hela 56 procent person först och endast 15,2 procent identitet först.

Person först-språket är alltså inte särskilt uppskattat bland människor som själva omtalas så. En förklaring kan vara att många uppfattar det som ett uttryckssätt som främst används av utomstående och därför blir en välmenande men nedlåtande klapp på huvudet. En annan kan vara att autism och adhd allt oftare betraktas som en del av en neurologisk mångfald och inte som livsavgörande etiketter.

171717 skrev:Många säger "hen har autism". För mig känns det lite som "har influensa" eller "har huvudvärk". Det är ju ingen sjukdom som "man har". Vad säger/tycker ni?