UNT Kultur idag skrev:"Jag skulle gärna se att det blev Péter Nádas eller Ljudmila Ulitskaja. Ungerske Péter Nádas har skrivit några nödvändiga europeiska böcker, till exempel "Minnesanteckningarnas bok", om frihet, demokrati, censur och förtryck. De utspelar sig i det kommunistiska Ungern men är giltiga i dag också. Och ryska Ljudmila Ulitskaja är en författare som verkligen kan göra sin litteratur levande. Du glömmer att hennes romankaraktärer inte finns."

"---Samtidigt kan jag inte låta bli att med hjärtat hoppas på Richard Ford. Jag tycker han vore så värd det. Han har ett så storslaget men enkelt berättande och om det är någon som skrivit den stora amerikanska romanen så tycker jag att det är han. Jag tänker framför allt på hans böcker om Frank Bascombe, jag är väldigt svag för dem."

"Jag tycker ju att George Saunders borde få det. Han är en otroligt bra författare som är lite bortglömd idag. Han sätter ord på hela den globala kapitalismens roll i enskilda människors liv och så skriver han väldigt oväntat – det är någon slags galghumoristisk, dråplig vardagsskildring som är väldigt stilistiskt medveten. ---"

"Egentligen vill jag fortsätta tjata om Joyce Carol Oates, men jag inser att jag inte kan säga det varje gång någon frågar. Så då tror jag att Alexis Wright vore riktigt värd det. Det är poesi och samtidigt en käftsmäll. Hon klarar av att skriva om otroligt svåra och tunga ämnen, men det blir inte svårt att läsa – det är som lösgodis. Det är bara vackert och man kan inte sluta."

Enligt Unibets senaste odds talar det mesta på torsdagsmorgonen för den indiske författaren Amitav Ghosh. Can Xue, Haruki Murakami och László Krasznahorkai delar andraplatsen med samma odds. På tredjeplatsen hittar vi Gerald Murnane.

Hos spelbolaget Betsson däremot heter pristagaren timmar före tillkännagivandet Gerald Murnane, tätt följd av László Krasznahorkai. På tredjeplatsen hittar vi Cristina Rivera Garza.

Alien skrev:Murakami är den ende jag läst. Men är inte han för lättviktig och populär?

Alien skrev:Är det någon man aldrig hört talas om förr? Eller någon känd? Det kommer definitivt inte att vara någon jag läst. "Vanligt folk ska inte få sola sig i ett en författare de läst fått nobelpriset", som en akademiledamot sa en gång.

Expressen 28 maj 2016 skrev:Astrid Lindgren var ytterst nära att få Nobelpriset i litteratur, erfar Expressen.

Men hon bekämpades intensivt av framför allt akademiledamoten Arthur Lundkvist vilken "avskydde barnböcker", uppger Expressens källor.
---
Vid flera tillfällen diskuterades hennes namn i det slutna sammanträdesrummet i Börssalen.

Ville belöna svårare litteratur
Några ledamöter ansåg att Astrid definitivt var kvalificerad för priset men röstades ned av majoriteten, ledd av Arthur Lundkvist och Erik Lönnroth.

En ledamot som var med vid ett sådant möte säger i dag till Expressen:

- Arthur gillade inte barnböcker, han gillade för övrigt inte barn. Han tyckte inte att det behövdes någon litteratur för barn.

En annan ledamot bekräftar:

- Arthur Lundkvist och några andra ansåg att det Astrid Lindgren presterade inte kunde kallas litteratur. Arthur ville belöna en elit av författare, ofta det som kallas svårare litteratur. Han gick väldigt starkt på den linjen. Han gillade för övrigt inte heller Graham Green.

- Arthur levde tillräckligt länge för att... så att säga blockera frågan om Astrid och priset.
---
Två av de ledamöter som ville ge Astrid priset var Knut Ahnlund och Lars Gyllensten. Men de var chanslösa mot den starke Arthur Lundkvist som lyckades få med sig majoriteten.

Expressen 9 okt 2025 skrev:László Krasznahorkai, 71, debuterade med romanen Satantango 1985.

Sen dess har han nått en växande internationell publik.

Men han är ingen ”enkel” författare.

Flera av hans romaner finns översatta till svenska, däribland kritikerhyllade ”Motståndets melankoli” som handlar om en mystisk cirkus anländer till en liten ungersk stad och ”Seiobo där nere” där historier ordnats efter matematikern Fibonaccis talserier från 1200-talet.

Han har länge funnits med bland namnen det surrats om i förhandsspekulationerna. Han lät samlad, men glad, när han nåddes av Sveriges Radio kort efter beskedet.

– Det är första dagen i mitt liv som jag är Nobelpristagare. Jag vet inte vad som händer i framtiden.
---
– Han har lovat att han ska vara i Stockholm i december, säger Mats Malm.

Expressen 9 okt 2025 skrev:Tre böcker du ska läsa av Krasznahorkai

”Satantango” (1985, på svenska 2015)

Debutromanen utspelar sig i en by i det kommunistiska Ungern där Irimiás, han som alla trodde var död, en dag kommer tillbaka. Men är han en profet, hemlig agent eller kanske djävulen? Intriger, brott och otrohet medan regnet förvandlar marken till lera. Vill du se filmen för att låtsas att du läst boken? Tänk då om, filmatiseringen från 1994 är sju och en halv timme lång.

”Motståndets melankoli” (1989, på svenska 2014)

Fru Pflaum åker en skräckinjagande tågresa och en märklig cirkus kommer till stan. Valskelett och en korrumperad statsapparat samsas i en roman som inte liknar något annat. En föreställning som bygger på boken spelas just nu på Dramaten.

”Herscht 07769. Florian Herschts roman om Bach” (2021, på svenska 2023)

En östtysk håla befolkad av nazister, en klottrande vandal som hatar Bach, en flock vargar som plötsligt hotar tillvaron. I en enda mening, 400 sidor lång och oväntat ömsint, försöker den storväxta byfånen Florian Herscht rädda Tyskland och världen från den annalkande apokalypsen.

UNT Krönika 2025-10-09 skrev:Att läsa László Krasznahorkai är ingen mysstund i fåtöljen, snarare som att sätta en sup i vrångstrupen.

Den ungerske författaren är ingen upptäckt av Svenska Akademien. Han är internationellt prisad och flera av hans böcker finns översatta till svenska. Glädjande nog har han chans att nå fler läsare.

I förra veckan såg jag ett försök till uppsättning av Krasznahorkais roman ”Motståndets melankoli” på Dramaten. Det var nog åtskilliga åskådare som kliade sig i huvudet.

Läs hellre boken! Den tar oss med till en ungersk provinsstad där allt förändrats. Soporna hopar sig på gatorna, en märklig cirkus med en uppstoppad val anländer, det bryter upp upplopp som brutalt slås ned när militären återställer ordningen. Makten grips på oväntat håll.c

Här får vi följa ett par märkliga karaktärer i det kaos som råder i staden. De undergångsstämningar som vi möter i romanen är typiska för Krasznahorkai.

Så sent som för två år sedan kom ”Herscht 07769” på svenska. Här är vi förflyttade till den lilla staden Kana i tyska Thüringen, också präglad av rykten, oro och skräck. Vad är värst? Vargarna, nazisterna eller de som klottrar på minnesmärken över den store tonsättaren Bach.
---
Den ungerske författaren är ingen upptäckt av Svenska Akademien. Han är internationellt prisad och flera av hans böcker finns översatta till svenska. Glädjande nog har han chans att nå fler läsare.

I förra veckan såg jag ett försök till uppsättning av Krasznahorkais roman ”Motståndets melankoli” på Dramaten. Det var nog åtskilliga åskådare som kliade sig i huvudet.

Läs hellre boken! Den tar oss med till en ungersk provinsstad där allt förändrats. Soporna hopar sig på gatorna, en märklig cirkus med en uppstoppad val anländer, det bryter upp upplopp som brutalt slås ned när militären återställer ordningen. Makten grips på oväntat håll.

Här får vi följa ett par märkliga karaktärer i det kaos som råder i staden. De undergångsstämningar som vi möter i romanen är typiska för Krasznahorkai.

Så sent som för två år sedan kom ”Herscht 07769” på svenska. Här är vi förflyttade till den lilla staden Kana i tyska Thüringen, också präglad av rykten, oro och skräck. Vad är värst? Vargarna, nazisterna eller de som klottrar på minnesmärken över den store tonsättaren Bach.
---
Romanen är skriven i en enda mening. Det fungerar!
---
László Krasznahorkai skriver med en frustande vitalitet. Men hans svarta berättelser rymmer sprickor av humor precis som svart kol kan bli gnistrande diamanter.

”Satantango” blev Krasznahorkais genombrott på 80-talet. Den kom på svenska 2015. Redan här känner vi igen den ungerske dystergökens mustiga formuleringskonst. Kronologi och perspektiv skiftar i skildringen av en märklig profets hemsökelse av en liten jordsbruksby på dekis. Var beredd på smuts, svordomar, sex och sprit.

Den som vill få ett mindre och mildare smakprov på Krasznahorkais prosa kan börja med novellsamlingen ”Den sista vargen”.

UNT 2020-02-15 skrev:Den ungerske författaren László Krasznahorkai har inte bara ett märkligt och svåruttalat namn utan han är också en högst märklig författare. Av många anses han vara en av samtidens mest originella. Krasznahorkai skriver dystopiska romaner som samtidigt är absurt humoristiska. Det gäller även kortromanen "Den sista vargen" som nu finns på svenska i översättning av Daniel Gustafsson. Här tänjer Krasznahorkai på romankonstens gränser och möjligheter.

På svenska finns sedan tidigare tre av hans romaner. Bland andra "Satantango" som bygger på manuset till Béla Tarrs sju timmar långa film med samma namn. Krasznahorkai och Tarr har ett långt samarbeta bakom sig. Tarr gillar långa tagningar och Krasznahorkai gillar långa meningar utan punkt eller styckindelning. Kanske är det därför de är nära vänner.
---
I sina romaner och filmmanus ställer Krasznahorkai ofta individen mot kollektivet och historien mot det enskilda livsödet. Resultatet blir en romankonst som inte liknar någon annan. Han har ofta jämförts med författare som W. G. Sebald och Thomas Bernhard. Själv ser han Franz Kafka som sin främsta förebild.

Boken består av tre berättelser där den gemensamma miljön är regionen Extremadura i sydvästra Spanien på gränsen till Portugal. I den första berättelsen får en misslyckad och bortglömd författare i uppdrag att skriva en text om den sista vargen i den ödsliga regionen. Den andra handlar om jägmästaren Herman som fått i uppdrag att utplåna det sista rovdjuret i Extremadura. Den tredje skildrar en stad på landsbygden där det händer oförklarliga saker. Berättelserna ringlar ut och in i varandra på typiskt krasznahorkaiskt manér.

Romanen är på många sätt en allegori över det vilda i naturen och i människan, som i den moderna teknologiska civilisationen hotas av utrotning.

TT/UNT 2025-10-10 skrev:Det är inte möjligt, tänkte László Krasznahorkai, årets Nobelpristagare i litteratur, när han fick beskedet. Med sina böcker har han försökt ge läsarna hopp.
– I de svåraste tiderna vad annat kan vi göra än att skratta.

Krasznahorkai är känd för sina dystopiska romaner – och det kan tyckas som att den turbulenta samtiden har kommit ikapp honom. Men han understryker att han alltid har skrivit om människans existentiella villkor.
–Jag har aldrig hållit på med sakpolitik. Jag har velat ge läsarna hopp, även till dem som inte har något. Ett hopp för att överleva.
I den senaste romanen, "Herscht 07769", där tanken på ett enat Europa krackelerar, är hans empati med människor särskilt tydlig.
–Ja, det håller jag med om. Den är full av hopp men också fruktan inför framtiden.

I våras orsakade Krasznahorkai en politisk storm när han uttalade sig om politiken i Ungern och kritiserade premiärminister Viktor Orbáns nationalkonservativa styre.