DN Kultur 2025-09-27 skrev:Det är Björn Linnell och Torsten Pettersson som har spikat de skönlitterära verken i Sveriges kulturkanon.

Viss kritik har riktats mot deras urval – men herrarna själva är stolta över sitt bidrag till det som föreslås ligga till grund för vad varje svensk bör veta om landets kulturhistoria.
---
Sveriges föreslagna kulturkanon är som bekant bred – här ryms inte bara litterära verk, utan även filmer, målningar, byggnader, uppfinningar, dokument och så vidare. Men sett till debatten kan man nästan tro att svenskarna ska få en litteraturkanon och inte en kulturkanon.

– För det första är litteratur något som många tror sig veta något om. Det är ju främst kulturmänniskor som har varit kritiska, inte företagsledare eller religionsvetare. För det andra är kanon när det gäller litteratur ett mycket laddat begrepp, säger Björn Linnell.
---
En kritisk synpunkt redan innan ”En kulturkanon för Sverige” hade presenterats var den om att inget verk på listan fick vara skapat efter 1975, vilket innebär att det moderna Sverige inte alls finns med på listan. Björn Linnell och Torsten Pettersson ser dock inga problem med den saken, tvärtom.

– Jag kan som gammal förläggare säga att det är ett hopplöst projekt att skapa en litteraturhistoria som går fram till samtiden. Man behöver få perspektiv. Tog vi med saker som bara har 20 år på nacken skulle de snart framstå som daterade, säger Björn Linnell.

Att ålderskravet fått så stor uppmärksamhet tror de beror på att vi lever i en tid där kunskaper om samtiden premieras. Att ha kollat det senaste avsnittet av ”Babel” är i dag viktigare än att ha tillbringat en kväll med att läsa Edith Södergran eller Lasse Lucidor.

– Det blir tydligt när man tittar på vilka förslag som kommit in från allmänheten. Majoriteten är samtida verk och företeelser.

DN Kultur 2025-09-01 skrev:Idén om en svensk kulturkanon har sin grund i Tidöavtalet som slöts i oktober 2022 och gav oss den nu sittande regeringen.

Syftet? Att göra svensk kultur tillgänglig för fler, upprätta gemensamma referensramar i vårt samhälle samt skapa ett verktyg för skolan och folkbildning.

Regeringen tillsatte till följd av detta i december 2023 en kommitté, ledd av historikern Lars Trägårdh, som sedan dess har gjort sig känd som ytterst frispråkig och strösslat rubriker omkring sig. Bland annat har nationella minoriteter anklagat utredningen för förtryck.

DN 2024-10-21 skrev:

Spoiler: visa

I regeringens direktiv till utredningen står det att kommittén ska ha ”en dialog med urfolket samerna och de andra nationella minoriteternas organisationer”.

Minoriteternas representanter blir snabbt besvikna. DN har talat med sex av deltagarna. De beskriver, samstämmigt, att beskedet från Lars Trägårdh var att det inte är aktuellt med en dialog, att de inte ska få inflytande i processen, eller få plats i utredningens expertgrupper.

Annette Kohkoinen hade rest nära 80 mil från Luleå – bara för att få kalla handen av utredaren. Hon är vice ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset och beskriver utredningens agerande som ett lagbrott.

Hon hänvisar till lagparagrafen om att nationella minoriteter ska ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.

– En svensk kulturkanon påverkar oss jättemycket. Det är en del av att skriva Sveriges historia, men vi får inte vara med i arbetet. Det är absurt, vi lever i år 2024. Det här är inte acceptabelt. Det är ett fortsatt förtryck, säger hon.
---

Det är ingen hemlighet att Lars Trägårdh tycker så här. Redan i juni meddelade han i en DN-intervju att han är emot den svenska minoritetspolitiken.

– Allt det här med nationella minoriteter borde läggas ner på en gång. Det är vansinne, sade Lars Trägårdh.

Sägas ska att det inte är kommittén själva som har snickrat ihop vår kulturkanon, det har två av kommittén utsedda expertgrupper gjort – en för konstarterna och en för samhälle. Expertgrupperna, som har bestått av kunniga personer inom olika områden, har valt ut 100 verk – men också företeelser. Kulturbegreppet har kort sagt tolkats brett.

Varje grupp har bestått av sex personer, av de tolv experterna har åtta varit män. Medelåldern har varit hög, mer exakt 67 år. Experterna har tolkat det som att de skulle lämna tio förslag per område. För konstgruppen handlar det om litteratur, musik, bild och form, film och scenkonst samt lärdom och sakprosa. För samhällsgruppen har områdena varit religion, lag och rätt, ekonomi, uppfinningar och offentlighet.
---
Kulturkanonutredningen, som kostat åtta miljoner kronor, har varit en av de senaste årens mest omtvistade politiska satsningar. Bland annat har Svenska Akademien uttryckt sitt motstånd.
---
– Vi vill ha den öppna versionen som de har varit väldigt duktiga med i Nederländerna. En kanon är ingen slutstation utan en avgångshall, sa Lars Trägårdh.

Huggorm skrev:Det hela bottnar nog i tidigare politikers svårighet att definiera svensk kultur. Bland annat har vi ju Mona Sahlins kritiserade uttalande om att det enda genuint svenska är barbarism. Men nu har vi svart på vitt vad som är svensk kultur, och det är varken, kebab, bacha bazi eller ramadan. Det kommer bli knepigt för kommande vänsterregeringar att ändra på detta nu.

Huggorm skrev:Det hela bottnar nog i tidigare politikers svårighet att definiera svensk kultur. Bland annat har vi ju Mona Sahlins kritiserade uttalande om att det enda genuint svenska är barbarism. Men nu har vi svart på vitt vad som är svensk kultur, och det är varken, kebab, bacha bazi eller ramadan. Det kommer bli knepigt för kommande vänsterregeringar att ändra på detta nu.

Sång den 5 april 1836
---
Där låg ett skimmer över Gustavs dagar,
fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill,
men det var sol däri, och, hur du klagar,
var stodo vi om de ej varit till?
All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbariet var en gång fosterländskt;
men vett blev plantat, järnhårt språk blev brutet,
och sången stämd och livet mänskligt njutet,
och vad Gustaviskt var blev därför även svenskt.
---

UNT Kulturdebatt 2025-09-17 skrev:Problemet med Sveriges nya kulturkanon är inte urvalet, utan Tidöregeringens syften. Det skriver C-politikerna Catarina Dermar och Mattias Johansson i en debattartikel.
---
När förslaget nu presenterats står det klart att Trädgårdh och hans olika expertgrupper tagit ett brett grepp. Pippi Långstrump har sällskap av Bellman, allemansrätten och Riksbanken. Härkeberga kyrkas kalkmålningar tas med, liksom flygplanet Viggen.
För Centerpartiets del är inte själva urvalet – de 109 verken och företeelserna – något vi kritiserar. Problemet ligger i Tidöregeringens syften. Redan i utredningsdirektiven angavs att en kulturkanon skulle användas som ett verktyg, bland annat för att motverka "misslyckad integration av invandrare" och "systemhotande kriminalitet".

Vår inställning är att kultur formas av människor, inte av staten. Att armlängds avstånd spelar roll och att kulturens fria roll ska vara odiskutabel – något av grundbultar för ett borgerligt parti.
---
Talande nog har SD:s kulturpolitiske talesperson Alexander Christiansson förklarat att kulturkanon ska vara "en motsats till mångkulturalismen" och visa på den "öppna nationalism" partiet står för.
Pratet om öppenhet rimmar illa med det tidsperspektiv Tidöpartierna utgått från. Deras kulturkanon fokuserar på tiden före 1975 och bortser från de senaste 50 årens samhällserfarenheter och kulturliv. Den berättelse om Sverige som lyfts fram tar spjärn i en svunnen nationalromantik snarare än i vad som speglar vår samtid och dess olika uttryck.

Medan regeringen ägnat tid åt projektet, har kultursektorns resurser blivit allt mer ansträngda:
• Kulturen utgör 0,65 procent av statsbudgeten för 2025 vilket är den lägsta andelen på över 20 år.
• Statens anslag till regionernas kulturverksamheter har minskat med upp till 20 miljoner årligen sedan 2022.
• Över hälften av Sveriges kommuner skar ned på kulturen 2024, vilket lett till nedlagda folkbibliotek – mest på landsbygden – och längre köer till kulturskolorna.

För att sprida kulturkanon till allmänheten vill utredningskommittén ta minst 60 miljoner från kulturbudgeten. Dessutom vill man ha 150 miljoner från Allmänna arvsfonden.
—
Framtagandet av kulturkanon kostade skattebetalarna 8 miljoner kronor för 2024–2025.

Ignatius skrev:En kulturkanon är ett politiskt projekt och har inget med kultur att göra. I så fall hade man gått ut och sett hur kultur ser ut: gangsterrap, pizza, kebab, melodifestivaler och katter på Facebook.

DN Kultur 2025-09-03 skrev:Kanonen består av två olika kategorier: konstarter respektive samhälle.

I kategorin konstarter ingår litteratur, bild och form, musik, film och scenkonst samt lärdom och sakprosa. Tio verk för varje område har valts ut. Ett kriterium var att verken ska vara minst 50 år gamla. I kategorin samhälle ingår lag och rätt, religion, ekonomi, uppfinningar samt offentlighet.

Utredningen föreslår att kanon ska användas i läroplaner och läromedel, samt som samhällsorientering till nyanlända.

– Det ska skapa lika möjligheter för alla människor i samhället, säger kanonkommitténs ordförande Lars Trägårdh.

Litteratur
”Det går an” (Carl Jonas Love Almqvist)

”Giftas” (August Strindberg)

”Gösta Berlings saga” (Selma Lagerlöf)

”Muittalus sámid birra” (Johan Turi)

”Kallocain” (Karin Boye)

”Pippi Långstrump” (Astrid Lindgren)

”Utvandrarna” (Vilhelm Moberg)

”Katitzi” (Katarina Taikon)

”Den vedervärdige mannen från Säffle” (Sjöwall och Wahlöö)

”Skulle jag sörja, då vore jag tokot” (Lasse Lucidor)

”Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar” (Carl Michael Bellman)

”Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon, 1–33” (Anna Maria Lenngren)

”Vän! I förödelsens stund” (Erik Johan Stagnelius)

”Triumf att finnas till...” (Edith Södergran)

”Det är vackrast när det skymmer” (Pär Lagerkvist)

”Stjärnorna kvittar det lika” (Nils Ferlin)

”Eufori” (Gunnar Ekelöf)

”Den halvfärdiga himlen” (Tomas Tranströmer)

”Äktenskapsfrågan I-II” (Sonja Åkesson)

Spoiler: visa

Bild och form
Kalkmåleri i Härkeberga kyrka (Albertus Pictor)

Gripsholms slott med statens porträttsamling (Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer)

”Självporträtt med allegorier” (David Klöcker Ehrenstrahl)

Kungliga slottet (Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman)

”Nordisk sommarkväll” (Richard Bergh)

Lilla Hyttnäs, Sundborn (Karin och Carl Larsson)

”Målningarna till templet” (Hilma af Klint)

”Tomtebobarnen” (Elsa Beskow)

Stockholms stadshus (Ragnar Östberg)

Stockholms stadshus.

”Sitting ... Six months later, version A” (Öyvind Fahlström)

Musik
”Drottningholmsmusiken” (Johan Helmich Roman)

”Sjung med oss mamma, första häftet” (Alice Tegnér)

”Midsommarvaka, svensk rapsodi nr 1 för stor orkester, op. 19” (Hugo Alfvén)

Tre inspelade låtar med spelmannen Hjort Anders Olsson

Hjort Anders Olsson.

”Flyttningssång” (Lars Sikku) och ”Till kåtan och hemmet” (Frida Johansson)

”Calle Schewens vals” och ”Möte i monsunen” (Evert Taube)

”Förklädd gud, op. 24” (Lars-Erik Larsson)

”Aniara” (Karl-Birger Blomdahl)

”Jazz på svenska” (Jan Johansson)

”Symfoni nr 7” (Allan Pettersson)

Film och scenkonst
Drottningholms slottsteater (Carl Fredrik Adelcrantz)

”Lejonets unge” på Sundsvalls teater (Frida Stéenhoff)

”Ett drömspel” (August Strindberg)

”Körkarlen” (Victor Sjöström)

Gullregn med kupletten ”Den ökända hästen från Troja” (Karl Gerhard)

”Fröken Julie” (Birgit Cullberg)

”Det sjunde inseglet” (Ingmar Bergman)

”Dom kallar oss mods” (Stefan Jarl och Jan Lindqvist)

”Fars lille påg” (Franz Arnold, Ernst Bach och Nils Poppe)

”Medeas barn” på Unga Klara (Suzanne Osten och Per Lysander)

Lärdom och sakprosa
Heliga Birgittas uppenbarelser (Heliga Birgitta)

”Historia om de nordiska folken” (Olaus Magnus)

Christinas självbiografi (Drottning Christina)

”Lappländsk resa” (Carl von Linné)

”Drömbok” (Emanuel Swedenborg)

”Fädernas gudasaga” (Viktor Rydberg)

”Svenska folkets underbara öden” (Carl Grimberg)

”Barnets århundrade” (Ellen Key)

”Kris i befolkningsfrågan” (Alva och Gunnar Myrdal)

”Vägmärken” (Dag Hammarskjöld)

Expertgruppen för konstarter har valt tio verk inom varje område, förutom inom litteratur där den valt nio prosaverk och en ”antologi” med totalt tio dikter, varför kanonlistan totalt sett består av 109 separata verk.

Ignatius skrev:Om jag missförstått kulturkanon rätt är syftet att lyfta fram kultur som ska få oss att känna oss svenska och känna gemenskap.

Skulle jag sörja då vore jag tokot
av Lasse Lucidor

Skulle jag sörja då vore jag tokot
fast än det ginge mig aldrig så slätt.
Lyckan min kan fulla synas gå krokot;
vakta på tiden, hon lär full gå rätt.
All världen älskar ju vad som är brokot,
mången mått liva som ej äter skrätt.

Olyckan växlar ju lika med lyckan,
allt, vad begynsel har, ändas en gång;
druckin man haver ej allestäds hickan,
lust följer gråten, gråt ändas i sång;
den som på sanningen pekar med stickan
kan lell lätt falla från sanningens spång.

Himmelens dagg plär på träna nerdugga,
men så snart jorden har gett dem nog saft
att de kunn' trotsa skyn, vem kan kullhugga
samma, när yxen ens har inte skaft?
Maskstungne kan man med fingrerna gnugga;
mången tror vunnit, vad ändlykten taft.

Dy lät man lyckan med olyckan strida,
intill jag ser, ho som vinner för mej
Ingen mått' skjutshästen alltför hårt rida,
tröttar du honom, förtreter han dej;
Fast om en måste förföljelse lida,
modet blir fritt, när som kroppen är ej.

Dy skall mitt mod och blod osörgse vara,
Lasse räds varken hat, avund ell' tvång.
Ingen tårs göra mer än han kan svara,
rätt måst (trots orätten) hava sin gång.
Fly med flit, vem som kan, slik olyckssnara,
fängsel gör längsel när lyckan är vrång.

Tänk min vän, att man fördenskull mått liva
lustig, fast om det är mot ens behag.
Lyckan hon vandlar sig, kan sällan bliva;
vadan hon kom i går, går hon i dag.
Dy har jag hoppet, I lär en gång skriva,
att I, olycklig, är lustig som jag.

Ignatius skrev: Linnés kvarlåtenskap finns i England eftersom svenskarna inte fattade vad han höll på med.

Huggorm skrev:Det är den bitterhet som vänstern uttrycker över vår kulturkanon som visar hur viktig den egentligen är.

DN Insändare 2025-09-03 skrev:Listan är värdefull för oss invandrare

En kulturkanon gör det lättare för oss som är nya i landet att orientera oss i det svenska kulturlandskapet. Kanske borde man fråga även oss som kommit hit i stället för de som är djupt rotade i Sverige, skriver Jasper van Kuijk.
---
Jag är immigrant. Jag har bott i Sverige i fyra år. Min mamma är svensk, men jag växte upp i Nederländerna och hade därför – särskilt i början – inte särskilt bra koll på vad som formar den svenska kulturen. Och jag lär mig fortfarande något nytt varje dag. För mig är kulturkanonen en tillgång.

När någon säger ”den här boken borde du läsa” eller ”den där serien är kul” blir jag nyfiken. Så hamnar jag på ”Smala Sussie”, ”Tunna blå linjen” och Janssons frestelse. Kultur­kanonen fungerar på samma sätt: som en karta som visar var man kan börja leta. Jag bläddrade igenom listan och tänkte direkt: ”Det där, där och det där vill jag veta mer om.”