Colosseums historia
Brittisk historiedokumentär
Den spännande historien om Colosseums uppgång och fall. Från sanningen om en gladiators liv som slav till den fascinerande uppenbarelsen av de många sätt som Roms kejsare använde amfiteatern för att visa på sin makt.

Det finns avsnitt av programmet som innehåller våld.

Allt eftersom det romerska imperiet fortsätter att expandera, ökar också mångfalden av stora djur som tagits tillbaka för att underhålla folkmassorna i Colosseum. Över en miljon djur slaktas på arenan där den kändaste mästaren bär namnet Carpophorus. Men kan Carpophorus överleva att slåss mot 20 vilda bestar samtidigt? Del 3 av 8.

Alien skrev:Har man ingen respekt för människoliv har man förstås ingen respekt för djurens liv heller.

Alien skrev:Har man ingen respekt för människoliv har man förstås ingen respekt för djurens liv heller.

Alien skrev:Hitler ansåg att den överlägsna ariska rasen kunde överleva utan kött medan underlägsna raser (som judar) måste äta kött.

Men från början åt Hitler också kött. Det var hans läkare som rekommenderade vegetarisk kost. Utåt så motiverades det med hans djurvänlighet och renlevnad, han avstod ju också från rökning och alkohol.

Romerska akvedukter

Vad hände egentligen med Biblioteket i Alexandria?

AI Overview

Historia och storhetstid
Grundande: Uppskattas ha grundats av Ptolemaios II runt 280 f.Kr..
Syfte: Att samla all världens kunskap och fungera som ett forskningsinstitut (Museion).
Samlingar: Innehöll verk av stora tänkare som Euklides, Archimedes, och Aristarchos.
Storlek: Som mest mellan 400 000 och 700 000 bokrullar.

AI Overview

Det legendariska Biblioteket i Alexandria grundades på 200-talet f.Kr. i Egypten som antikens största kunskapscentrum, ett centrum för forskning med upp till 700 000 papyrus-rullar, men förlorades gradvis genom en kombination av bränder, vanvård och tidens tand, även om ett nytt, modernt bibliotek invigdes 2002 för att hylla arvet.

Biblioteket i Alexandria, grundat på 200-talet f.Kr. i Egypten, var ett av antikens främsta kunskapscentra. Det sägs ha rymt hundratusentals rullar med texter från hela den kända världen, översatta till grekiska. Biblioteket grundades under Ptolemaios I:s styre och kopplades nära till Museion, ett akademiskt centrum för vetenskap och filosofi. Dess förstörelse är fortfarande ett historiskt mysterium, med olika teorier som pekar på bränder under Julius Caesars tid, religiös fanatism eller gradvis förfall. Förlusten av biblioteket symboliserar ofta hur mänsklig kunskap kan gå förlorad genom krig, politik och likgiltighet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biblioteket i Alexandria var under antiken det största biblioteket i världen och gjorde Alexandria till ett ledande lärdomscentrum. Biblioteket förmodas ha grundlagts omkring 280 f.Kr. av Ptolemaios II av Egypten. Eratosthenes och Aristarchos forskade aktivt vid biblioteket, som i sin storhetstid ska ha haft mellan 400 000 och 700 000 rullar, flertalet av papyrus.
---
Stora delar av biblioteket var med stor sannolikhet decentraliserat, så det kan också ha rört sig om flera bibliotek. Bibliotekets bokbestånd var säkert fördelat på flera byggnader, medan huvudbiblioteket antingen var lokaliserat i förbindelse med eller tätt intill den äldsta byggnaden, Museion,[1][2] och ett annat bibliotek i det yngre Serapeion, som var ett tempel till Serapis ära.
---

Spoiler: visa

Biblioteket blev ganska snart, i motsats till de flesta av sina föregångare, flerspråkigt. Även om grekiska var det viktigaste språket både i bokbeståndet och bland de personer som var knutna till institutionen samlades också böcker på olika orientaliska språk in, och biblioteket blev ett centrum både för den grekiska traditionens självförståelse och den kosmopolitiska hellenistiska tendensen till kulturmöten. Biblioteket i Alexandria var den plats där man först metodiskt försökte skapa sig en överblick över grekisk litteratur och filosofi, där man analyserade det grekiska språket – troligen också andra språk – och etablerade en fast texttradition för grekiska författare som Homeros, Sofokles, Pindaros och Sapfo.

Bilden av den grekiska litteraturen är i hög grad präglad av det urval och det arbete med texter och traditionssamlande som utfördes i Alexandria. Samtidigt blev biblioteket och kretsarna kring det en plats för översättningar och efterforskningar i judisk, egyptisk och babylonisk historia. Denna sida av verksamheten är ofullständigt känd, men Alexandria blev en viktig mötesplats för judiskt och grekiskt, och det uppstod en stark judisk och senare kristen filologisk tradition (till exempel Origenes) som kan ha fått näring av biblioteket.

---
Plutarchos, som hävdade att det stora biblioteket, skulle vara förstört (150 år efter den påstådda händelsen), beskriver i "Antonius' levnad" hur Marcus Antonius senare överförde det näststörsta biblioteket till Alexandria, som en gåva till Kleopatra. Han citerar Calvisius som ska ha sagt att "Marcus Antonius har givit henne biblioteket från Pergamon, som innehåller 200 000 olika volymer", även om han själv finner Calvisius påstående svårt att tro på.
---

Spoiler: visa

En av orsakerna till att så lite är känt om biblioteket är att det blev förstört några århundraden efter dess grundläggning. Många titlar som nämns i bevarade hellenistiska och romerska skrifter, ibland åtföljda av citat eller referat av ett avsnitt – antika historiska verk citerar flitigt varandra – bör en gång ha funnits i Alexandria, men har alltså inte själva bevarats. Förlusten av kunskap när biblioteket upphörde var omfattande, men det bör dock understrykas att denna sorts förlust var en del av den förlust av en stor mängd av texter som skedde under krig i olika epoker, och till sist under folkvandringstidens belägringar, krig och olyckor.

Hur förstörelsen gick till är mycket omdiskuterat och källorna är både motsägelsefulla och ofullständiga, ibland legendartade. Enligt Plutarchos brann biblioteket ned 47 f.Kr. Inte överraskande har det stora biblioteket sedan dess gjorts till en symbol för kunskap, och förstörelsen skylldes på människor som beskrevs som okunniga barbarer, ofta av enbart politiska skäl.
---
Både Serapeion, ett tempel och dotterbibliotek, och själva Museion existerade möjligen till omkring 400 e.Kr., men en källa från före förstörelsen omtalar Julius Caesar under hans invasion av Alexandria 47 f.Kr.. Caesar satte fiendens flotta i brand, då den låg i hamnen. Några historiker menar, att elden spred sig in i staden och ödelade hela biblioteket. Denna teori hävdas idag endast av en minoritet, även om den är baserad på flera antika källor, som dock är skrivna minst 150 år efter att den förmodade förstörelsen ägde rum.
---
Flertalet av de antika historikerna, även de som var Caesars starkaste politiska motståndare, berättar inte om den påstådda händelsen.
---
Förstörelsen av biblioteket skylls enligt några historiker på en period av inbördeskrig under den sista delen av 300-talet; i detta sammanhang har beskyllningar riktats mot de kristna, som skall ha uppeggats av fanatiska munkar. Sanningshalten i detta är mycket tveksam. Vad som är känt är att Museion, som var en sidobyggnad till biblioteket, överlevde till 300-talet. Det finns också antydningar från medeltiden som hävdar att Kalif Omar under en invasion på 600-talet beordrade att biblioteket skulle förstöras, men dessa påståenden kan allmänt betraktat ses som kristen propaganda mot muslimer.

Omar skall ha sagt, att om böckerna i biblioteket inte innehöll Koranens lära, var de onyttiga och borde förstöras; om de innehöll Koranens lära var de överflödiga och borde förstöras. Därför skall bokrullarna använts som bränsle i Alexandrias badhus.

Alien skrev:Biblioteket förstördes alltså inte på en enda gång genom en katastrofal brand. Det var inte heller en enda byggnad utan flera. Men det står ju redan på wikipedia:

Biblioteket i Alexandria var under antiken det största biblioteket i världen och gjorde Alexandria till ett ledande lärdomscentrum. Biblioteket förmodas ha grundlagts omkring 280 f.Kr. av Ptolemaios II av Egypten. Eratosthenes och Aristarchos forskade aktivt vid biblioteket, som i sin storhetstid ska ha haft mellan 400 000 och 700 000 rullar, flertalet av papyrus.
---
Stora delar av biblioteket var med stor sannolikhet decentraliserat, så det kan också ha rört sig om flera bibliotek. Bibliotekets bokbestånd var säkert fördelat på flera byggnader, medan huvudbiblioteket antingen var lokaliserat i förbindelse med eller tätt intill den äldsta byggnaden, Museion,[1][2] och ett annat bibliotek i det yngre Serapeion, som var ett tempel till Serapis ära.
---

Spoiler: visa

Biblioteket blev ganska snart, i motsats till de flesta av sina föregångare, flerspråkigt. Även om grekiska var det viktigaste språket både i bokbeståndet och bland de personer som var knutna till institutionen samlades också böcker på olika orientaliska språk in, och biblioteket blev ett centrum både för den grekiska traditionens självförståelse och den kosmopolitiska hellenistiska tendensen till kulturmöten. Biblioteket i Alexandria var den plats där man först metodiskt försökte skapa sig en överblick över grekisk litteratur och filosofi, där man analyserade det grekiska språket – troligen också andra språk – och etablerade en fast texttradition för grekiska författare som Homeros, Sofokles, Pindaros och Sapfo.

Bilden av den grekiska litteraturen är i hög grad präglad av det urval och det arbete med texter och traditionssamlande som utfördes i Alexandria. Samtidigt blev biblioteket och kretsarna kring det en plats för översättningar och efterforskningar i judisk, egyptisk och babylonisk historia. Denna sida av verksamheten är ofullständigt känd, men Alexandria blev en viktig mötesplats för judiskt och grekiskt, och det uppstod en stark judisk och senare kristen filologisk tradition (till exempel Origenes) som kan ha fått näring av biblioteket.

---
Plutarchos, som hävdade att det stora biblioteket, skulle vara förstört (150 år efter den påstådda händelsen), beskriver i "Antonius' levnad" hur Marcus Antonius senare överförde det näststörsta biblioteket till Alexandria, som en gåva till Kleopatra. Han citerar Calvisius som ska ha sagt att "Marcus Antonius har givit henne biblioteket från Pergamon, som innehåller 200 000 olika volymer", även om han själv finner Calvisius påstående svårt att tro på.
---

Spoiler: visa

En av orsakerna till att så lite är känt om biblioteket är att det blev förstört några århundraden efter dess grundläggning. Många titlar som nämns i bevarade hellenistiska och romerska skrifter, ibland åtföljda av citat eller referat av ett avsnitt – antika historiska verk citerar flitigt varandra – bör en gång ha funnits i Alexandria, men har alltså inte själva bevarats. Förlusten av kunskap när biblioteket upphörde var omfattande, men det bör dock understrykas att denna sorts förlust var en del av den förlust av en stor mängd av texter som skedde under krig i olika epoker, och till sist under folkvandringstidens belägringar, krig och olyckor.

Hur förstörelsen gick till är mycket omdiskuterat och källorna är både motsägelsefulla och ofullständiga, ibland legendartade. Enligt Plutarchos brann biblioteket ned 47 f.Kr. Inte överraskande har det stora biblioteket sedan dess gjorts till en symbol för kunskap, och förstörelsen skylldes på människor som beskrevs som okunniga barbarer, ofta av enbart politiska skäl.
---
Både Serapeion, ett tempel och dotterbibliotek, och själva Museion existerade möjligen till omkring 400 e.Kr., men en källa från före förstörelsen omtalar Julius Caesar under hans invasion av Alexandria 47 f.Kr.. Caesar satte fiendens flotta i brand, då den låg i hamnen. Några historiker menar, att elden spred sig in i staden och ödelade hela biblioteket. Denna teori hävdas idag endast av en minoritet, även om den är baserad på flera antika källor, som dock är skrivna minst 150 år efter att den förmodade förstörelsen ägde rum.
---
Flertalet av de antika historikerna, även de som var Caesars starkaste politiska motståndare, berättar inte om den påstådda händelsen.
---
Förstörelsen av biblioteket skylls enligt några historiker på en period av inbördeskrig under den sista delen av 300-talet; i detta sammanhang har beskyllningar riktats mot de kristna, som skall ha uppeggats av fanatiska munkar. Sanningshalten i detta är mycket tveksam. Vad som är känt är att Museion, som var en sidobyggnad till biblioteket, överlevde till 300-talet. Det finns också antydningar från medeltiden som hävdar att Kalif Omar under en invasion på 600-talet beordrade att biblioteket skulle förstöras, men dessa påståenden kan allmänt betraktat ses som kristen propaganda mot muslimer.

Omar skall ha sagt, att om böckerna i biblioteket inte innehöll Koranens lära, var de onyttiga och borde förstöras; om de innehöll Koranens lära var de överflödiga och borde förstöras. Därför skall bokrullarna använts som bränsle i Alexandrias badhus.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Biblioteket_i_Alexandria

Det var förstås mycket mer dramatiskt att tänka sig att biblioteket avsiktligt förstördes av Julius Caesar, de kristna, muslimer m fl, än att krig, bristande underhåll och papyrus korta livslängd var orsakerna.

De kristna kan vara alldeles oskyldiga. Att kristna brände biblioteket i filmen Agora betyder inte att det är fakta.

Sedan fanns det förstås avskrifter på andra ställen, så all kunskap från biblioteken i Alexandria gick inte förlorad.

AI Overview

detta var intressant

Etruskerna var ett fascinerande och avancerat folk som levde i Etrurien (nuvarande Toscana) i Italien från cirunda 700-talet f.Kr. tills de assimilerades av Romarriket, kända för sin rika gravkonst (från de stora nekropolerna), sitt unika, icke-indoeuropeiska språk (där mycket är oläst) och sin religion med fokus på livet efter döden. De influerade romarna stort med sin kultur, spådomskonst (augurier) och ingenjörskonst (t.ex. avlopp) och hade ett ovanligt jämställt samhälle med frigjorda kvinnor.

Vilka var etruskerna? De mystiska folket Rom fruktade