Skogkatt skrev: Nu har 30-sekunders filmklipp tagit över och förstört tankeapparaten hos de flesta människor.

nescio skrev:Här har vi lösningen. Vi förbjuder internet.

nescio skrev:

Skogkatt skrev: Nu har 30-sekunders filmklipp tagit över och förstört tankeapparaten hos de flesta människor.

Här har vi lösningen. Vi förbjuder internet.

Alien skrev:Att ett östasiatiskt land leder är ingen överraskning:

Singapore bäst av alla
Pisa är världens största elevstudie, med 81 deltagande länder/regioner 2022. Av dessa har Singapore överlägset bäst resultat. Japan är bäst av OECD-länderna, Estland har det bästa resultatet i Europa och Danmark och Finland de bästa i Norden.

https://www.vilarare.se/nyheter/pisa-20 ... esultatet/

Här fick jag svar på frågan om det gick sämre för elver i länder med nedstängda skolor. Tydligen inte:

De svenska skolorna hölls som bekant öppna i relativt hög utsträckning under pandemin. OECD kan dock inte se någon stor skillnad i resultattrend mellan länder som Sverige och länder som hade långa perioder av skolstängning.

Intelligence, when reaching the very highest altitudes, somehow reduces the frequency of genius; it has been pointed out that geniuses tend to have high, but not the highest intelligence; that those with the very highest I.Q.s are typically not geniuses.

Alien skrev:Sen beror det på vilka förutsättningar landet har också. Vi kanske inte har så bra förutsättningar i Sverige (längre).

Alien skrev:Men var finns listan över alla 81 länderna? Det ska finnas på OECDs sida men jag hittade inget där, bara en massa artiklar.

Skogkatt skrev:Resten ligger tyvärr bakom en betalvägg,

När PISA-resultaten presenterades i december 2019 kallade utbildningsminister Anna Ekström det för ”en glädjens dag”.

– Det här är ett styrkebesked, svensk skola står stark, sa Ekström då.

Svenska 15-åringar presterade bättre än vid det förra provtillfället i samtliga tre ämnen – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – och klättrade mot toppen på den internationella rankingen.

Samtidigt höjdes kritiska röster mot att Sverige hade den högsta så kallade ”exkluderingsgraden” i hela världen. Efter att man lottat fram vilka som skulle skriva provet så var det elva procent av eleverna som plockades bort från urvalet, antingen på grund av funktionsnedsättning eller för att de var nyanlända med för dåliga språkkunskaper för att kunna delta.

Expressen kan nu visa hur en stor mängd utländska elever felaktigt gallrats bort från att skriva provet, i strid med OECD:s regler. Och att Skolverket har gjort allvarliga felberäkningar i sitt försök att kartlägga felets omfattning.

Enligt regelverket, som alla deltagande länder måste följa, får man endast undanta nyanlända elever som fått undervisning i svenska i mindre än ett år. De elever som fått undervisning i svenska i ett år eller mer ska skriva provet.

DN idag skrev:Svenska 15-åringars resultat i Pisamätningen fortsätter att rasa. I både läsförståelse och matematik är resultaten nu de lägsta som Sverige har uppmätt sedan Pisa startade för ett kvarts sekel sedan.

Nedgången är samtidigt en del av en bred internationell trend.

Efter flera år av förbättrade svenska Pisaresultat vände utvecklingen nedåt i den förra mätningen 2022.

Nu fortsätter tappet – och det är stort.

I Pisa 2025, som offentliggörs på tisdagen, får svenska 15-åringar i genomsnitt 464 poäng i matematik, en minskning med 18 poäng sedan 2022. I läsförståelse faller resultatet med 21 poäng, till 466. Båda nedgångarna är statistiskt säkerställda.

Det tredje kunskapsområdet som mäts, naturvetenskap, visar också en försämring, från 493 till 485 poäng. Den förändringen är däremot inte statistiskt säkerställd.

För att få perspektiv på fallet: OECD, som genomför Pisa, har som tumregel att omkring 20 poäng motsvarar ett års kunskapsutveckling för en 15-åring.

Resultaten innebär att Sverige i både matematik och läsförståelse nu noterar sina lägsta nivåer sedan Pisa startade år 2000. Det är därmed sämre än vid den tidigare svenska bottennoteringen 2012, som då utlöste en omfattande skolpolitisk debatt.

Sverige är samtidigt långt ifrån ensamt. Nedgången är bred och syns i stora delar av den industrialiserade världen. Samtliga nordiska länder noterar sina lägsta resultat hittills.

På OECD-nivå är resultaten 2025 de lägsta som hittills uppmätts i samtliga tre ämnen. Särskilt tydlig är den långsiktiga nedgången i läsning och matematik.

De uppgifter där elevernas resultat har försämrats mest är sådana som innehåller längre texter och kräver att eleven håller koncentrationen uppe. Uppgifter där det räcker att leta fram en enskild uppgift i texten har klarat sig bättre. OECD ser också tecken på att fler elever svarar snabbt och fel i stället för att lägga tid på svåra frågor.

Det går i linje med en mer långsiktig förändring av ungas läsvanor. Redan före pandemin uppgav allt fler elever att de bara läste när de var tvungna. Färre läste skönlitteratur, tryckta tidskrifter och tidningar, samtidigt som en större del av läsningen flyttade till skärmar. Det finns också tecken på att läsning har tappat mark bland barnens föräldrar.

OECD pekar på att förändringen kan ha betydelse eftersom dagens digitala läsning oftare är kortare och mer fragmenterad. Samtidigt ökar den tid unga lägger på gejming och sociala medier.

Även flera av de högst presterande länderna har tappat sedan 2022, men inte lika mycket som Sverige. Singapore, Japan och Sydkorea ligger fortfarande i världstoppen, liksom Taiwan. I Europa sticker Estland ut: där är resultaten i matematik och naturvetenskap höga och i stort sett oförändrade sedan 2022, medan läsningen har försämrats.

Sveriges uppgång efter Pisachocken 2012 är utraderad.

Pisachefen Andreas Schleicher beskriver resultaten som ”nedslående” och pekar ut den dåliga läsförståelsen som ett grundläggande problem.

– Vi ser att resultaten har försämrats, särskilt i läsuppgifter som kräver mer avancerade processer som att värdera och reflektera, men också att minnas och sammanföra olika informationsdelar.

Samtidigt har fallen där elever skyndar sig igenom texter och ger snabba men felaktiga svar nästan fördubblats.

Det är verkligen oroande, eftersom läsning är grunden för andra färdigheter. Att skumma igenom sociala medieflöden och snabbt bearbeta information kan ha försvagat just de förmågor som elever behöver i AI-åldern, menar Andreas Schleicher.

Pisamätningarna handlar inte bara om resultat. Ett stort antal elever, lärare och rektorer svarar också på frågor och djupintervjuas.

En stor del av frågorna har handlat om användningen av AI. Nästan hälften av de svenska femtonåringarna – 48 procent – säger att de använder AI-chattbotar för skolarbete minst en gång i veckan för att undersöka nya ämnen, sammanfatta texter och göra utkast till skrivuppgifter.

Schleicher höjer varningsflagg eftersom de högst presterande eleverna är de som använder AI sparsamt.

– Frågan är alltså om skolorna kan hjälpa eleverna att använda AI på ett klokt sätt – så att verktygen stärker tänkandet i stället för att ersätta det, skriver Andreas Schleicher.

När eleverna får frågor om hur de tänker när bevis och sunt förnuft krockar, svarar nästan hälften av de svenska eleverna att det sunda förnuftet väger tyngre, vilket överensstämmer med övriga OECD-länder.

Det oroar Pisachefen eftersom det signalerar att de inte är förberedda på att möta utmaningarna med AI.

– AI är mycket bra på att producera svar som är flytande, självsäkra, övertygande – svar som låter precis som sunt förnuft. Och det är just därför sunt förnuft inte räcker, skriver han.
---
En bra sak han lyfter fram är att de svenska eleverna tar ansvar för sitt lärande. 46 procent säger att de regelbundet planerar hur de ska studera och 57 procent kontrollerar att de förstått genom att ställa frågor till sig själva. Här ligger Sverige över OECD-snittet.

82 procent säger att de ber sina lärare om hjälp när de behöver, och 83 procent vänder sig till klasskamrater när de inte riktigt förstår.

Också det är bra siffror. Villigheten att söka hjälp är kopplad till högre prestationer.