Moggy skrev:Tröttnat på romarna nu?

rabarb skrev:Usch, har aldrig tyckt om det. Vad är det som är så intressant?

manne skrev:Coola symboler vaaaaa..

rabarb skrev:Usch, har aldrig tyckt om det. Vad är det som är så intressant?

manne skrev:

Moggy skrev:Tröttnat på romarna nu?

ja lite nu blir det egypten i stället den antika egypten..

1822 har Jean-François Champollion blivit 32 år gammal. Med manisk energi ägnar han alla sina dagar och många av sina nätter åt att studera hieroglyferna och alla de andra språk som han tror ska kunna hjälpa honom att lösa deras gåta.

Från svensken Johan David Åkerblad, som studerat Rosettastenen, har han tagit med sig insikten om att åtminstone vissa av hieroglyferna måste vara ljudhärmande, precis som bokstäverna i det västerländska alfabetet, och att de alltså inte behöver läsas som symboler eller bilder, vilket man tidigare har tagit för givet. Från engelsmannen Thomas Young har han tagit med sig andra ledtrådar, om hur vissa hieroglyfer borde kunna utläsas som specifika konsonanter eller kombinationer av konsonanter.

Men det är han själv som sätter ihop dessa delar och lyckas skapa en helhet. Nyckeln visar sig vara hans barndoms passion för koptiskan, det språk som talades i Egypten under början av den kristna eran, och som visar sig innehålla många ord och uttryck som levt vidare från fornegyptiskan.

Med denna kunskaps hjälp sker det stora genombrottet, när Jean-François får se hieroglyfer kopierade från väggen på ett enormt tempel i Abu Simbel.
En sen kväll sitter han uppe och arbetar, darrande av upphetsning. Det första tecknet skulle kunna representera en sol, resonerar han, vilket på koptiska uttalas ”ra”. De sista två tecknen, som ser ut som käppar, bör motsvara konsonanterna SS, vilket han tidigare lärt sig. Den mittersta symbolen kan vara ett M, som också uttalas ”mes”. Vilket betyder att hieroglyfen ska utläsas ”Ra-mes-ss” eller ”Ramses”, den mest kända av alla forntida faraoner.

Jean-François provar sin metod på ett antal andra inskriptioner och inser i ett bedövande rus att han har rätt och att hans teori stämmer.

Denna natt sker alltså genombrottet. Han har knäckt nyckeln till hieroglyfernas struktur. Han har insett, och kan snart bevisa, att det tills nyss döda språket i själva verket består av en blandning av ljudhärmande bokstäver, alltså tecken som motsvarar ett visst ljud, och av ren bildskrift, där varje symbol kan stå för ett helt ord eller delar av ett ord. Till detta kommer en rad tilläggstecken, som används för att ange vilken av de olika möjliga tolkningarna av ett visst tecken som gäller i ett givet sammanhang.

Systemet är med andra ord oerhört komplext. Varje enskild mening måste tydas, i det närmaste lösas som en rebus, vilket ställer stora krav på läsaren. Men med rätt redskap är det fullt möjligt att förstå dem. Jean-François Champollion har därmed uppfyllt sin barndomsdröm. Tack vare honom kommer hieroglyferna att börja tala – det döda språket återuppstår.

Alien skrev:Vad menar du? Hieroglyferna är ju redan dechiffierade.

1822 har Jean-François Champollion blivit 32 år gammal. Med manisk energi ägnar han alla sina dagar och många av sina nätter åt att studera hieroglyferna och alla de andra språk som han tror ska kunna hjälpa honom att lösa deras gåta.

Från svensken Johan David Åkerblad, som studerat Rosettastenen, har han tagit med sig insikten om att åtminstone vissa av hieroglyferna måste vara ljudhärmande, precis som bokstäverna i det västerländska alfabetet, och att de alltså inte behöver läsas som symboler eller bilder, vilket man tidigare har tagit för givet. Från engelsmannen Thomas Young har han tagit med sig andra ledtrådar, om hur vissa hieroglyfer borde kunna utläsas som specifika konsonanter eller kombinationer av konsonanter.

Men det är han själv som sätter ihop dessa delar och lyckas skapa en helhet. Nyckeln visar sig vara hans barndoms passion för koptiskan, det språk som talades i Egypten under början av den kristna eran, och som visar sig innehålla många ord och uttryck som levt vidare från fornegyptiskan.

Med denna kunskaps hjälp sker det stora genombrottet, när Jean-François får se hieroglyfer kopierade från väggen på ett enormt tempel i Abu Simbel.
En sen kväll sitter han uppe och arbetar, darrande av upphetsning. Det första tecknet skulle kunna representera en sol, resonerar han, vilket på koptiska uttalas ”ra”. De sista två tecknen, som ser ut som käppar, bör motsvara konsonanterna SS, vilket han tidigare lärt sig. Den mittersta symbolen kan vara ett M, som också uttalas ”mes”. Vilket betyder att hieroglyfen ska utläsas ”Ra-mes-ss” eller ”Ramses”, den mest kända av alla forntida faraoner.

Jean-François provar sin metod på ett antal andra inskriptioner och inser i ett bedövande rus att han har rätt och att hans teori stämmer.

Denna natt sker alltså genombrottet. Han har knäckt nyckeln till hieroglyfernas struktur. Han har insett, och kan snart bevisa, att det tills nyss döda språket i själva verket består av en blandning av ljudhärmande bokstäver, alltså tecken som motsvarar ett visst ljud, och av ren bildskrift, där varje symbol kan stå för ett helt ord eller delar av ett ord. Till detta kommer en rad tilläggstecken, som används för att ange vilken av de olika möjliga tolkningarna av ett visst tecken som gäller i ett givet sammanhang.

Systemet är med andra ord oerhört komplext. Varje enskild mening måste tydas, i det närmaste lösas som en rebus, vilket ställer stora krav på läsaren. Men med rätt redskap är det fullt möjligt att förstå dem. Jean-François Champollion har därmed uppfyllt sin barndomsdröm. Tack vare honom kommer hieroglyferna att börja tala – det döda språket återuppstår.

https://historiskamedia.se/artiklar/hie ... satte-dem/

Alien skrev:Enligt Martin Bernal mottog antikens Grekland influenser från det gamla Egypten och Asien (Black Athena - The Afroasiatic Roots of Classical Civlization). Historien började inte med de gamla grekerna. Redan de gamla grekerna påverkades av andra.

Alien skrev:Isaac Newton skrev i en version av Principia Mathemathica:
Egyptierna var de första oservatörerna av himlen och från dem spreds troligen filosofin ut i världen. För det var från dem, och länderna runt dem, som grekerna - ett folk mer benäget för filologisk texttolknng än för natur -erhöll sina första såväl som sina bästa begrepp om filosofi." Karin Boje, DN