slackern skrev:Hur kan dom ha fått fram siffran 600000 år när den moderna människan bara har funnits under 250000 år?

CarolusRex skrev:

slackern skrev:Hur kan dom ha fått fram siffran 600000 år när den moderna människan bara har funnits under 250000 år?

För att de båda linjerna delade en gemensam förfader för minst 600.000 år sedan. De som blev homo sapiens och de som blev homo neanderthalensis.

svt skrev:Tidig människosläkting levde på extremt hög höjd
För nästan fyrtio år sedan hittade en buddhistisk munk en käke i en grotta i Tibet. Nu står det klart att den kommer från en denisovamänniska, en nära släkting till både neandertalarna och oss själva.
---
Nya analyser visar att käken från Tibet är det första fossila spåret av en denisovamänniska utanför Denisovagrottan.

Karga regioner
Käken är minst 160 000 år gammal. Den hittades redan år 1980 av en buddhistisk munk som befann sig i grottan Baishiya Karst i Tibet för att be. Grottan ligger på en högplatå 3 280 meter över havet.

TT/UNT 2022-10-03 skrev:Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 tilldelas Svante Pääbo för "hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution".
---
"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor", skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

Nobelförsamlingen lyfter bland annat fram Pääbos fynd gällande korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar efter migrationen från Afrika för omkring 70 000 år sedan.

"Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner", skriver man.

Enligt Nobelförsamlingen har Pääbos upptäckter skapat ett helt nytt forskningsfält – paleogenomik.

DN 2024-06-24 skrev:Vår kärleksaffär med neandertalarna var kortvarig – och gav oss massor av dåliga gener. Ny forskning visar vad som egentligen hände när vi bestämde oss för att gå utanför komfortzonen och ha sex med en helt annan art.

Vi har alltså haft sex med en helt annan art, precis som Jean M. Auel tänkte sig. Mellan en och tre procent av vår arvsmassa i dag härstammar från neandertalarna.

– Det var stort. Både vetenskapligt och filosofiskt. Att vi människor har gener som kommer ifrån något som vi uppfattar som en annan art. Det gör något med vår självbild, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Enligt studien [Neandertal ancestry through time: Insights from genomes of ancient and present-day humans, May 13, 2024] började vi ha sex med varandra för runt 47 000 år sedan, varefter genutbytet varade i knappt 7 000 år. Det vill säga ända fram till dess att de sista neandertalarna dog ut och försvann. Det låter länge, men ur ett evolutionärt] perspektiv är det knappast mer än en kortvarig fling. Tidigare har man trott att att vi bytte gener med varandra under minst dubbelt så lång tid.
---
Förfäderna till den moderna människan och neandertalarna fanns i Afrika. Men medan vi invandrade från Afrika, uppstod neandertalarna som art någonstans i Europa. På så sätt, säger Lars Werdelin, kan man säga att det är neandertalarna och inte vi som är de äkta européerna.

En annan skillnad är att neandertalarna som art är mycket äldre än vår egen. För medan de första neandertalarna uppstod för mellan 300 000 och 400 000 år sedan, bildades vår egen art, den moderna människan, för bara 200 000 år sedan. Därefter dröjde det ytterligare 100 000 år innan vi bestämde oss för att lämna Afrika och antagligen var det där någonstans, i dagens Mellanöstern, som vi för första gången stötte på varandra.

Men hur olika var neandertalaren oss själva, egentligen, om vi nu bevisligen hade sex och fick barn med varandra?

Även här ger den aktuella studien en ledtråd. För efter det att neandertalarna hade dött ut och genutbytet mellan de båda arterna upphörde, dröjde det inte länge innan vi gjorde oss av med stora sjok av det dna vi hade fått från dem.

– Det tyder på att många av de gener vi fick från neandertalarna var skadliga för oss. Det visar också hur snabbt evolutionen agerar och sorterar bort sådana gener. Bara några få generationer senare var de helt borta. Kvar blev de gener som vi bär på i dag och som vi kan anta har gynnat oss på ett eller annat sätt, säger Lars Werdelin.

Att genutbytet mellan de båda arterna inte var helt okomplicerat bekräftas också av en annan studie, där forskarna kunde konstatera att den manliga könskromosomen hos neandertalarna var helt olik den vi människor har i dag. Bland annat hittade forskarna tre genetiska förändringar (mutationer) som kan resultera i problem att bli gravid eller missfall om fostret är en pojke. Så även om vi hade sex med varandra, ungefär som i ”Grottbjörnens folk”, är det alltså långt ifrån självklart att alla dessa möten resulterade i friska barn.

– Det är inte alls en orimlig tanke att neandertalarna hade en massa gener som kunde resultera i sterilitet eller andra problem, säger Lars Werdelin.