Alien skrev:Annu fler boktitlar av Anna Jansson som är citat från Ferlindiketer.

Stum sitter guden

Var fladdrar Hugin och Munin nu
när Fenrisulven ger skall i natten?
Är Odin mäktig en intervju
där stum han sitter vid Mimers vatten?

All vetskap är så förtvivlat tunn,
det gäller även för asar höga.
Och år och offer förhjälper föga.

Stum sitter guden vid Mimers brunn
och stirrar stelt på sitt dränkta öga.

Alla de stillsaamma döda:

SPÖRJER DU, BRODER —

Spörjer du, broder, om dem som dö,
de vilkas hyddor falla.
Runt omkring livets brännheta ö
svalkande vågor svalla.

Utanför fångens förpestade rum
klarögda stjärnor glöda.
— Ser jag dem färdas i glitterskum
alla de stillsamma döda ...

Frågar du sedan vart resan bär
svarar jag så dina frågor:
där varest aldrig en fråga är
domna de dansande vågor.

Och skon som krigaren bar i stridslarmet, och manteln som sölades i blod, allt sådant skall brännas upp och förtäras av eld.

To a Mouse

Wee, sleekit, cow'rin, tim'rous beastie,
O, what a panic's in thy breastie!
Thou need na start awa sae hasty,
Wi' bickering brattle!
I wad be laith to rin an' chase thee,
Wi' murd'ring pattle!

I'm truly sorry man's dominion,
Has broken nature's social union,
An' justifies that ill opinion,
Which makes thee startle
At me, thy poor, earth-born companion,
An' fellow-mortal!

I doubt na, whiles, but thou may thieve;
What then? poor beastie, thou maun live!
A daimen icker in a thrave
'S a sma' request;
I'll get a blessin wi' the lave,
An' never miss't!

Thy wee bit housie, too, in ruin!
It's silly wa's the win's are strewin!
An' naething, now, to big a new ane,
O' foggage green!
An' bleak December's winds ensuin,
Baith snell an' keen!

Thou saw the fields laid bare an' waste,
An' weary winter comin fast,
An' cozie here, beneath the blast,
Thou thought to dwell—
Till crash! the cruel coulter past
Out thro' thy cell.

That wee bit heap o' leaves an' stibble,
Has cost thee mony a weary nibble!
Now thou's turn'd out, for a' thy trouble,
But house or hald,
To thole the winter's sleety dribble,
An' cranreuch cauld!

But, Mousie, thou art no thy lane,
In proving foresight may be vain;
The best-laid schemes o' mice an' men
Gang aft agley,
An' lea'e us nought but grief an' pain,
For promis'd joy!

Still thou art blest, compar'd wi' me
The present only toucheth thee:
But, Och! I backward cast my e'e.
On prospects drear!
An' forward, tho' I canna see,
I guess an' fear!