Thurizas skrev:Håller med om samtliga saker.Undrar om det blåser medvind idag för fan vad jag håller med folk

Ingen fara, sånt händer mig också i svagare stunder, men det går alltid över till den gamla vanliga, pålitliga bitterheten och misantropin inom max två dagar. Slår du på trean, femman eller sexan är du antagligen nere i träsket lagom till kvällskaffet.

Självklart finns det dom som har väldiga problem med sex o närhet men det finns även dom som behöver ett Bra fungerande sexliv för att må bra i övrigt. Jag själv är en av dom sist nämnda. Jag har gjort slut med män för att jag inte kunde ha ett fungerande sexliv med dom. Jag har väldigt lätt att bli deprimerad m.m utan sex men med sex så mår jag väldigt bra. Lite som att jag behöver min "fix" för att må bra.

Knaaz skrev:Självklart finns det dom som har väldiga problem med sex o närhet men det finns även dom som behöver ett Bra fungerande sexliv för att må bra i övrigt. Jag själv är en av dom sist nämnda. Jag har gjort slut med män för att jag inte kunde ha ett fungerande sexliv med dom. Jag har väldigt lätt att bli deprimerad m.m utan sex men med sex så mår jag väldigt bra. Lite som att jag behöver min "fix" för att må bra.

Kreativ onani är, om inte en lösning, så åtminstone avstressande och helt och hållet för ens egen njutning. Man kan ju klara av orgasmbiten på egen hand, och köra mysbiten med sin partner om hen nu inte är upplagd för det förstnämnda.

Jo absolut men det är inte själva orgasmen som jag är ute efter den är bara ett stort plus. Utan själva känslan av att bli avgudad o älskad för den du är. Även om det bara är en falsk känsla för stunden.

Knaaz skrev:Jo absolut men det är inte själva orgasmen som jag är ute efter den är bara ett stort plus. Utan själva känslan av att bli avgudad o älskad för den du är. Även om det bara är en falsk känsla för stunden.

Där har jag kanske både vinst och förlust att hämta... Orgasmen är för mig enda vitsen med ett ligg, så jag kan vara nöjd länge med att ordna den saken på egen hand. Jag mår riktigt dåligt av ett ligg om jag inte kommer... helt allvarligt.

Däremot känner jag mig alltid älskad för den jag är av min partner, i synnerhet när han sätter på kaffet, överraskar mig med något gott att äta eller spontant säger att jag är världens finaste. Hans tålamod med mitt sätt att fungera är oändligt och eftersom jag inte kopplar ihop känslan av att vara älskad med sex, så känner jag mig alltid älskad även när vårt sexliv går på sparlåga.

@Henkkalexi, tyvärr är ditt praktiska förhållningssätt till onani inte helt applicerbart i mitt fall, en stor del av min glädje med sex är att få skänka njutning till en sexpartner, vilket inte blir riktigt samma sak tillsammans med fröken Höger...

Onani däremot kan jag använda för att komma ner i varv vilket oftast lyckas (men inte alltid).

Miche skrev:@Henkkalexi, tyvärr är ditt praktiska förhållningssätt till onani inte helt applicerbart i mitt fall, en stor del av min glädje med sex är att få skänka njutning till en sexpartner, vilket inte blir riktigt samma sak tillsammans med fröken Höger...

Onani däremot kan jag använda för att komma ner i varv vilket oftast lyckas (men inte alltid).

Aj... ja, men då tycker jag verkligen att det kan vara värt att söka en sex- och myspartner på ett forum av något slag. Jag vet att jag har tjatat om QX tidigare, men det finns verkligen jättemånga heteron, som söker allt mellan himmel och jord där. Kolla in det!

På QX verkar det primära vara sexpartners som söks, jag är egentligen mer ute efter en livskamrat som gillar närhet och kan tänka sig en svängom i sänghalmen ibland... Givetvis måste man även stå ut med varandras brister...

Miche skrev:På QX verkar det primära vara sexpartners som söks, jag är egentligen mer ute efter en livskamrat som gillar närhet och kan tänka sig en svängom i sänghalmen ibland... Givetvis måste man även stå ut med varandras brister...

Tycker det låter som en av de sundare synerna man kan ha på förhållanden. Och folk idag är inte särskilt sunda av sig, tyvärr... Men det finns guldkorn, och QX är absolut inte bara sexpartners. Jag känner ett par som träffades där och har hållit ihop i sju år nu.

Jaha och vad ska en 56 årig missfoster och oskuld göra då? Lägga sig ner och dö? Nej man gråter av förtvivlan för att man inte är intressant från kvinnornas sida. Det värker i kroppen av längtan, men man vet innerst inne att så kommer det vara resten av livet. Och har man inga vänner heller är det ännu svårare. Men det är svårt att förstå av andra, även om dom kan ha något liknande.

Det finns bra nätsidor för olika behov, fingal12. Här finns en lista på dejtingsajter som vänder sig till personer som är 40+ som dök upp bland de första resultaten på Google:

http://dejtingsajter24.com/dejting-for-aldre/

Och man är inget missfoster för att man är oskuld, vare sig man är femton eller nittiofem! Jag känner en kvinna som är vigd jungfru: http://www.aftonbladet.se/wendela/article10932535.ab och mer än trettio människor, både män och kvinnor, som lever i frivilligt celibat. Det är vårt sjuka samhälle som säger oss att vi inte är Någon om vi inte har sex (på rätt sätt, förstås!).

Och nu när jag tänker på saken... Har vi ingen Datingtråd här på forumet? En kontakttråd för alla som söker en livskamrat?

Henkkalexi skrev:Och nu när jag tänker på saken... Har vi ingen Datingtråd här på forumet? En kontakttråd för alla som söker en livskamrat?

Klistrade i Träffar:

kontakt-onskas-t5722.html
kontakt-onskas-del-2-t19186.html

Henkkalexi skrev:Det finns bra nätsidor för olika behov, fingal12. Här finns en lista på dejtingsajter som vänder sig till personer som är 40+ som dök upp bland de första resultaten på Google:

http://dejtingsajter24.com/dejting-for-aldre/

Och man är inget missfoster för att man är oskuld, vare sig man är femton eller nittiofem! Jag känner en kvinna som är vigd jungfru: http://www.aftonbladet.se/wendela/article10932535.ab och mer än trettio människor, både män och kvinnor, som lever i frivilligt celibat. Det är vårt sjuka samhälle som säger oss att vi inte är Någon om vi inte har sex (på rätt sätt, förstås!).

Och nu när jag tänker på saken... Har vi ingen Datingtråd här på forumet? En kontakttråd för alla som söker en livskamrat?

Det är inte för att jag bl a är oskuld som jag säger att jag är ett missfoster, även för att jag blev kastrerad genom en olyckshändlse som liten, därför säger jag att jag är ett missfoster och därför är jag inte heller intressant från kvinnornas sida.
Och att häcka på datingsidor har jag också provat, men tyvärr kvinnorna på dessa sidor vill ha "riktiga" män, och det är jag inte, så sånt har jag lagt på hyllan och kommer aldrig prova igen. Dessutom är kvinnorna där oförskämda när man talar om hur det är. Näe tack, sånt får vara för mig, dessutom är jag alldeles för blyg för att ta det sk första steget.

Henkkalexi skrev:Har man däremot primärt problem med kärleken, så hjälper det nog inte hur bra sex man har, om man inte vet vart man har varandra känslomässigt.

Håller med i stort. Jag och exet hade massor, mestadels väldigt bra sex ända in i det sista, men det var så mycket annat som felade att jag lämnade skeppet, s a s.

Det är en sak om man frivilligt lever i sk celibat, men i mitt fall är det definitivt inte frivilligt.Det gör så ont i en, och man mår så psykiskt dåligt av det. Och där hjälper det inte med terapier, man får försöka döva det med ångestdämpande medicin helt enkelt.Ni som har/har haft förhållande kan inte begripa hur ont det gör i en just för att det är något som man själv aldrig haft eller kommer att få uppleva. Tyvärr är livet så, en del får uppleva och en del aldrig. Var glada att ni får/fått uppleva det.

fingal12 skrev:Och har man inga vänner heller är det ännu svårare. Men det är svårt att förstå av andra, även om dom kan ha något liknande.

Har du varit på någon aspergerträff? Helt omöjligt att få vänner är det ju inte.

Om du av medicinska skäl är asexuell så finns det ju faktiskt möjlighet att få kontakt med andra asexuella: post606395.html#p606395

Det finns t o m en klubb för asexuella på Qruiser: http://asexuellt.blogspot.com/2011/06/v ... ar-om.html

Frivilligt och frivilligt ... flera års celibat är det bara att konstatera att det blivit.

Självklart kan jag inte ens föreställa mig hur det är att aldrig ha upplevt sex. Å andra sidan vet ju jag säkert vad det är jag saknar eller missar. Men det kanske gör det lättare att stå ut med att vara utan (då talar jag om mig personligen och inte generellt).

För för egen del var jag i större behov av ångestdämpande då när jag hade sex och var i ett förhållande än vad jag är nu. Men det berodde troligen inte på mängden sex utan mer på de andra faktorerna som inte var som de skulle.

Nej men, usch vad tråkigt det blev. Att inte wuwei som är en sån pudding, och fingal som ser trevlig ut och uttrycker sig väl, att ni inte får pippa, det känns som en skandal.
Och jag ska nog inte snacka, för jag tror inte framtiden innehåller speciellt många ligg, om ens något, för min del heller.

Folisofiska... fund... sex.



( jag är en torsk, jag är en norsk, jag är... )

Varför tror folk direkt att man är asexuell bara för att man är kastrerad och oskuld? Nej! Jag är inte asexuell bara för att jag är kastrerad och oskuld samt faslig blyg, det är bara så att har man ingen sexuell erfarenhet och vet hur man tar kontakt, dvs är osäker som fa...rfar, det märks och inget en kvinna vill ha med en att göra.Säger så av erfarenhet de få gånger (vilket man kan räkna på ena handens tumme) så drar dom sig undan. Nej jag har gett upp det hela, visst jag saknar det och har alltid gjort det, men det är tydligen så mitt liv ska vara.

@Fingal

Jag menade absolut inte att du skulle vara asexuell, inte för ett ögonblick! Många som lever i frivillig celibat är ju inte asexuella heller, utan har valt bort sex av andra skäl. Det enda jag alldeles säkert menar är att man absolut inte är något freak för att man är oskuld, oavsett hur gammal man än är.

Hur kom det sig att du blev kastrerad? Rätta mig om jag har fel, men såvitt jag har förstått det så minskar längtan efter sexuell närhet väsentligt, men däremot behöver inte längtan efter närhet minskas?

Miche skrev:Jag jobbade hårt på att bryta de dåliga mönster som jag hade, försökte verkligen bryta ny mark och hålla liv i kärleken. Emellanåt trodde jag att jag hade lyckats men till slut så höll det inte längre.

När grälen inte tog slut utan fick ny näring från saker som hon läste från mitt kroppsspråk och när hon inte gav mig det stöd jag behövde när jag mådde som psykiskt sämst (hon lämnade mig i fred och lät mig falla än djupare, istället för att komma in i rummet och umgås och sa till och med åt våra barn att lämna mig i fred, tvärs emot deras vilja, ofta var det inte förrän min dotter som då bröt mot det kom in och umgicks som jag kunde bryta mig ut).

Min partner verkade inte heller lära sig av erfarenheterna utan upprepade samma fel om och om igen och vägrade att förstå att det var mina ord som räknades, inte mitt kroppsspråk.

När det gäller pausen så tycker jag att det halvår jag haft nu räcker gott och väl, jag längtar verkligen efter någon annan än min dotter att få krama innerligt.

Det låter som att du är väldigt fokuserad på vad hon gjorde fel. Någonting blev ju fel för henne också, som ledde till att hon inte ville ha sex. Vill man inte ha sex så ska man verkligen inte "släppa till". Jag tror man får en klarare syn på saker och ting om man väljer att försöka se även vad man själv gjort fel, för det är aldrig bara den ene som gör fel när en relation går åt helvete.

Miche skrev:Bra jobbat, om min ex hade "släppt till" någon gång emellanåt för förhållandets skull hade vår kris inte behövt bli så djup och lett till gräl och separation. Jag hade inget krav på en gång i veckan eller ens en gång i månaden, men en total sexstrejk som varade i flera år, är inte särskilt genomtänkt (=irrationellt, för att vara topic).

Miche skrev:Båda och, helt utan sexliv så skapas inte de hormoner i kroppen som håller liv i förälskelsen som motsättningarna så effektivt kan ta kål på. T.o.m. en familjeterapeut ansåg att hon gjorde fel som totalnekade mig sex...

Miche skrev:Vi har två barn ihop och i början var det otroligt mycket sex, flera gånger flera dagar i sträck var inget ovanligt.

Anledningen till totalnekandet har jag väl skrivit tidigare, hon tyckte för mycket runt omkring var för trassligt och hon kände sig otrygg och ville av den anledningen inte ha sex, sen att hon trots detta visste att jag fungerade bättre med sex, åtminstone någon gång ibland hjälpte inte, kanske för att hon kopplar mitt kroppsspråk till vem jag är.

Sättet du skriver om ditt ex är ganska obehagligt. Som om sex är någonting hon nekar dig, så är det ju inte. Sex är någonting man har - och ska ha - enbart om man själv vill. Om man inte vill ha sex så handlar det inte om att man nekar sin partner, det handlar om att man inte vill. Man ska ha det enbart om båda vill. Med inställningen att sex är någonting hon nekade dig satte du givetvis press på henne - personligen skulle jag må skitdåligt av att min partner gick omkring och ansåg att jag tänkte irrationellt, borde släppa till osv. Jag skulle aldrig någonsin vilja ha sex med en person som ville att jag skulle "släppa till". Jag vill inte ha sex med någon som tycker att det vore en bra sak om jag gick emot vad jag egentligen ville för att tillfredsställa någon annan.

Var är din medvetenhet om din före detta partners behov? Hon ville ju inte ha sex, var det inte då irrationellt av dig att tycka att hon borde släppt till? Du verkar väldigt medveten om vad hon inte gav dig, men vad gav du henne? Det låter inte som att hon fick andrum och det låter verkligen inte som att du förstår att sex inte är någonting som man ger till sin partner. Det är någonting man har tillsammans, när båda vill, för bådas skull.

Hur kan man ens resonera så, att ens partner borde släppa till? Hur kan man vilja ha sex med någon som egentligen inte vill?

Miche skrev:

Parvlon skrev:

Miche skrev:Utan sex blir det ju inga barn...

Nej, men du hade kunnat sätta på en annan kärring under tiden.

Självklart, om jag fattat hur man bär sig åt för att få ihop det med en annan kärring, men sånt begriper inte min aspiga hjärna!

Och det hade du tyckt var okay?

Alien skrev:Jag menade NT-kvinna. Blev lite trött på bashandet av de enfaldiga och "krångliga" NT-kvinnor som inte förmår gilla pang-på-rödbetan utan behöver känslor och förspel, något som tydligen ingen äkta aspergare behöver. "Vi" drar tydligen en knivskarp gräns mellan kärlek och sex.

Slutsats: Den "manliga" AS-kvinnan går ihop med både AS-män och NT-män, lucky her!

Samma här. Jävligt trött faktiskt. Motbjudande att vi under 2000-talet hör samma gamla skit om att kvinnan ska släppa till, att det är fel att koppla ihop kärlek och sex och inte kunna ha sex för husfridens skull osv. Sex ska man ha enbart om man själv vill det och att propagera för att någon ska släppa till är motbjudande. Sex är väl ändå någonting man har tillsammans, inte någonting den ena parten ger till den andra?

Kvinnor som "ser sex och kärlek som två skilda saker" hyllas en massa, de är så fantastiskt enkla att ha att göra med osv. Varje mans dröm! I den här debatten försvinner många människor - de kvinnor som faktiskt inte vill separera sex och kärlek, de som vill ha ömhet och intimitet och inte "ställer upp" utan har sex när det är på lika villkor, frivilligt, samt de män som känner likadant. Kvinnorna ses som irrationella, offer för romantiken som inte kan förstå hur mycket bättre det blir om de bara "släpper till". Männen ses som självbedragare på sin höjd, dock vanligtvis ickeexisterande, en feministisk myt. Motbjudande.

Miche skrev:@Henkkalexi, tyvärr är ditt praktiska förhållningssätt till onani inte helt applicerbart i mitt fall, en stor del av min glädje med sex är att få skänka njutning till en sexpartner, vilket inte blir riktigt samma sak tillsammans med fröken Höger...

Onani däremot kan jag använda för att komma ner i varv vilket oftast lyckas (men inte alltid).

Det där hör man så ofta från män. De vill tillfredsställa sin partner, de vill ge njutning osv. Men under den där fina ytan av ömsint och tillfredsställande man utan fokus på den egna njutningen, döljer sig bitterhet och inställningen om att kvinnan förnekat honom sex. Det blir så transparent när man å ena sidan påstår att man vill ge njutning, men å andra sidan visar noll respekt och förståelse för att den andra inte är intresserad. En människa som verkligen är fokuserad på sin partners njutning respekterar och förstår när denna partner inte är sugen. Partnern blir lika mycket ett verktyg för den egna sexualiteten när man hävdar att man gör det för partnerns njutning, som om man hävdar motsatsen, så länge man inte kan respektera och förstå ett nej.

Henkkalexi skrev:@Fingal

Jag menade absolut inte att du skulle vara asexuell, inte för ett ögonblick! Många som lever i frivillig celibat är ju inte asexuella heller, utan har valt bort sex av andra skäl. Det enda jag alldeles säkert menar är att man absolut inte är något freak för att man är oskuld, oavsett hur gammal man än är.

Hur kom det sig att du blev kastrerad? Rätta mig om jag har fel, men såvitt jag har förstått det så minskar längtan efter sexuell närhet väsentligt, men däremot behöver inte längtan efter närhet minskas?

Jo man uppfattas ju som ett freak av kvinnorna, kanske för att man inte kan ha sex med dom som en "typisk man" utan mer som en kvinna, och det klarar dom inte av. Hur jag blev kastrerad, vet inte om jag vill skriva det i det här öppna delen av forumet, jag svarar gärna om du ställer frågan i den slutna delen. När det gäller längtan efter sexuell närhet, så går det i vågor, ibland skulle man vilja ha sex jämt och sen är det nästan helt dött, och det är likadant med närhet, ibland vill man ha jättemycket närhet och kunna gossa, och sen är det dött igen ett tag, och det värsta är att jag aldrig vet hur länge dom sk perioderna håller i sig, det kan ändra sig från ena dagen till den andra.Men man längtar hela tiden och det är det som suger ut en på ork och humör och allt. Den som ofta får det kan nog inte förstå hur ont det gör i en att längta längta längta men aldrig få uppleva det.


Moderator mnordgren: lade till en citatruta.

Skitsnack Abbrevation. Den kvinna som inte fattar att ett förhållande bygger på kompromisser, skulle jag aldrig vilja vara ihop med och absolut inte ha sex med.

Vill jag bo i innerstan i city och min fästmö på landet, får vi väl bosätta oss i en småstad. Vill jag käka grekiskt och hon italienskt får vi väl bestämma varannan gång eller singla slant om saken. Vill hon ha sex en gång per halvår och jag fem gånger i veckan får vi väl komma överrens om en rimlig sexmängd som båda är nöjda med, kanske en gång i veckan istället. Eller så får vi skilja oss om bostadsort, matval och sexfrekvens är så himla viktigt då.

Man behöver inte se det som att man säljer ut sig själv bara för att man inte till 100% kan få sin vilja igenom alla gånger. Vem är det som har hittat på att man aldrig får göra något för någon annans skull? Skulle man ta det till sina extremer skulle man inte "ställa upp" på att köpa presenter till varandra etersom det kostar pengar och de pengarna kan man använda till att köpa godis till sig själv istället.