Teost skrev:Skulle hellre gå på DV, är väl också valfritt om inte trivs
Är istället malplacerad på jobbet, stress på massa olika sätt, som bara att komma i tid, ”samarbeta”, massa saker, mår dåligt, så var tvungen ”självvalt” gå ned i arbetstid o då lönen extr låg från början blir inte ut mkt, men lever under stress, ångest, sömnbrist mest pga jobb
Kommunanställd sedan läänge så ”säkert”

Jag kan tyvärr tala om för dig att DV inte är bättre.
De har inte mindre krav på dig bara för att du är handikappad.

Furienna skrev:

Teost skrev:Skulle hellre gå på DV, är väl också valfritt om inte trivs
Är istället malplacerad på jobbet, stress på massa olika sätt, som bara att komma i tid, ”samarbeta”, massa saker, mår dåligt, så var tvungen ”självvalt” gå ned i arbetstid o då lönen extr låg från början blir inte ut mkt, men lever under stress, ångest, sömnbrist mest pga jobb
Kommunanställd sedan läänge så ”säkert”

Jag kan tyvärr tala om för dig att DV inte är bättre.
De har inte mindre krav på dig bara för att du är handikappad.

Nja, det stämmer inte riktigt.

På DV kan man komma överens om att vara där bara halva dagen el bara vissa dagar i veckan. Orkar man inte gå dit en dag så kan man bara ringa och meddela det.

Sedan kan det vara stor skillnad på en extern plats (dvs på en vanlig arbetsplats) och en intern plats (bara till för DV-verksamhet). Men eftersom man inte får någon lön från arbetet (bara en liten "flitpeng" från kommunen) så kan de inte begära att man är lika snabb och effektiv som en vanlig anställd och orkar jobba lika mycket. Är man det så borde man försöka få en anställning i stället.

Äntligen någon som verkar fatta min situation, däremot tog det bara väldigt lång tid att nämna det som du skrev nu. Jag har berättat att det var så på den DV jag gick men eftersom jag inte hade det behovet att bara få det sociala så vart det fel ställe för mig samt att dessa personer som var där helatiden hade gravare diagnoser jämfört med mig och andra behov och förutsättningar och andra mål. Därför så vart det ju fel när de som hade lättare diagnoser som mig inte var där lika ofta utan var där typ 1 gång i veckan ( de var ju på sina praktiker annars) så hamnade jag ju med de som bland annat trodde på spöken/såg dem osv eller rykte i handtag eller hade gravare diagnoser helt enkelt.

Skillnaden var ju väldigt stor på diagnoserna om man säger så, för de som var som mig betedde ju sig inte som de med gravare diagnoser utan var mer åt det NT hållet, fast inte helt 100 procent. De hade ju diagnoser och svårigheter men de hade betydligt mindre svårigheter som en NT lika gärna kunde ha haft svårigheter med.

Så det var rätt blandade diagnoser eftersom detta var en sk samlingsplats medan det finns också verksamheter som är mer inriktat på praktikplatser.

Det är exakt det du skrev och så som jag skrev nu, som jag har menat helatiden.

Självklart jobbigt att vara på fel ställe. Har också varit det. På aktivitet. Vi skulle göra en tidning. Det lät OK för det hade jag gjort tidigare och nu fanns mer datorer. Visade sig att det var en jättedålig tidning och alla var extremt psykiskt sjuka. Bl a en maniker som sprang omkring och pratade hela tiden. När jag använde datorn för annat blev jag utskälld trots att jag hann med skittidningen på 1 minut. Jag var tvungen att sätta mitt namn på den. Sedan delades den ut på väntrum. Jag skämdes så. Jag slutade ganska fort.

Det som är problemet är inte bara de andra deltagarna. Ledarna till sådana aktiviteter på extremt låg nivå tror de är så bra. De är tyranner. De är elaka mot en bara för att de kan. Jag var tvungen att vara på aktiviteten för att få socbidrag. Jag lyckades byta aktivitet.

Jag kan tyvärr tala om för dig att DV inte är bättre.
De har inte mindre krav på dig bara för att du är handikappad.

Det är bättre om man får välja ställe för det första ja, i Sthlm på beskrivningen när jag kollat låter som får ta bort jobbiga uppgifter, inte göra allt

Teost skrev:Skulle hellre gå på DV, är väl också valfritt om inte trivs
Är istället malplacerad på jobbet, stress på massa olika sätt, som bara att komma i tid, ”samarbeta”, massa saker, mår dåligt, så var tvungen ”självvalt” gå ned i arbetstid o då lönen extr låg från början blir inte ut mkt, men lever under stress, ångest, sömnbrist mest pga jobb
Kommunanställd sedan läänge så ”säkert”

Jag har lite svårt att förstå dig; har du svårigheter med språket på grund av härkomst, eller har du någon diagnos som gör det svårt att skriva?

Ska försöka reda ut det ändå, givetvis: komma i tid är så jävla jobbigt. Minns när jag ibland kom för sent till lektioner... istället för att knacka på och gå in åkte jag hem direkt. Det kändes lättare att omedelbart avlägsna sig, än att komma in sist av alla, för sent.

Får jag fråga; vad jobbar du med? Svara inte om det är för personligt.

Jag led av konstant sömnbrist, stress, grav paranoia och panikångest under mina första ca 22 år i livet. Det var ett rent helvete. Det blev betydligt mildare med korrekt medicinering och att få uppleva ett liv utan skola (och då i förlängningen även utan arbete).

Har idag, trots mina anpassningar, fysiska symptom vid stress och ångest. Får stressutlöst psoriasis, har kvar olika manier, blir emellanåt övertygad om att jag kommer dö (trolig panikångest som pressar sig fram mellan alla piller jag tar för att stoppa det).

Alien skrev:

Furienna skrev:

Teost skrev:Skulle hellre gå på DV, är väl också valfritt om inte trivs
Är istället malplacerad på jobbet, stress på massa olika sätt, som bara att komma i tid, ”samarbeta”, massa saker, mår dåligt, så var tvungen ”självvalt” gå ned i arbetstid o då lönen extr låg från början blir inte ut mkt, men lever under stress, ångest, sömnbrist mest pga jobb
Kommunanställd sedan läänge så ”säkert”

Jag kan tyvärr tala om för dig att DV inte är bättre.
De har inte mindre krav på dig bara för att du är handikappad.

Nja, det stämmer inte riktigt.

På DV kan man komma överens om att vara där bara halva dagen el bara vissa dagar i veckan. Orkar man inte gå dit en dag så kan man bara ringa och meddela det.

Sedan kan det vara stor skillnad på en extern plats (dvs på en vanlig arbetsplats) och en intern plats (bara till för DV-verksamhet). Men eftersom man inte får någon lön från arbetet (bara en liten "flitpeng" från kommunen) så kan de inte begära att man är lika snabb och effektiv som en vanlig anställd och orkar jobba lika mycket. Är man det så borde man försöka få en anställning i stället.

Saken är den att ingen av anpassningarna hjälpte i mitt fall.
Jag har inte kunnat trolla bort min kroniska värk eller min oregelbundna dygnsrytm.
Handledarna tyckte nog att de gjorde allt de kunde.
Fast en dag när de faktiskt kränkte mig en gång för mycket fick jag nog och gav upp.
Jag fick dessutom ofta höra att det var "en arbetsplats".
Krav på att man skulle vara flitig och lydig trots att man hade ont eller var trött fanns alltså där.
Samtidigt så var jag inte "personal" och skulle behandlas som mindre värd.

Ja tråkigt med såna folk som leder
På beskrivningen låter in DV tungt
DV är ju inte ex Samhall
Olika kommuner verkar ha olika

Teost skrev:Ja tråkigt med såna folk som leder.

Fast jag tror som sagt att felet egentligen låg hos mig.
Jag är helt enkelt inte arbetsför nog ens för en DV.

Jag tycker att jag skriver tydligt
Dessvärre, tror bättre skriftspråk än tal
Men förstår som att ofta missförstås så det är väl mitt fel, jag tror folk fattar vad jag menar, medans bara vissa fattar
Kommer dåligt överens med de flesta, pga dem
Skriver inte från dator
Så därför förkortar extra...

Verkar olika på olika orter, kommuner
Pga när jag kollat finns DV för personen, inte för arbetsgivare

Oavsett
Kränka, behandla som mindre värd är inte ok

Hej Teost

Gissar att Stockholms förorter och innerstad har bland de bredaste utbuden av olika DV i hela Sverige.

Kanske kan du kontakta kommunen och höra en extra gång om vad som finns. Nöjd dig inte med att bara läsa reklamen på deras hemsidor. Du önskar ju arbetsplatsförlagd DV s k "utflyttad DV" och jag skulle bli förvånad om det inte fanns någon variant av det i din kommun.

Kidzi skrev:Självklart jobbigt att vara på fel ställe. Har också varit det. På aktivitet. Vi skulle göra en tidning. Det lät OK för det hade jag gjort tidigare och nu fanns mer datorer. Visade sig att det var en jättedålig tidning och alla var extremt psykiskt sjuka. Bl a en maniker som sprang omkring och pratade hela tiden. När jag använde datorn för annat blev jag utskälld trots att jag hann med skittidningen på 1 minut. Jag var tvungen att sätta mitt namn på den. Sedan delades den ut på väntrum. Jag skämdes så. Jag slutade ganska fort.

Det som är problemet är inte bara de andra deltagarna. Ledarna till sådana aktiviteter på extremt låg nivå tror de är så bra. De är tyranner. De är elaka mot en bara för att de kan. Jag var tvungen att vara på aktiviteten för att få socbidrag. Jag lyckades byta aktivitet.

Förstår och kan delvis relatera, har under åren gjort olika studiebesök på liknande verksamheter i kommuner jag bott i och tillfälligt besökt.
Bra för dom det passar iaf.

Teost skrev:Oavsett
Kränka, behandla som mindre värd är inte ok

Nej, men det var ju därför jag slutade.

Furienna skrev:

Teost skrev:Oavsett
Kränka, behandla som mindre värd är inte ok

Nej, men det var ju därför jag slutade.

Förstår dig. Ibland orkar man inte klaga. Andra kan säga att varför klagade du inte hos chefen över hur du blev bemött och behandlad.

Flinta skrev:

Furienna skrev:

Teost skrev:Oavsett
Kränka, behandla som mindre värd är inte ok

Nej, men det var ju därför jag slutade.

Förstår dig. Ibland orkar man inte klaga. Andra kan säga att varför klagade du inte hos chefen över hur du blev bemött och behandlad.

Det var nog absolut så att jag helt enkelt inte orkade.
Jag hade ju också den fördelen att jag inte riskerade något ekonomiskt på det.

?
Jag har inte DV

Teost skrev:?
Jag har inte DV

Ok.

Men är du nyfiken på vad som erbjuds?
Tolkade dig så

Ja koll att här finns de som på beskrivningen låter bra
Men får inte det när har en anställning

Vet inte om detta är rätt tråd, det får admin eller moderatorerna angöra.


Men hur hanterar ni när folk överförklarar saker till er som om ni vore helt handikappade och inte klarade av någonting alls?

För om man är handikappad så som jag menar så kanske man har en väldigt grav celebras pares skada. Tycker cp skada låter så fult. Det heter ju celebras pares. Eller om man kan säga funktionsnedsättning eller förståndshandikapp eller ja det finns många namn. Inte lätt när de förnyar en massa eller om det kan vara flera begrepp

Det är ju också kanske från person till person vad handikappad innebär är, för någon kanske det är att man sitter i rullstol medan en annan kan tycka att det är om man inte kan prata eller något liknande.


Jag är iallafall trött på att folk ska överförklara saker till mig som om jag vore helt dum i huvuddel och det blir lite som att de tror att jag inte vet hur saker fungerar eller knappt som om jag vet vad en telefon är..

Vissa saker vet dom inte ens själva för då kan folk sitta och prata om något väldigt övertalande men i själva verket har de ingen aning om vad de pratar om. Detta är mycket som sker i reklamer sen finns de ju absolut de som är väldigt insatta i ämnet men det finns ju personer som bara säger köp detta det är jättebra jag använder produkterna varje dag men i själva verket så har de använt produkten 1 gång. Det är ju försäljning/marknadsföring/reklam men blir ändå falsk information eftersom de kan låta så övertygande men samtidigt vara omedvetna om vad de pratar om.

Det jag vill få fram utav detta är att det finns de som föreställer /anses vara kunnande inom något ämne men har lite kunskap om något. Men det finns också de som ser upp till personer som anses vara kunnande men får en falsk bild. Sedan fattar personerna hur det egentligen ser ut och känner väl sig lite lurade.

På detta sättet så är det väldigt komplext med förståelsen kring olika saker då man kan fejka mycket som om man vet väldigt mycket och sedan om någon annan inte förstår ja då passar det att leka lite besserwisser.

Det är grymt enerverande när folk överförklarar...Jag brukar få utmana mig själv till tålamod med dessa personer. Det hände mig efter att jag gick ut på min förra arbetsplats med min diagnos. Bytte arbetsplats efter detta och kommer pga detta inte berätta om mina diagnoser igen.

hakke skrev:Det är grymt enerverande när folk överförklarar...Jag brukar få utmana mig själv till tålamod med dessa personer. Det hände mig efter att jag gick ut på min förra arbetsplats med min diagnos. Bytte arbetsplats efter detta och kommer pga detta inte berätta om mina diagnoser igen.

En med asperger jag känner har väldigt svårt för att man förklarar saker för honom. Han är mycket känsligare för det än vad andra är. Han känner sig idiotförklarad och blir arg. Jag tror inte det stämmer med hans bild av sig själv som mycket intelligentare än den stora massan. Det är bara det att han har svårt att förstå och man måste förklara så han verkligen begriper.

Tex har han väldigt dåligt lokalsinne men blir irriterad om man talar om hur han ska köra. Det resulterar i att det alltid blir bråk om man åker nånstans och han kör. Han blir ju också förbannad om man inte säger vilken väg han ska ta och hur han ska svänga.

Men tänk om han inte vill ha hjälp då? Han kanske visst förstår saker och vill bara kunna lära sig saker ifred? Alla vill ju inte ha hjälp speciellt om den är ofrivillig för då är det bara jobbigt. Man fattar om personer hjälper till om man tex har tappat sin plånbok, men att förklara för någon om hur man kör en bil, han har väl körkort antar jag då måste väl folk ändå förstå att man inte behöver förklara det?

Det är som att säga till någon som är frisör hur man ska göra vissa saker inom yrket, tror folk att frisören inte vet om det?

Det är ju däremot skillnad om personen frågar om saker men nu låter det som om han inte vill ha hjälp. Jag fattar isf hur det funkar, för jag tycker det där är så sjukt jobbigt. Vet inte hans ålder men om han är medelålders som de flesta här verkar vara, så tror jag nog han fattar hur man kör en bil. Sedan beror det också lite på diagnosen, vissa kanske inte kan köra bil pga den om de är känsliga för stress.

När det kommer till min situation med NT är det för att de visst förstår hur saker fungerar men vill inte förstå eller låtsas att de inte förstår saker, det är ju skillnad på någon som kanske har svårt att förstå saker pga diagnosen. Men alla med diagnos vill inte ha hjälp. Jag tror många med diagnos vill känna sig normala, inte bli behandlade annorlunda även om man är det. Likaså att man vill ju inte bli sämre behandlad bara för att man tex sitter i rullstol eller liknade. Folk kan jobba och klara av saker ändå.