Jag tycker att det känns som att ni blir onödigt provocerade av Sommar. Jag kan förstå att det lätt blir känsligt men hon måste ju få lov att tala utifrån sin situation och vad hon fått höra av den hon går i behandling hos, hon som alla andra!?

Bjäbbmonstret skrev:Jag tycker att det känns som att ni blir onödigt provocerade av Sommar. Jag kan förstå att det lätt blir känsligt men hon måste ju få lov att tala utifrån sin situation och vad hon fått höra av den hon går i behandling hos, hon som alla andra!?

Naturligtvis får hon det. För mej iaf. Det är bara väldigt osannolikt att dessa två personer hon hört det från skulle ha rätt, och jag är intresserad av hur sommar själv resonerar i frågan eftersom hon själv redan erkänt att SoS formulering inte automatiskt innebär att just AS är övergående.

Jag tycker det är allvarligt att vårdpersonal kommer med sådana påståenden och skulle gärna vilja veta mer om den personalen. Just nu försöker jag dock ta reda på hur sommar resonerar, genom att ställa de följdfrågor jag gör.

Vårdpersonalen är naturligtvis välkommen hit så ska jag fråga dem också vad de menar. Möjligheten att det är ett missförstånd är ju såklart ett alternativ!

Vad gäller övriga forumet, tror jag att många är trötta på alla dessa förmaningar, visserligen sagda i all välmening, men ändå med underrubriken "slöfock", "latmask", "konstig", "ovälkommen" etc. Istället för att se AS som en del av den mänskliga mosaiken ska det tydligen ses som något man ska "botas" från. Det sticker nog i ögonen på många (bara mina spekulationer här nu) och påminner väldigt mycket om scientologernas resonemang.

Bjäbbmonstret skrev:Jag tycker att det känns som att ni blir onödigt provocerade av Sommar. Jag kan förstå att det lätt blir känsligt men hon måste ju få lov att tala utifrån sin situation och vad hon fått höra av den hon går i behandling hos, hon som alla andra!?

Tack! Precis. Jag har känt länge att många här är väldigt på mig -kollektivt. jag kan förstå till viss en varför, men allt har sin gräns o. nu är det på väg till mobbing med Weasley o. Krigis i spetsen. Man ska inte behöva sota för sina fel i evigheter o somliga här tror sig aldrig ha fel inte ens när utbildad vårdpersonal säger annat än de själva. Likadant skedde med Dunderbar. Vet ej, men undrar hur det var med Rdos.
Startade en tråd i går på skoj o. när jag loggar in nu är där fullt med irriterade svar på att det är dyrt, vilket jag inte ens sett utan menade det som en kul grej. Men, en massa rosa trådar är helt ok. att det sedan är dyra prylar kvittar tydligen. Det visar bara på en sak; det har betydelse VEM som startar tråden.
På en AS.träff jag var i januari sa en person från forumet ngt. väldigt sant; på forumet liksom i verkligheten står man i olika rang dvs. vissa människor klassas högt, andra inte av omgivningen. Så sant, så sant. Hade dock hoppats på att forumet skulle vara fritt från sådant, men tyvärr är det icke så.

Ett annat ex. är att Titti fick massor av positiva kommentarer på bilder av sitt hem, men inte DC en enda. Tyvärr har jag inte kommit till skott förrän nu pga. allt annat som händer kring mig här.

Weasley
Jo, nog gör det det.

Men där finns också ett par alldeles avgörande viktiga subtiliteter som lätt kommer bort - även här på forumet och från det "AS-bejakande" synsättet:

- Som allt annat mänskligt, har var och en sitt eget AS-mynt med både åt- och frånsida. Jag, till exempel, skulle inte vilja byta bort sådant som min stora kapacitet för förnuft och min naiva motståndskraft mot känslomässig blasering; men skulle *slurp* ta emot bot mot sådant som tvång och perfektionskrav, kontaktfobi, dåligt känslomässigt försvar att sätta in när jag behöver det.

- Samma sak med diagnosticeringen: dess genomslag har öppnat för hjälp åt oss som sannerligen inte fanns förr (jag själv är ett utmärkt exempel igen); och samtidigt öppnat för en riktad och systematisk utstötning från resten av samhället, alldeles i den anda Hitler drev till sin spets, som också har påbörjats. (Och som vi ska låta fortgå utan lika riktad och systematisk diskussion - eller?)

[edit: ordval]

Iom. att somliga antastar mig så hårt som de gör så får ni inga fler svar. Dock står jag för det jag sagt, men tar inte emot mer sk*t o. "rättelser" tom ang. bagateller avseende min stavning i denna tråd.
Se mitt föregående inlägg i tråden.

Kan oxå tillägga att en del verkar av den goda sorter o. här finns mkt. att läsa, lära & utbyta tankar kring samt roliga trådar! Hade jag inte tyckt detta hade jag nog stuckit för länge sedan.

Varför startar en sån här tråd då om du inte tål att någon säger emot dig? Jag som hade hoppats på svar på mina frågor.
Du kanske borde börja dina följande trådar så här.

*FÖRBJUDET ATT SVARA OM DU INTE HÅLLER MED MIG!*

Fast i det här fallet tror jag inte du skulle fått så många svar då.

Zombie skrev:Krigis: polisa inte oreflekterat. "Denna/detta" är ett äldre uttryck än "den/det här" och fullt levande i Götaland. Har också gammal hävd att anses finare i skrift, låt vara med obestämd form efter. (Finstämplarna brukar vara lika okunniga och oreflekterade som fördömarna, men bara för att få proportion på saken).

(Nuff said för den hära gången )

Tack! Jag kommer fortsätta an vända ordet denna då det brukar gå alldeles utmärkt. Så Krigis hade iofs. oxå fel.

alfapetsmamma skrev:
Så undrade jag en sak. Så vitt jag vet har Lena Nylander bara skrivit Autismspektrumstörningar hos vuxna- några frågor och svar. Det är en söt liten bok, lagom lång att ge bort till undrande släktingar, när man fått diagnos. Jag minns inte en endaste bokstav som handlade om att AS kan vara övergående, och jag läste den ganska nyss.

Lena Nylander är läkare och således införstådd med att om man presenterar nåt nytt och uppseendeväckande så måste man kunna ange källor eller på annat sätt styrka sina teorier. Kan du be om nåt sånt? Jag skulle på allvar vara intresserad av att läsa om detta med Övergående AS, då jag läser det mesta jag kommer över om AS i allmänhet.

Precis. Jag vill gärna veta vad hon har sagt om det även om det nu bara skulle gälla gränsfall vad jag förstod.

weasley skrev:Jag liknade inte schizofreni vid ADHD. Och diabetes är också en annan sak. Men det de har gemensamt är att om man inte tar lämpliga mediciner vid vart och ett av dessa funktionsnedsättningar så klarar man sej sämre i samhället. Det står ingenstans att jag sätter likamedtecken.

Har det klarnat nu?

Nej, jag tycker fortfarande att liknelsen är extrem.

Jag själv har ifrågasatt min diagnos mycket på senaste tiden. Och nu har även min psykolog börjat ifrågasätta den. Jag har nämligen bara 2 symptom. Svårt att få vänner och behålla dem+använder ej eller lite mimik och kroppspråk. Jag har inga motoriska svårigheter, inga specialintressen. Min begåvningsprofil är jämn inte ojämn som många med AS har. Hon tyckte atypisk autism passade mer in på mig eller genomgripande störningar i utvecklingen (ej utvecklingsstörning). Hon skulle försöka hitta fler journaler från min barndom på min begäran.

Är det inte lite skumt att man får diagnos asperger pga. att man har få vänner/blyghet?

Angående diagnoser så uppfyller jag inte heller alla kriterier för social fobi. Så jag är inte typisk social fobisk även om jag har vissa symptom.

sommar skrev:Tack! Jag kommer fortsätta an vända ordet denna då det brukar gå alldeles utmärkt. Så Krigis hade iofs. oxå fel.

Det som åsyftades var formuleringen denna gången, vilket är dubbel bestämd artikel och således grammatiskt fel. Det heter denna gång eller den här gången. Bara ett i raden av alla språkmissar skåningar gör...

Om du utger dig för att vara ovanligt bra på att stava, får du vara beredd att ta kritik. Din språkbehandling är urusel, du skriver som en högstadieelev ungefär. Visst kan man skriva illa om man är förbannad/stressad och inte kollar igenom innan man skickar. Menar du att du är stressad och arg hela tiden?

Sommar:
Sen tycker jag det är lågt av dig att fara med mobbinganklagelser. Innan du anklagar mig för att vilja mobba ut dig bör du ha i åtanke att jag röstade för att du skulle stanna. Jag har absolut inget agg mot dig eller någon annan bara för att jag kommer med kritik. Jag kan vara din meningsmotståndare i en debatt för att vara din meningsfrände i en annan. Jag är inte intresserad av intriger & allianser, det är debatten jag vill åt. Möjligen skriver jag som en sjörövare, men jag kan inte med krusiduller. Krusiduller sinkar budskapet.

Du verkar också oförmögen att ta kritik. Skriver man något i ett diskussionsforum får man vara beredd på att somliga har en annan uppfattning. Om du vill skriva utan att bli emotsagd rekommenderar jag dagboksformen.

sommar skrev:[Jag har känt länge att många här är väldigt på mig -kollektivt. jag kan förstå till viss en varför, men allt har sin gräns o. nu är det på väg till mobbing med Weasley o. Krigis i spetsen.

Jag förstår inte vad du menar med mobbing. Jag har tidigare förklarat att OM man påstår sej vara ovanligt bra på stavning så bör man inte bli förvånad när andra påpekar de fel man ständigt gör. Detta anser jag vara en upplysning, något som kan förklara för dej varför kommentarerna om din stavning dök upp.

sommar skrev:Ett annat ex. är att Titti fick massor av positiva kommentarer på bilder av sitt hem, men inte DC en enda. Tyvärr har jag inte kommit till skott förrän nu pga. allt annat som händer kring mig här.

Jag vet inte riktigt vad du pratar om här. Man kommenterar det man vill kommentera, och just Tittis hem var otroligt vackert beläget. Efterfrågar du millimeterrättvisa?

sommar skrev:Iom. att somliga antastar mig så hårt som de gör så får ni inga fler svar.

Har du alltså startat en tråd i ett diskussionsforum där du vägrar stå till svars för de åsikter du uttalar och vägrar bemöta den kritik du får?

Dessutom har jag frågat dej några frågor i all stillsamhet. Mej veterligen har jag inte attackerat dej på något sätt, bara ifrågasatt dina källor samt försöker förstå hur du resonerar när du säger att AS inte är en sjukdom men samtidigt ingen personlighet.

Vad är det då?

Plus, svara inte bara på den ovanstående, utan gärna även på mina tidigare frågor. Ska se om jag kan klistra in dem här igen, så du lätt hittar dem.
__________________________________

EDIT: Hittade frågorna, citerar från ett tidigare inlägg:

weasley skrev:Följdfrågor:

HUR kommer det sej att det finns både positiva OCH negativa saker med AS när diagnosmanualerna mest lyfter fram problemen?

VAD är det som pålagras, menar du, av de kopplingar i hjärnan som inte riktigt fungerar som de flesta andras?

VAD är en personlighet, om inte den är ett antal kopplingar och impulser i hjärnan?

Jag vill inte ge mig in i den här diskussionen. Men vill ändå bidra till litet klarhet om vad socialstyrelsen faktiskt säger och tycker temat för tråden. I det här dokumentet:

"Så här kan man göra
Vägledningsdokument
Autismspektrumtillstånd hos vuxna"

kan man läsa:

"Vi vet idag att ADHD respektive AST kvarstår i vuxen ålder hos flertalet av dem som haft dessa svårigheter som barn. De är utvecklingsrelaterade funktionshinder, vilket innebär att en vuxen person med svårigheter har haft samma typ av problem sedan barndomen."

Den tidigare nämnda Lena Nylander är en av författarna

Det som sägs här är att AST (Autismspektrumtillstånd) är permannenta och att de inte går att bota eller på annat sätt få att försvinna. FÖR DET STORA FLERTALET. Vidare längre ner i texten står det att insatser kan vara mycket framgångsrika när det gäller att minska de taskiga bieffekterna av AST. Vilket alltså rimligen betyder att i lyckliga fall kan man få det att verka som om personen är symptomfri. för att symptomen inte märks, i varje fall inte så tydligt.

Nåra synpunkter på ifall det är en ansenlig mängd personer som kan "botas" eller på annat sätt bli symptomfria, eller om det är en försvinnande liten andel (försumbar?), det har Socialstyrelsen inga synpunkter på eller åsikter om. Vad jag kunnat se.

Detta är vad Socialstyrelsen (och uppenbarligen också Lena Nylander i egenskap av medförfattare) anser. Lämnar nu tråden för att inte återvända.

Jag tror att det är viktigt att man funderar över, vad är en diagnos och vad står den för?

Så här ser jag på diagnosen:
-För mig är Aspergers syndrom ingen platt diagnos, som ser ut på ett statiskt sätt.

-Diagnosen förändras delvis med åren. Men grundproblematiken finns kvar.

-Diagnosen talar bara om inom vilket/vilka områden funktionsnedsättning finns.

-Diagnosen talar inte om vem jag är


-Diagnosen är individuell, när det gäller graden av svårigheter och behovet av hjälp. liksom hur och när "problemen" yttrar sig.

-Diagnosen är en förklaringsmodell, på vilket sätt det ser annorlunda ut, i det specifika fallet .

Ibland påminner vi om varandra, men ingen av oss är den andra helt identisk.


Bara för att jag har hittat sätt, som gör mitt liv mindre sårbar och att mitt funktionhinder märks mindre utåt sätt, så blir inte mitt liv problemfritt.
Att kompensera kostar massor av ork och energi. Det går inte att leva ett helt liv genom att lära sig strategier och inlärda mönster. Jag vet att jag måste ha mitt eget livsutrymme där min aspighet, är tillåten.
Men jag kan minska risken för en total kollision med min omvärld. Sedan finns det yttre omständigheter, som gör att jag blir bättre på att kompensera mina svagheter, på samma sätt som jag kan lära mig att utnyttja mina starkare sidor.

Tillhör man den grupp av AS som ligger väldigt nära det som brukar kallas neuro typiskt, så ökar nog chanserna att man kan få ett liv där ens svårigheter blir mindre framträdande, om man får hjälp att hitta de verktyg, som man behöver för att göra omvärlden mer hanterbar.

Idag väljer jag bort situationer som jag vet inte passar mig. Jag har slutat att ta på mig ansvaret för vad andra ska tycka, om jag gör ett annorlunda val.
Att jag har lärt mig att kompensera mina brister/svårigheter, innebär inte att jag är eller blivit botad från sin AS, för AS kommer jag att ha hela mitt liv.
Däremot är mitt liv lättare att leva idag, när jag har och tillåter mig en balans mellan det som är jag och det sätt som man förväntas vara på.

Parvlon skrev:

weasley skrev:Jag liknade inte schizofreni vid ADHD. Och diabetes är också en annan sak. Men det de har gemensamt är att om man inte tar lämpliga mediciner vid vart och ett av dessa funktionsnedsättningar så klarar man sej sämre i samhället. Det står ingenstans att jag sätter likamedtecken.

Har det klarnat nu?

Nej, jag tycker fortfarande att liknelsen är extrem.

Ok. Åsikten noterad.

Ganesh skrev:Jag vill inte ge mig in i den här diskussionen. Men vill ändå bidra till litet klarhet om vad socialstyrelsen faktiskt säger och tycker temat för tråden. I det här dokumentet:

"Så här kan man göra
Vägledningsdokument
Autismspektrumtillstånd hos vuxna"

kan man läsa:

"Vi vet idag att ADHD respektive AST kvarstår i vuxen ålder hos flertalet av dem som haft dessa svårigheter som barn. De är utvecklingsrelaterade funktionshinder, vilket innebär att en vuxen person med svårigheter har haft samma typ av problem sedan barndomen."

Den tidigare nämnda Lena Nylander är en av författarna

Det som sägs här är att AST (Autismspektrumtillstånd) är permannenta och att de inte går att bota eller på annat sätt få att försvinna. FÖR DET STORA FLERTALET. Vidare längre ner i texten står det att insatser kan vara mycket framgångsrika när det gäller att minska de taskiga bieffekterna av AST. Vilket alltså rimligen betyder att i lyckliga fall kan man få det att verka som om personen är symptomfri. för att symptomen inte märks, i varje fall inte så tydligt.

Nåra synpunkter på ifall det är en ansenlig mängd personer som kan "botas" eller på annat sätt bli symptomfria, eller om det är en försvinnande liten andel (försumbar?), det har Socialstyrelsen inga synpunkter på eller åsikter om. Vad jag kunnat se.

Detta är vad Socialstyrelsen (och uppenbarligen också Lena Nylander i egenskap av medförfattare) anser. Lämnar nu tråden för att inte återvända.

Tack iallafall.