Hot, va då hot, hottentott...

Namnet på en pjäs om ungdomar i förorten "Snubben lättar på sitt hjärta". Det heter "Snubben lättar sitt hjärta", det ska inte vara något jäkla "på" där, vill jag skrika.

Visste inte författarna bättre? Eller är det avsiktligt, för att ungdomarna i Gottsunda pratar någon slags Rinkebysvenska? Pjäsen är byggd på intervjuer med killar i förorten.

Jag stör mig på folk som säger därav när det ska vara därför
och varav när det ska vara varpå.

Därför: av den an­ledningen
Därav: av det
Varpå: varefter
Varav: av vilken/vilket

(SAOL, SO)

Exempel: Då säger han ”du kan inte gå klädd så på våra bussar” och jag bara ”vad snackar du om?” Varav han svarar ”du får klä på dig, du visar alldeles för mycket”.

vet inte om detta riktigt passar in i denna tråden,

Men jag har under senare tid hört framförallt unga människor svara mig när jag säger tack om jag fått hjälp med något, t ex i en affär:

- ingen fara!

Jag förstår vad dom menar och att det är väl menat men det låter fel i mina öron, som om jag bad om ursäkt för något.
svaret när någon säger Tack eller tack för hjälpen borde väl vara varsågod eller?