Har du inga mor- eller farföräldrar barnen kan vara hos? Säg att du behöver meka med bilen t.ex. Och bara koppla av en dag.

Samma här. Har råkoll på jobbet, listar och stryker. Kalender hemma, men glömmer ibland sociala fraser t.ex motfråga om någon t.ex. Frågar hur är det.

Har jobbat hela livet och har familj men kan fortfarande inte definiera vad begreppet vän betyder.

Tror att ett problem med t.ex. Städning är att man är för noga. Man måste lära sig fuska lite.

Bra råd. Har själv varit en otålig besserwisser under många år. Nu när jag är medveten om detta, har jag åtminstone lärt mig hålla tyst i vissa sammanhang.

Kullamannen, Bombibitt och jag, Chicko och tant Maud, Saltkråkan m.m.

Skulle helst inte vilja jobba men har gjort det i snart 40 år, deltid visserligen 75 - 85%. Ser fram mot pension om c:a 2 år

När du kan se reportage om krig utan att blinka, men du kan inte se veterinärerna på tv eftersom du lider för mycket av att se sjuka eller skadade djur.

Komplimanger brukar fungera bra, men man får inte Bre på för tjockt. Sociala knep är inte till för vänner och familj utan för personer man måste umgås med genom arbete eller annan social verksamhet. Dessutom är total ärlighet ett big nono i sådana sammanhang.

Använda sitt goda minne för att fejka intresse för andras liv, t.ex. Komma ihåg barnens namn (dvs andras barn). Var de har varit på semester osv.

Vuxen son och barnbarn.

Det som brister i empatin brukar man kompensera med hjälpsamhet och sympati. Tycker att empatin kommer igång bättre om man själv upplever en sak, lättare att relatera till andra då. Dvs ju mer livserfarenhet ju mer empati.

Är inte social, men kan spela social efter många års träning. Samtal med någon man klickar med är guld, men hur ofta händer det?

Inte av medicinen. Kanske ett par kilo av bättre matlust när man känner sig lugnare och stabilare

Hos hjärnskadade patienter t.ex. Vid Stroke förbättras kognitionen av Ssri. Äter dem själv och tycker att jag blir mindre förbannad och kan tänka efter bättre. Bara en tanke.

Sjukvårdsutbildad arbetat hela livet inom vården.
Skulle kunna bli svenskalärare om jag klarade av skolmiljö.
Lagar god mat. Kock om det inte vore så stressigt.
Hundrastare vore trevligt.

Var typ 1 innan jag insåg att jag har Aspergers. Tyckte jag var bäst och alltid hade rätt. Nu är jag typ 2 och skäms som fan över mitt tidigare liv.

Min mor är en människa som aldrig haft fel i hela sitt liv, aldrig sagt förlåt, avfärdat vänner och släktingar för tid och evighet för minsta lilla skitsak, inklusive mig själv. Hon har ingen diagnos, det har inte jag heller. Asperger "fanns inte" under min uppväxttid.

Jag fick en tårta av min faster som jag sen åt upp (syftningsfel)

Du retar dig på folk som säger t.ex. 50% chans att få en viss sjukdom. Det är en risk, inte en chans. en chans kan man ha att vinna på lotto.

Alltid samma frukost: en grov smörgås med pålägg, 2 stora muggar kaffe. Lunch om jag inte är på jobbet: Ett stort glas apelsinjuice, 1 skål med fil och müsli, 1 rostad macka med 1 stekt ägg och 1 skiva bacon.

Middag: Ungefär 10-15 rätter vi alternerar emellan pga dålig fantasi

Bästa: Upplevelsen av samt samhörighetskänslan med naturen.

59

Kvinna 59 år. Jobbar inom vården. Gift, vuxet barn o barnbarn. Gillar naturen, hundar och att gå in och läsa i detta forum. Aldrig orkat jobba heltid. Förstått sedan några år tillbaka att jag har Aspergers. Ligger i släkten också. Haft ett tämligen jobbigt liv pga detta.