Jag gömmer mig om det går och är rädd för att vi ska stöta på varandra senare...hände förra helgen, såg en tjej som är en av de två personer jag träffar privat. Jag fick ångest och stod och höll koll på henne inifrån en butik så jag visste vart hon var på väg för att slippa stöta på henne igen. Efte...

Jag triggar otroligt mycket på min makes son som har asperger, vi går verkligen inte ihop...sen ska jag väl vara den vuxne förståndiga i det hela, men det lyckas tyvärr inte alltid. :? Däremot kan jag i andra sammangang precis förstå vad som inte funkar för honom och vad han kan behöva hjälp med, så...

Tack för kloka tankar treeman. Ska försöka... har dock lite svårt att ta bort det som stressar mig mest, livet som småbarnsmamma med 4 barn varannan vecka med allt vad det innebär. Dessutom har den äldsta (min makes son) asperger också, och han går mig på nerverna.... :( men det går ju att förhålla ...

Eftersom jag inte uppfyller alla kriterierna utan mest avviker på den sociala biten fick jag idag psykologens uttalande att jag har drag av asperger. Känns bra eftersom jag nu vet att det jag har svårt för är medfött och inget jag behöver jobba bort och bli bättre på (sociala bitar). Men samtidigt l...

Jag har en ganska stor familj, två egna barn och så två bonusbarn. Varannan vecka har vi bara vårt gemensamma barn på snart 3 år och sen varannan har vi 4 barn från 3-10 år att ta hand om. De veckor vi har alla barnen har jag i princip ångest hela tiden när jag är hemma och är avstängd emotionellt e...

Tack och lov är man ju förhoppningsvis två om att vara föräldrar. Så oavsett vad man själv har för brister så kan kanske den andre väga upp för dem. Själv är jag gift med en make med otroligt hög empatisk förmåga som kan kompensera min extrema fokusering på det praktiska. I mitt fall har vi även bar...

Jag älskar att shoppa på Tradera, tycker inte om känslan av nya kläder. Dessutom billigt. Negativt att det inte alltid passar eller ser ut precis som man tänkt sig. Hennes Rowells eller La redoute skulle jag annars rekommendera som internetshoppinsidor om man inte vill spendera alltför mycket pengar...

Det är just min mamma och syster som är jobbigast för mig att förhålla mig till. Pappa är mer kravlös i sitt sätt att umgås. Det värsta är när mamma har lämnat ett meddelande och "bara vill prata lite" och vill att jag ringer upp. Då tar hon ofta upp saker om barnen eller om hur jag verkar...

Kan känna igen mig, men jag vet inte om jag egentligen har svårare än andra att ta tag i surdegar och trista göromål. Men jag kan ibland "fastna" vid datorn och tycka att det tar emot något enormt att bara gå och hämta en utskrift 5 meter bort, än mer gå på möte. Ibland går det lättare, om...

Fast om tjejen är något att ha så tror jag att hon inte dömer dig grundat på detta (lätt för mig att säga såklart, men du är ju den du är och det måste hon ju respektera).

Hoppas att det går bra

Jag håller med föregående talare om att det är viktigt att du också är den du är, det går ju inte i längden att låtsas vara någon annan, det kan man inte bygga en långsiktig relation på. Sen vill man såklart göra ett gott intryck, men då är det kanske bra att berätta lite om att du har svårt att kan...

Jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade min man. Jag är otroligt dålig på att vara ensam, får väldigt stark ångest, kan inte äta ngt vettigt, sitter mest och såsar vid TV:n eller datorn. Nästan värre om jag är själv med barnen. Jag har bott själv en knapp månad under hela mitt liv...det va...

Kanske bäst att skriva två meddelanden, ett mer formellt om info om träffar och annat och sen ett om att du är singel. Annars kan man ju uppfatta det som att du skriver likadant till alla "på vinst och förlust". Tycker visserligen att man borde vara trevlig att svara oavsett. Så jag menar ...

Man kan prata och gör det i vissa situationer, men inte annars. Vad jag förstår är det t.ex. så att barnet inte pratar i skolan, men utan problem hemma. För mig är det nästan som fysiskt hinder ibland att kläcka ur mig det jag vill säga, känner mig så tillfreds med att bara vara i mig själv utan att...

http://www.selektivmutism.se/

Här finns med info.

Jag kan sakna att vara del av ett sammanhang, att kunna ”hänga” med andra utan krav. Ibland har jag hittat sådana tillfällen, som när jag hade häst, då kunde jag ”hänga” med dem i stallet, det gav mig det sociala som jag behövde. Men jag har annars svårt att orka ta tag i sociala kontakter, vilket g...

De jag pratade med som barn var vuxna, så jag hade också ett ganska vuxet språk (när jag väl började prata ). Satt gärna och underhöll någon stackars vuxen som jag hittat, då pratade jag på som bara den. Men inte med andra barn.

Läste på lite om det på nätet. Tror att jag "har" det fortfarande. I sociala sammanhang pratar jag som man ska, däremot hemma med maken eller med familjen kan jag långa perioder helst vilja vara tyst. Nu går det inte alltid med barn och annat som kräver kommunikation, men jag kan ha väldig...

Jag har ju ingen diagnos, så min familj tycker nog mest att jag är knepig och egoistisk. Maken har jag pratat mycket med på sistone och han accepterar att jag är som jag är och ställer inga krav på mig att vara på ett visst sätt tack och lov. Min syster pratade jag lite mer häromdagen om mina autism...

Jag har väldigt svårt att handla kläder till mig själv, blir bara stressad att behöva bedöma vad som passar, prova och avgöra om jag ska köpa eller inte. Därför köper jag sedan några år tillbaka i prinicp alla mina kläder på Trader, då slipper jag även helt nya kläder, vilket jag inte heller direkt ...

Nu är det väl så att som aspergare ska man ha normal språkutveckling, men visst finns det autister här och ni andra kanske vet ändå, så jag provar att ställa min fråga här. Jag pratade inte alls förrän jag var 2,5 år och då pratade jag bra på en gång. Som min mamma sa, det var som att jag inte ville...

Jag tycker att det är så fel att man ska behöva mörka sina kunskaper och insikter. Men det verkar ju vara klart suspekt när man gör det enligt vissa. Jag fick ju höra på mitt första samtal hos pyskolog att jag inte kunde uppfylla några kriterier för autism för om jag hade det så skulle jag inte kunn...

Jag har väl försökt förklara detta beteende hos mig med trassiga familjerelationer, men det håller inte. Så illa har det liksom inte varit. Så något annat är det helt klart som gör att jag alltid har en viss distans till mina närmaste (förutom till mina barn, som jag ofta känner mig väldigt nära til...

Jag undrar om det är någon som känner igen sig i svårigheten i att känna närhet och samhörighet med sin familj? Jag känner mig alltid som utanför alla typer av gemenskaper, även inom den närmaste familjen. Har aldrig ngt behov av att ringa min familj eller ens min make när han är på resa. Det tillfö...