Jag gillar inte när nån rör mig överhuvudtaget. Om mina föräldrar försöker krama mig så blir jag irriterad och slingrar mig ur. Om nån jag inte känner så väl kramar mig så blir jag helt stel och bara väntar på att det ska vara över. Jag tar aldrig initiativ till varken kramar eller handskakning och ...

Aspergerklass är nog bra. Det hade jag lätt valt. Problemet är väl att det inte finns så många såna klasser? På mindre orter vet de väl knappt vad det är. Jag började gymnasiet (vanlig klass) hösten 2008 och det gick skit. Fick ingen extra hjälp eller liknande, för jag har ingen diagnos. Just nu går...

Var det en julfest bara för de med AS eller vad? Var i skåne?

Jag går stelt och ibland lite vaggigt. Jag kan inte svänga med armarna när jag går så jag föredrar att ha en tröja med fickor i så jag kan ha händerna där. Om jag koncentrerar mig på annat så händer det ofta att jag snubblar. Ofta gör jag det om nån tittar på mig eller om nån går bakom mig också. De...

Vad är skillnaden mellan grav och lindrig? Vet inte vilket jag ska svara

Känner igen mig till 100%

Nej, inte direkt. Känner jag personen mycket väl kan det hända att jag pratar lite onödigt mycket om nåt intresse, men annars är jag för det mesta tyst. Om nån säger nåt som jag vet är fel, så ger jag mig dock inte. Blir väldigt frustrerad om nån står fast vid nånting som jag till 100% vet är fel.

Vad för journal? Får man det när man får diagnos eller vad? Man får en journal om man haft kontakt med psykiatrin. Även på Vuxenhabiliteringen förs journal, men jag tror inte det är den som man talar om här. Utredningen tror jag ligger som en bilaga, i varjefall ingår inte min utredning i journalen...

Att träffa folk som jag verkligen känner mig trygg med och har något gemensamt med gör mig glad och kan få mig att må bättre, även fast jag blir väldigt trött efteråt. Just nu finns det ingen människa jag känner så för. Jag är mer ensamvarg och innesluten i mig själv än någonsin. Att ut bland männis...

Vad för journal? Får man det när man får diagnos eller vad?

Tycker denna tråden borde klistras.

Översta alternativet. De är aldrig helt stilla

Ville inte rösta eftersom jag inte är diagnostiserad aspergare. Vad det nu än är för "fel" på mig så har jag börjat acceptera mig själv mer och trivs faktiskt bra med att vara som jag är. Har slutat låta folk trampa på mig för att jag inte är som dem.

Sånt har jag med fått göra. Kände mig rätt löjlig faktiskt.

Kati skrev: Vår son älskar djuraffärer o biblioteket!!!

Det gjorde jag med när jag var liten. Ville bara skriva det.

Greta Garbo tror jag absolut hade AS. Har läst en hel del om henne.

En av diagnoskriterierna för Aspergers syndrom är ju: "stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)" Så nu undrar jag vad ni gör för rörelser, om ni nu gör det. Antar att det inte är ett måste för att man...

Inte beroende alls. Jag blir pungsjuk av socker. Tex om jag dricker läsk med socker i, då blir jag illamående. Mår riktigt illa och känner mig förgiftad. Dr Pepper är god, men jag önskar det fanns light, lite aspartam är bara nyttigt, förutom huvudvärken då. Vitt bröd och chips kan gå bra, men jag ...

Vi fick också det nån gång på högstadiet. Tyckte det var så pinsamt och förnedrande att ta emot dem. Jag sa först att jag inte ville ha, men blev tvingad. De tar alltid för givet att alla är hetero också.

Jag var innan, men nu har jag slutat. Det gick hur lätt som helst faktiskt. Jag känner mig nästan aldrig sugen längre. Idag har jag ätit lite choklad och snacks, men det gör jag bara nån gång på helgen ibland när jag känner för det.

Nej, jag tycker inte heller om bilder med stirrande ögon. Jag har bara en bild på väggen med en människa och där har hon nästan stängda ögon. Min mormor har massor med gamla foton på väggarna. Speciellt ett foto, en närbild av min morfar (som inte lever längre) tycker jag är läskig. Det känns som om...

Alla dessa mediciner, hjälper de verkligen? Är det inte bara att döva den psykiska smärtan istället för att göra nåt åt det? Jag är i alla fall hellre deprimerad än borta i huvudet. Dessutom så går man väl upp i vikt av de flesta såna mediciner? Det hade bara gjort mig ännu mer deprimerad.

Utdöda och extrema djur är ett av mina specialintressen just nu. En av mina favoriter är den på min avatar, Smilodon (också kallad sabeltandad tiger).

Vill rekommendera denna serien om utdöda djur: http://www.youtube.com/watch?v=sRaNLAqjMVE

Känner igen mig. Jag hatar att vara med på bild. Skolfoto var bland det värsta jag visste. När man vet att alla kan se också. Jag kan inte heller se naturligt glad ut. Jag kan inte le på beställning liksom. Ser alltid helt fucked up ut. Ska man ta bild på mig ska jag inte veta om det.