Idag hände det igen - jag förstod inte någonting som förmodligen ses som logiskt och självklart hos andra.

Jag var i närbutiken, hade just packat upp mina varor på bandet och skulle ställa undan korgen. Eftersom det var så fullt såg jag ingen bra plats för min korg utan jag ställde den bredvid den stora högen av korgar. Då säger en kund bakom mig: "ställ den så här istället så blir det enklare för andra också". Samtidigt rumsterar han om bland korgarna, ställer de åt olika håll och vips så får min korg också plats. "Tack, vad schysst, sade jag", men blicken jag fick tillbaka sade typ: "Hur korkad är du?? Det här borde du ha kunnat räkna ut själv."

Så pinsamt... Sådant här händer alltid mig. Jag funderar på om det är ett typiskt AS-drag eller om det är specifikt för just mig.

Jag brukar bara lämna kvar korgen...

Äsch vaddå! Sånt råkar jag jämt ut för oftast pga att jag är trött, stressad, tänker på nåt annat osv.

Det ÄR inte säkert att blicken du fick sa det du tror, ibland lägger man in tolkningar som mest beror på hur man själv känner sig och inte på vad den andre menade.

Det var ju faktiskt schysst att stuva om korgarna så att alla fick plats och du svarade ju på pricken med rätt ord!

SE det som en framgång istället, andra kanske hade stakat sig och inte kommit på att säga tack!

Jo, men min totala förmåga till logiskt tänkande och att "tänka ett steg längre" påverkar mig i arbetslivet, hela tiden.

Ja, det förstår jag att det gör. Även personer utan AS kan ha svårigheter med det, det är inte ett privilegium för dem med npf ;)
Alla människor har något problem.

Det man ska göra är att lära sig vad man själv har för problem och sedan försöka hitta sätt att hantera dem.
Det handlar om både kunskap och träning.

Det är det man kallar utveckling och mognad och det pågår hela livet.
Ju äldre man är, ju mer kunskap och träning har man hunnit få.
Då har man också större chans att kunna hantera det som är svårt för en själv.

Så ge inte upp och se inte på dig själv som en person med fel som man inte kan göra nåt åt. "Fel" är inte något en gång för alla givet.

Fel ska man se som "något som inte fungerar lika bra som annat" och sdeedan göra vad man kan för att få det att fungera bättre. På egen hand eller med hjälp av något slag. Allt som gör att "det fungerar bättre" är ju en framgång, inte sant?

MissNervvrak skrev:Jo, men min totala förmåga till logiskt tänkande och att "tänka ett steg längre" påverkar mig i arbetslivet, hela tiden.

Förstår att det är jobbigt men det hade inte med ämnet att göra. jag tycker du ska läsa A:s inlägg och försöka känna dig nöjd. Jag hade lätt kunnat göra samma sak och jag hade nog inte fått fram ett tack.

Hm, en gång var jag på bussen och chauffören uttryckte sig lite fattigt enligt mig, och jag hade knappt nån avstigningsplats att säga vid stämplingen i den stressen, och den sade bara att det är slut, det är inget där och viftade med händerna, jag uppfattade det som att jag fick gå vidare in i bussen. Sen skriker den åt mig att jag har ju inte betalat och den frågade också mig om jag var en idiot eller om jag inte fattade eller nåt sånt. Strejkade eller nåt och bara gick ut. Jag hade nån form av minnesluckor och Lite ångest den dagen och tur var väl att inget mer hände än så. Man blir förbannad ibland. Liksom: Ja, ser du också att jag har AS?, typ.

Vet inte riktigt hur jag skall tolka det som hände MissNervvrak, om det var jobbig situation eller inte, men det påminde mig om detta iallafall.

Tycker du reagerade rätt, finns alltid skumt folk, om det nu var det.

regnif skrev:Hm, en gång var jag på bussen och chauffören uttryckte sig lite fattigt enligt mig, och jag hade knappt nån avstigningsplats att säga vid stämplingen i den stressen, och den sade bara att det är slut, det är inget där och viftade med händerna, jag uppfattade det som att jag fick gå vidare in i bussen. Sen skriker den åt mig att jag har ju inte betalat och den frågade också mig om jag var en idiot eller om jag inte fattade eller nåt sånt. Strejkade eller nåt och bara gick ut. Jag hade nån form av minnesluckor och Lite ångest den dagen och tur var väl att inget mer hände än så. Man blir förbannad ibland. Liksom: Ja, ser du också att jag har AS?, typ.

Vet inte riktigt hur jag skall tolka det som hände MissNervvrak, om det var jobbig situation eller inte, men det påminde mig om detta iallafall.

Jag har för mig att jag har gjort något liknande någon gång. Jag förstår hur du måste ha känt dig.

A skrev:Ja, det förstår jag att det gör. Även personer utan AS kan ha svårigheter med det, det är inte ett privilegium för dem med npf
Alla människor har något problem.

Det man ska göra är att lära sig vad man själv har för problem och sedan försöka hitta sätt att hantera dem.
Det handlar om både kunskap och träning.

Det är det man kallar utveckling och mognad och det pågår hela livet.
Ju äldre man är, ju mer kunskap och träning har man hunnit få.
Då har man också större chans att kunna hantera det som är svårt för en själv.

Så ge inte upp och se inte på dig själv som en person med fel som man inte kan göra nåt åt. "Fel" är inte något en gång för alla givet.

Fel ska man se som "något som inte fungerar lika bra som annat" och sdeedan göra vad man kan för att få det att fungera bättre. På egen hand eller med hjälp av något slag. Allt som gör att "det fungerar bättre" är ju en framgång, inte sant?

Tack för ditt långa utförliga svar. Jag har försökt träna på att tänka logiskt under många år men det är en knivig sak att träna på eftersom man inte vet när man ska träna...

Förresten skulle det vara "min totala oförmåga till logiskt tänkande" i mitt inlägg ovan. Jag är alltså inte bra på att tänka logiskt.

Ja, det var ju lite speciellt man mådde där.

Jag är nog lite trött nu...jag tyckte nästan det stod där att personen bakom i kön hade Sagt så, och inte bara blicken, men jag kan förstå att man reagerar på bara det.
Ja, jag brukar inte heller "räkna ut" allt sånt, men jag tycker de blir sura för ingenting. I en affär glömmer jag jämt att ens ta upp en korg, för de är ganska nära där man går in. Och jag är inte så van att gå in i affärer som ser ut så, de brukar ligga på ett annat sätt, så jag brukar oftast bara gå förbi dem utan att ens minnas att ta en...och har som oftast gått in genom spärrarna ganska fort utan att ha tänkt så mkt.

regnif skrev:Ja, det var ju lite speciellt man mådde där.

Jag är nog lite trött nu...jag tyckte nästan det stod där att personen bakom i kön hade Sagt så, och inte bara blicken, men jag kan förstå att man reagerar på bara det.
Ja, jag brukar inte heller "räkna ut" allt sånt, men jag tycker de blir sura för ingenting. I en affär glömmer jag jämt att ens ta upp en korg, för de är ganska nära där man går in. Och jag är inte så van att gå in i affärer som ser ut så, de brukar ligga på ett annat sätt, så jag brukar oftast bara gå förbi dem utan att ens minnas att ta en...och har som oftast gått in genom spärrarna ganska fort utan att ha tänkt så mkt.

Ja, tänk vad folk kan bli irriterade över struntsaker.

En liknande grej inträffade när jag jobbade på äldreboendet i somras. Jag och en annan tjej skulle städa en lägenhet och jag torkade golven. jag hade hållit på ganska länge när min kollega sade: "Torka golven från hörnen och arbeta dig utåt, annars går du ju med skorna där du redan har torkat". Jag svarade med att säga någonting i stil med "tack, vad smart! Vilket bra tips, det ska jag tänka på hemma med" och min kollega stirrade på mig som om jag vore en idiot. Från början kände jag mig tacksam över tipset men sedan kände jag mig verkligen som en riktig korkskalle när jag förstod att det här var någonting som jag borde ha tagit för givet att jag skulle göra.

Jag har insett att jag behöver övertydliga instruktioner när jag ska göra någonting eftersom jag inte alltid fattar "det självklara".
Som exempel kan jag ta innan jag lärde mig att man ska använda skärbräda när man t.ex. hackar grönsaker. Någon kunde säga: "Kan du hacka gurkan?" varpå jag tog fram gurkan ur kylen, lade den på diskbänken och började skära den i småbitar. Den instruktion jag behövt hade varit: "Kan du hacka gurkan? Lägg den på skärbrädan". Detta är ett exempel där jag inte tänker logiskt, dvs jag tänkte inte på att diskbänken blir repig om man inte använder skärbräda utan jag var tvungen att få det förklarat för mig.

Tack vare allt sådant här så blir jag betraktad som korkad eller oengagerad och det är främst i arbetslivet jag har ont av detta eftersom jag där inte är öppen med att jag tror mig ha en AS-diagnos.

Det finns ju en annan aspekt i det hela om tankspriddhet. Låt de som inte har en massa att tänka på fundera på saker som hur korgar ska sorteras.

Och glömmer man ta korg in på mataffären så får man fylla famnen, men man kan ju inte ta färre varor eller hämta en korg heller.

Någon kunde säga: "Kan du hacka gurkan?" varpå jag tog fram gurkan ur kylen, lade den på diskbänken och började skära den i småbitar. Den instruktion jag behövt hade varit: "Kan du hacka gurkan? Lägg den på skärbrädan". Detta är ett exempel där jag inte tänker logiskt, dvs jag tänkte inte på att diskbänken blir repig om man inte använder skärbräda utan jag var tvungen att få det förklarat för mig.

Jag brukar inte följa instruktioner jag gör helst saker som jag kan. Det är ju omöjligt att lyda någon om de är otydliga eller om saker går fort.

Vet ej om nån blivit sur för att jag gjort så med korgarna, tänkte iaf rent allmänt.
Jag har fyllt famnen några gånger men handlar man lite mkt så kan det bli lite jobbigt sen.
Jag har faktiskt nån gång gått tillbaka genom spärren och tagit den där s*bla korgen för att jag vet att nu kommer jag att handla så pass att jag inte orkar ta allt i armarna. Vad någon har sagt då vet jag inte, men folk tycker säkert att man är konstig men då får de göra det då. Jag kan ju faen inte trolla fram korgen när jag råkat gå förbi den, genom spärren och allt.

regnif skrev:Vet ej om nån blivit sur för att jag gjort så med korgarna, tänkte iaf rent allmänt.
Jag har fyllt famnen några gånger men handlar man lite mkt så kan det bli lite jobbigt sen.
Jag har faktiskt nån gång gått tillbaka genom spärren och tagit den där s*bla korgen för att jag vet att nu kommer jag att handla så pass att jag inte orkar ta allt i armarna. Vad någon har sagt då vet jag inte, men folk tycker säkert att man är konstig men då får de göra det då. Jag kan ju faen inte trolla fram korgen när jag råkat gå förbi den, genom spärren och allt.

Jag har också gått ut och tagit en korg när jag kommit på att jag behövt en. Ibland har jag gått fram till kassan och tagit en av de tillbakalämnade korgarna för att det inte känts lika obekvämt som att gå ut genom spärrarna åt fel håll.

MissNervvrak skrev:

regnif skrev:Vet ej om nån blivit sur för att jag gjort så med korgarna, tänkte iaf rent allmänt.
Jag har fyllt famnen några gånger men handlar man lite mkt så kan det bli lite jobbigt sen.
Jag har faktiskt nån gång gått tillbaka genom spärren och tagit den där s*bla korgen för att jag vet att nu kommer jag att handla så pass att jag inte orkar ta allt i armarna. Vad någon har sagt då vet jag inte, men folk tycker säkert att man är konstig men då får de göra det då. Jag kan ju faen inte trolla fram korgen när jag råkat gå förbi den, genom spärren och allt.

Jag har också gått ut och tagit en korg när jag kommit på att jag behövt en. Ibland har jag gått fram till kassan och tagit en av de tillbakalämnade korgarna för att det inte känts lika obekvämt som att gå ut genom spärrarna åt fel håll.

Ja, så kan man ju också göra.

Numera använder jag oftast shop express då slipper man korgar och allt sånt.. man slipper göra nåt annat än att sätta i en påse, men då är det ju så att man glömmer bort att blippa varorna och då kan det ju bli pinsamt om man får kontroll.
Sen inne i affären går jag fram och tillbaka och kommer på saker jag måste köpa, med eller utan inköpslista. Jag kan gå och ta mjölk, grädde och smör tre gånger.

carl skrev:Numera använder jag oftast shop express då slipper man korgar och allt sånt.. man slipper göra nåt annat än att sätta i en påse, men då är det ju så att man glömmer bort att blippa varorna och då kan det ju bli pinsamt om man får kontroll.
Sen inne i affären går jag fram och tillbaka och kommer på saker jag måste köpa, med eller utan inköpslista. Jag kan gå och ta mjölk, grädde och smör tre gånger.

Oj, oj, oj vad jag känner igen mig i det där.

MissNervvrak skrev:Som exempel kan jag ta innan jag lärde mig att man ska använda skärbräda när man t.ex. hackar grönsaker. Någon kunde säga: "Kan du hacka gurkan?" varpå jag tog fram gurkan ur kylen, lade den på diskbänken och började skära den i småbitar. Den instruktion jag behövt hade varit: "Kan du hacka gurkan? Lägg den på skärbrädan".

Jag tror det kan ha med ungdom och oerfarenhet att göra också. När jag sommarjobbade inom hemtjänsten när jag var kring 18-20 år så gjorde jag också en massa såna korkade misstag. Folk sade till mig hela tiden, tyckte jag, för än det ena än det andra och jag kände mig som en jäkla idiot. Och mycket berodde på oerfarenhet. Jag bodde fortfarande hemma och var inte så van vid städ, tvätt, matlagning och såna saker så jag hade inte helt klart för mig hur man på bästa sätt skall torka golv, dammtorka och såna saker. Då behöver man faktiskt få lite instruktioner. Ofta har de som är äldre glömt bort att de själva varit unga och okunniga en gång och det är de som bassar en.

Nu är jag 30+, har bott i egen lägenhet i över tio år och har fått stor erfarenhet i praktiska vardagsgöromål. Nu är det mycket sällan som någon bassar en för såna saker.

MissNervvrak skrev:Jag var i närbutiken, hade just packat upp mina varor på bandet och skulle ställa undan korgen. Eftersom det var så fullt såg jag ingen bra plats för min korg utan jag ställde den bredvid den stora högen av korgar. Då säger en kund bakom mig: "ställ den så här istället så blir det enklare för andra också". Samtidigt rumsterar han om bland korgarna, ställer de åt olika håll och vips så får min korg också plats. "Tack, vad schysst, sade jag", men blicken jag fick tillbaka sade typ: "Hur korkad är du?? Det här borde du ha kunnat räkna ut själv."

Du får kanske betänka hur lång erfarenhet du har av att handla på egen hand. Det var kanske inte så många år sen du flyttade hemifrån? Om 10 år när du varit i miljontals affärer och handlat och sett hur folk ställer korgar lite här och var, då kommer du säkerligen själv automatiskt rada upp korgarna i en hög. Jag tror det har med ålder och livserfarenhet att göra.

Hej!

I går när jag satt i busskuren mitt i stan och väntade på bussen hem kom en lodis och frågade om jag var blind. "Nej, jag ser bra", sade jag och reste mig. Han sa åt mig att sitta kvar, för han skulle gå och så gick han.

Bara för att jag har glasögon och sitter och blundar på vänster öga på grund av det starka ljuset ute, kommer en lodis och frågar om jag är bilnd. Jag måste ju se ut som värsta miffot? Okej, det är inte normalt att då och då blunda med vänster ögonlock när solen skiner eller man kommer från en butik med skum belysning ut i ett starkt ljus, men är det så iögonfallande? Hmm, det måste jag verkligen jobba bort.

Hälsningar

Lilla Gumman

MissNervvrak skrev:
Jag har också gått ut och tagit en korg när jag kommit på att jag behövt en. Ibland har jag gått fram till kassan och tagit en av de tillbakalämnade korgarna för att det inte känts lika obekvämt som att gå ut genom spärrarna åt fel håll.

Märklig ordning av butiken att ha korgarna utanför spärren. Vad ska de där å göra? Det är ju i affären man behöver använda dem. Varför inte tipsa butiken om att ställa korgarna innanför spärrarna istället? Det kan väl inte vara så ovanligt att man kommer på när man väl börjat samla på sig varor att man nog behöver en korg ändå.

serpentin skrev:Märklig ordning av butiken att ha korgarna utanför spärren.

Det är nog för att det är enklare att flytta korgarna dit från kassan, istället för att de ska behöva krångla sig in innanför spärren!

Heliora skrev:

MissNervvrak skrev:Som exempel kan jag ta innan jag lärde mig att man ska använda skärbräda när man t.ex. hackar grönsaker. Någon kunde säga: "Kan du hacka gurkan?" varpå jag tog fram gurkan ur kylen, lade den på diskbänken och började skära den i småbitar. Den instruktion jag behövt hade varit: "Kan du hacka gurkan? Lägg den på skärbrädan".

Jag tror det kan ha med ungdom och oerfarenhet att göra också. När jag sommarjobbade inom hemtjänsten när jag var kring 18-20 år så gjorde jag också en massa såna korkade misstag. Folk sade till mig hela tiden, tyckte jag, för än det ena än det andra och jag kände mig som en jäkla idiot. Och mycket berodde på oerfarenhet. Jag bodde fortfarande hemma och var inte så van vid städ, tvätt, matlagning och såna saker så jag hade inte helt klart för mig hur man på bästa sätt skall torka golv, dammtorka och såna saker. Då behöver man faktiskt få lite instruktioner. Ofta har de som är äldre glömt bort att de själva varit unga och okunniga en gång och det är de som bassar en.

Nu är jag 30+, har bott i egen lägenhet i över tio år och har fått stor erfarenhet i praktiska vardagsgöromål. Nu är det mycket sällan som någon bassar en för såna saker.

Jag har också försökt tänka så. Förvisso har jag nyligen flyttat hemifrån men jag har alltid hjälpt till hemma, städat, tvättat, lagat mat, handlat osv. Mina föräldrar flyttade isär när jag var 15 och då blev det att mamma och jag fick hjälpas åt. Jag har gjort alla de där vanliga hushållssysslorna sedan jag var 15 så jag har ganska stor erfarenhet av dem. Skillnaden är väl att när mamma bad mig göra någonting hemma när jag var yngre så gav hon mig tydliga instruktioner eftersom hon vet att jag fungerar lite annorlunda och hon blev aldrig irriterad om jag klantade mig. Nu, däremot, får man instruktion om att exempelvis torka golven men det är ingen som säger att man ska börja i hörnen för det tar de för givet att man fattar.

Likadant var det när man skulle bädda sängarna på äldreboendet. Det skulle göras snabbt och smidigt men för mig tar det typ fem minuter att bara stoppa täcket i påslakanet. Jag har bäddat min egen säng i många år men det tar fortfarande lång tid att få allt snyggt och prydligt.