Fick diagnos Aspergers syndrom vid fyllda 30. Har insett att det var ganska meningslöst med diagnos eftersom den främst använts emot mig. Bland annat då jag blev mamma.

"Personer med AS är inte kapabla att knyta an till ett barn eller till någon annan människa över huvud taget" hette det.

Efter fyra månaders utredning och olagligt frihetsberövande av mig och min bebis hade man inte funnit några som helst brister. Fin ankytning, god föräldraförmåga osv.

Snopet för kommunens handläggare som dock fortsätter att kränka min och mitt barns integritet med diverse återkommande hembesök.

Jag har sagt till handläggarna A och B att en utredning får vara i max fyra månader. Svaret jag fick var att "detta är ingen utredning".

När jag frågat personer som arbetar med samma sak fast i annan kommun har jag fått till svar att det inte finns något som heter uppföljning.

Jag vill bara att kommunen ska lämna oss i fred. De har letat fel på mig i över ett år nu och jag tycker det får räcka.

Vad har man för rättigheter eggentligen? Har kommunen verkligen stöd i lagen när de bara fortsätter komma trots att det vid det här laget knappast kan finnas underlag för det? Kan jag säga nej tack till deras besök?

Finns det någon instans dit man kan vända sig för att få råd?

Jag är varken förälder eller insatt, men förbannad är ju bara förnamnet. Verkar rätt vanligt med sådant här och liknande, finns flera trådar här. T.ex. den här, med ett par länkar från Ganesh på sid. 1 bl.a.?

DC skrev:Fick diagnos Aspergers syndrom vid fyllda 30. Har insett att det var ganska meningslöst med diagnos eftersom den främst använts emot mig. Bland annat då jag blev mamma.

"Personer med AS är inte kapabla att knyta an till ett barn eller till någon annan människa över huvud taget" hette det.

Va, var står det nånstans? Vilket skitsnack. Jag är mamma med AS och har visst knutit an till mitt barn. Finns många andra AS-föräldrar här på forumet också.

Nu fick jag min diagnos sent i livet, då mitt barn redan var 12 år gammalt, så jag har inte upplevt nån diskriminering, BVC etc visste ju inte om att jag hade AS.

Du kan ju ringa till Handikappsombudsmannen
http://www.ho.se/Tpl/StartPage____4.aspx och fråga. Du skulle ev kunna anmäla kommunen för diskriminering och trakasserier.

Läser mitt eget inlägg och blir mer upprörd än vad som är hälsosamt med tanke på att jag snart ska sova. Hur har jag stått ut? Men nu får det vara nog. Punkt.

Bra tips med HO. Anmäla blir det. Hoppas HO kan hjälpa till. Inte bara för min skull utan för alla andra också som blir utdömda på förhand enbart pga en diagnos.

Jag vill inte gå på handläggarna direkt eftersom jag inte vet vad dem då kan ta sig till. Har hört ruskiga historier om av kommunen påhittade händelser där man helt enkelt omhändertagit barnet.

De har dessutom meddelat allt till BVC. Men jag tittade i gröna boken i dag (den bok man tar med till BVC och skriver in barnets utveckling i) och såg där att sköterskan skrivit in en del jättefina saker som verkligen värmde att läsa. Bland annat att min dotter är "alert och glad" men även att hon "samspelar fint med mor". Detta i samband med Boel-testet som hon klarade galant.

Och jag skulle inte kunna tillgodose min dotters behov hette det bland annat i utredningens inledningsfas. Varför skulle jag inte kunna det? Nåja den tanken har man väl fått överge men trots det vill man ändå ha mig inskriven i någon slags kontrollerande uppföljning på livstid.

Anmäl de satans byråkrathjonen!!

Jag har skummat igenom lite på HO:s hemsida. Är inte säker på att detta gäller för just kommunens handläggning mm, men för säkerhets skull ska jag försöka få kontakt med någon på HO.

Stöd och värme i massor härifrån. Stå på dig!

Onekligen är det här ännu en sådan sak som OA skulle kunna ryta en smula om...

Om de kommer på ovälkomna hembesök så måste det väl finnas något skrivet beslut om detta. Begär att få ut det. Sen kan man väl överklaga kommunens beslut till Länsrätten. Om det gått för lång tid sen beslutet, så skriver du själv och begär att övervakningen ska upphöra och med hänvisning till t ex BVC. Genom BVC så blir ju alla barn i viss mån kontrollerade. Skriver kommunen ett nekande svar, så överklagar du det beslutet till Länsrätten.

Är du ensam med ditt barn? Är det pga det + att du har AS som de tror att du inte klarar av det? Men du har väl föräldrar el syskon, så det finns ett nätverk.

Tack Pemer!
Ja ryta det borde vi göra... Jag ryter gärna, inte rädd för det. Iaf inte när det gäller andra än mig själv.

Min dotter är mitt allt, jag måste vara försiktig så jag inte ställer till mer oreda än vad det gör nytta för oss båda.

Läste i en annan tråd att anmäla kommunen skulle kunna slå tillbaka på en själv. Jag får fundera mer på detta.

Alien skrev:
Är du ensam med ditt barn? Är det pga det + att du har AS som de tror att du inte klarar av det?

Man har den uppfattningen att personer med AS inte är kapabla att ta hand om ett barn, ja.

Nu hittade man inga fel men fortsätter ändå leta. En förklaring man har till fortsatta besök är "vi vill att det ska fortsätta gå bra". Men då skulle det betyda att alla föräldrar skulle få regelbundna hembesök och hur skulle man få ihop det?

Jag får inga vettiga svar när jag frågar. Men begära ut beslut som jag sedan kan överklaga det borde väl vara ok.

I grund och botten verkar det handla om hysteri och okunskap om vad Asperger i sig nödvändigtvis behöver innebära hos enstaka socialkontor eller än troligare enskilda socialarbetare.

Läge för något om det också i debattartikeln jag har jobbat på till och från rätt länge. Den hade jag glömt ett tag, ja...

Lider med dig då jag läser ditt inlägg. Jag är i precis samma situation. Dom blev extra intresserade av mina barn då jag fick en diagnos och tog sedan till allt dom kunde för att klanka ned på. Min utredning har pågått i ca ett år nu och verkar inte vilja ta slut, dessutom har jag åtta veckors extra bevakning över mig för tillfället. När jag påpekade att en utredning inte fick vara så länge så sa dom bara att "jo men det har ju tillkommit andra saker som ändrar läget". Ursäkter med andra ord.

Jag hoppas att dom inte lyckas lura på dig några SoL insatser i allafall. Sol har jag insett är ett fint namn på Spionering och Lögner som dom tar till då dom inte hittar något annat. Jag hade Råd och Stöd hos mig som knappt gjorde någon rådgivning och defintivt inget stöd, men rapporterade dom allt dom tyckte sig se kunde dom. Nu är jag i allafall av med dom efter att ha tjatat om att saker och ting faktiskt är bra och dom var onödiga. Soc tog bort dom men svarade att "men om dom försvinner, hur ska vi då veta att det FORTSÄTTER att vara bra ?" Suck!

Jag har läst det du skrivit Manar. Känner igen mycket. Hoppas innerligt att det går bra för er. Samma argument där hos er som hos oss "fortsätta vara bra".

Nej jag har inga SOL-insatser. Förutom att min syster utsetts till kontaktfamilj vilket bara är en enda vinst för oss. Vi åker taxi på kommunens bekostnad flera mil för att hälsa på ett par dagar ca två ggr per månad.

Min syster får ersättning så jag kan äta utan att skämmas. Min dotter får på detta sätt en nära kontakt med sin moster och sina kusiner och jag får ibland en chans att sova lite eller bara få duscha i lugn och ro. Sånt man inte riktigt har tid med när vi är hemma.

Jag har motvilligt men ändå besökt någon underlig verksamhet i en annan stad. Vi åkte dit två ggr i veckan under tre eller fyra månaders tid men sedan sa jag att vi kommer inte mer.

Vi satt på en madrass på golvet en timme, sedan fikade vi och sedan satt vi på madrassen igen en stund innan det var dags att åka hem.

Två eftermiddagar i veckan fick min dotter varken eftermiddagsvila eller frisk luft. Det var så meningslöst så jag förstår inte hur man kan avsätta pengar till en sådan verksamhet.

Men det fanns mammor där som verkligen hade behövt hjälp. Fast det fick dem inte där. Jag kände mig ofta lite upprörd när vi åkte hem. Och väldigt trött. Det går åt så oerhört mycket energi när man upplever totalt missnöje.

När jag berättade för SOC att vi slutat blev de riktigt sura och menade att de skulle varit med i den diskussionen. Så hur det blir med den saken det vet jag inte än.

Pemer kom ihåg att tipsa när din artikel väl är klar och kanske publicerad.

Absolut! Det blir väl en grej för tråden "Pemers bravader".

Undrar om de blandat ihop Aspergers med Downs. Såg ett program ikväll som handlade om hur utvecklingsstörda föräldrar inte klarar av att uppfylla sina barns emotionella och intellektuella behov.

Det framgick att alla barn till utvecklingsstörda barn fick problem, alla utom de som omhändertagits av fosterfamiljer. Soc gjorde alldeles för lite tydligen.

Så kanske andra Soc gör alldeles för mycket i stället och tror att de måste stödja/övervaka där det inte alls behövs.

DC skrev:

"Personer med AS är inte kapabla att knyta an till ett barn eller till någon annan människa över huvud taget" hette det.

Det finns inget stöd för detta. Och även om det fanns för att det generellt var så, så skulle man inte kunna dra några slusatser om hur det är i det enskilda fallet.

Det finns flera här som är föräldrar. Och jag ser inga som helst tecken på att det skulle vara så att nån av oss inte är "kapabla att knyta an till ett barn eller till någon annan männniska heller." De föräldrar som finns här är alla utmärkta föräldrar. Och dessutom, så vitt jag kan se, bra människor. Empatiska och solidariska.

Det är inget faktum. Det är bara privat tyckande.

*DC, en förflugen undran, har ingen inblick i om eller vad som finns*

om det på något sätt kan skickas på din kommun en föredragsserie om AS för kommunanställda, eller något liknande (m.hj.a. Attention, RFA eller...?)

(om stämningen bland tjänstemännen är såpass mänsklig att de kan vara bildbara förstås)

Ganesh jag håller med dig till fullo. Men hur får man SOC att förstå och inse detta?

Ska det hålla vid en rättslig prövning så krävs det mer än att jag sitter där och bara säger att SOC har fel. Jag måste kunna påvisa deras misstag.

Zombie skrev:*DC, en förflugen undran, har ingen inblick i om eller vad som finns*

om det på något sätt kan skickas på din kommun en föredragsserie om AS för kommunanställda, eller något liknande (m.hj.a. Attention, RFA eller...?)

(om stämningen bland tjänstemännen är såpass mänsklig att de kan vara bildbara förstås)

Det är i samma landsände som Tvilling99 håller på med föredrag... man kanske skulle tipsa honom om sagda kommun...

DC skrev:Ganesh jag håller med dig till fullo. Men hur får man SOC att förstå och inse detta?

Ska det hålla vid en rättslig prövning så krävs det mer än att jag sitter där och bara säger att SOC har fel. Jag måste kunna påvisa deras misstag.

Jag har bara ett svar: Källkritik. Fråga rakt ut vilka källor de har till sitt påstående. Och sen hitta andra och bättre källor. Inom parentes sagt så finns det ingen forskning nånstans om föräldrar som också har asperger. Jag har letat. Och just i fall där både förälder och barn har AS så finns faktiskt inget stöd i vetenskap och forskning för att det skulle innebära problem för barnet.

Den motsatta synpunkten, att ett av de stora problemen som barn med AS har är att omvärlden inte förstår dom, och att det rimligen måste vara en tilllgång för barnet att ha åtminstone en vårdnadshavare som begriper. Åtminstone en vuxen som fattar. Den synpunkten måste ha åtminstone lika stor vikt.

Sen är det en annan sak att vi föräldrar kan bli bättre föräldrar, men vilken förälder kan inte det? Om en mamma eller pappa med AS behöver hjälp med att fungera bättre i sin föräldraroll så skall soc rimligen ge den hjälpen. Det kan handla om ordning och reda hemma. Praktiska saker. Eller det kan handla om föräldrautbildning. Eller nåt annat.

Sedan ger ju vår diagnos rätt till insatser enligt en helt annan lag än SoL, så de kan packa sig iväg någon annanstans. Finns behov av hjälp och stöd är det vår rätt att få det - enligt LSS. I "Manars tråd" nämndes ju ett exempel på just ett sådant fall.

Jag skulle ringa Länstyrelsen, sociala avdeldningen och tala med dem om en anmälan. De var jättebra när jag ringde dit för att anmäla ett ställe där min stora flicka vistats. Det är de som är tillsynsmyndighet för socialtjänsten. Istället för att klaga på handläggare har jag gått direkt på enhetschefen, det brukar ta bättre. Lycka till. Håller mig kort och neutral här och nu, för jag blir så jäkla illa berörd av din story, går jag in i det så kommer jag inte upp och ut igen...