Oavhängig = oberoende. Oavhängighetsförklaring = självständighetsförklaring, kan t ex f d kolonier ge eller deklarera. "Avhängigt" = beroende. "Om vi kan ta ut båten är avhängigt av om grannen hunnit flytta sin."
Oförblommerad = oförtäckt. "Detta var inget annat än oförblommerat skryt över hennes nya erövring."
Oförmedlat - skulle jag behöva ett sammanhang för
Oförtäckt = oförblommerad
Ogunstig - i onåd? Motsats till gunst?
Omsider = så småningom, till slut. "Sent omsider kom Odysseus hem till Ithaka."
Otadligt = oförvitligt, något (eller någon) som är utan tadel, något (eller någon) man inte kan klandra.
Otillbörlig = opassande
Otillständig = ännu mer opassande
Otvungen = avslappnad
Oåtsport = oefterfrågat? (Spörja = fråga.)

Packa er - "Stick!", "Ge er av!","Packa er härifrån!"
Pläga = bruka, tendera? "Han plägar tala sanning." Förpläga = bjuda på mat.
Pocka = försöka få uppmärksamhet. "När man inte ätit på flera timmar brukar hungern börja pocka på." "Hon pockade på att få ett ord med i laget."
Prisgiven = utlämnad åt. "Ensam i öknen var han prisgiven åt solens brännande hetta och kringströvande rövare."
På långt när = inte i närheten av. "Lavendel kan inte på långt när räknas som en röd färg."

Ringaktning = att se ner på någon
Rotunda - ja, vad f*n är det? En rund byggnad som man gjorde vaddå i?
Rumstera = styra och ställa, ibland stöka till. "Hon rumsterade om bland mina saker så att jag inte hittade någonting sedan."
Runnit mig i minnet = kommit ihåg, kommit att tänka på?
Rådpläga = rådfråga?

Sannerligen = verkligen (ungefär, behöver väl egentligen ingen förklaring). I gamla engelska biblar brukar Jesus säga verily, vilket torde komma ur lat. veritas = sanning. Undrar om det ver är samma som i verkligen?
Självfallet = naturligtvis, så klart!
Självsvåldig = typ en risktagare gör saker själv utan att be om lov eller diskutera med andra först
Skapnad = som man är skapad?
Skenbarligen = något som inte är vad det ser ut som (ganska självförklarande ord).
Skicka sig = att kunna uppföra sig (jmfr bordsskick)?
Skymflig - en skymflig handling borde man nog skämmas för.
Skönja = att nätt och jämnt börja kunna se något, t ex att kunna börja skönja land när man är ute och seglar.
Sorgfällig = noggrann?
Sortera under = tillhöra?
Spanskrör = en sorts bambukäpp
Spotsk = kaxig
Spörja = fråga
Stadd i = klädd i? "Stadd i frack" t ex? Man kan också vara t ex "stadd vid kassa" = ha gott om pengar (även om det bara är tillfälligtvis).
Stadgande = något som ger stadga (stadighet)? Gifta sig = stadga sig.
Ställa i utsikt = typ morot. En arbetsgivare kan t ex ställa en löneförhöjning i utsikt om den anställde lyckas fixa just det här kontraktet.
Synbarligen = såsom det ser ut (fast det inte nödvändigtvis behöver vara så).
Således = alltså. "Den historien har vi hört många gånger, således är den inte lika roande längre."
Sålunda = såhär, på detta viset. "På den här arbetsplatsen sorterar vi kartongerna sålunda."
Sälle = snubbe, kuf, en lustig sälle
Särdeles = alldeles särskilt/d. "Det var en sädeles kall vinter i år."
Sätta sig i sinnet = att bestämma sig för något. "Mor hade satt sig i sinnet att jag skulle läsa till advokat."

Inger skrev:Omsider = så småningom, till slut. "Sent omsider kom Odysseus hem till Ithaka."

Sent omsider är ju vanligt idag. Sin listplats fick ordet för att det användes ensamt: "Omsider kom Odysseus hem".

Tillbörlig - att man kan uppföra sig? Otillbörlig tror jag betyder att man är lite oförskämd eller opassande?
Tillfyllest - fullt ut, till fullo?
Tillkommande = den man gifta sig med
Tillreds - ?
Tillrådan = på inrådan av? Alltså goda råd man fått?
Tillstå = medge. "Jag måste tillstå att surströmming var godare än jag hade trott."
Tillstädes = finnas till hands.
Tilltagsen = självsvåldig, ta sig för saker utan lov eller tillsyn? Lite som Emil, typ?
Tredska = sätta sig på tvären. "Den yngsta tredskades när vi skulle klä henne så vi missade bussen."
Träda (verb) = gå. (Jmfr framträda och eng. tread. Har dock inget med avträde att göra. Eller har det det?)
Träffa sina anstalter - ingen aning
Trängta = trängande längan
Tämligen = ganska. "Det gick tämligen lätt att smyga sig ut utan att väcka någon."
Törhända = kanhända/måhända/måske

Umgälla - har jag vetat... undvara?
Underkunnig = någon som kan mycket om något
Understundom = ibland?
Uppbragt = upprörd
Uppdra åt ngn = ge någon ett uppdrag
Utbe sig - har jag också kunnat... men nej
Uträttningar = något man uträttat?
Utsaga = påstående
Utsträcka = utvidga (ganska självförklarande). "De utsträckte sin omsorg till att även gälla barnen och tog emot hela familjen med utsträckta armar."

Vandel = hur man lever (i moralisk bemärkelse). Vill man slippa tadel bör man ha en god vandel.
Vara något vuxen = vara mogen att ta sig an just detta
Varjehanda = allehada = lite av varje
Vederlag - ?
Vederlägga = motbevisa
Vederstygglig = ful som fan
Vedervärdig = motbjudande, klandervärd, avskyvärd, ofta p g a något man gjort snarare än utseendemässigt.
Vidgå = att medge, tillstå, kännas vid, erkänna något
Vidhålla = envist hålla fast vid något. "Den anklagade vidhåller sin oskuld."
Vidhängande = medföljande eller något som sitter fast i. (Påminner om en sjuk bok jag fick en gång ur vilken följande mening fastnade: "Det ringde på dörren, eller rättare sagt på dörrs vidhängande ringklocka".)
Vidlåda - ?
Vinnlägga sig om = försöka få eller försäkra sig om något. "Han vinnlade sig om att göra ett gott intryck på nya chefen."
Vitmenad = vitmålad. Vad är det för skillnad mellan vitmenad, vitrappad och vitkalkad?
Värja (verb) = att värja sig mot något = försöka undvika eller skydda sig så gott man kan, även i bildlig bemärkelse. "Hon värjde sig mot tanken på att behöva börja om från början igen."
Värv = yrke, livsuppgift

Yppa = uttala, avslöja. "Till slut yppade han sin hemlighet."

Åligganden = uppgift, nästan som åtaganden (självpåtagen uppgift) fast i detta fall något som någon annan ålagt en att göra.
Åstad - "De gingo åstad..." Hur översätter man det? Gick sin väg?
Åstunda = eftertrakta? Något man gärna vill eller vill ha?
Åsyfta = syfta på, nu hade vi det där med på = å igen.
Åsyn = när/där andra kan se. "Hon saknade helt blyghet och bytte om inför allas åsyn."
Åtbörd = gest.
Återstod = det som återstår eller är kvar efter något. "Efter festen återstod bara att städa."
Åtnjutande = förmån typ, eller något annat eftersträvansvärt som man kan komma i åtnjutande av om man har tur, pengar, kontakter eller jobbar tillräckligt hårt.
Åtskilligt = mycket. "Han kan verka korkad vid första anblicken men har faktiskt åtskilligt bakom bannbenet."
Åvägabringa = föra någon eller något någonstans?

Älskligt = älskvärt?

Ömsevis = något man turas om att göra?
Överbringa = överlämna (bring over igen)
Överhövan = övermåttan?
Övermåttan = i överflöd. "Visst var vi trötta på torkan men nu fick vi allt regn i övermåttan."

Dagobert skrev:

Inger skrev:Omsider = så småningom, till slut. "Sent omsider kom Odysseus hem till Ithaka."

Sent omsider är ju vanligt idag. Sin listplats fick ordet för att det användes ensamt: "Omsider kom Odysseus hem".

Aha, ok.

Får man gå och bada nu?

Dagobert skrev:

Vildsvin skrev:Som jag skrev i en annan tråd är många av de här orden inte äktsvenska, här och där skiner den tyska originaltexten igenom. Hade Dagobert lyssnat på en översatt fransk bok och översättaren varit lika dålig så hade listan istället vimlat av ord som innehållit "á" och "é" eller slutat på "ie".

Vet du att han var dålig? Kan det inte ha varit med flit? Jag vet inte, bara undrar. Om du kunde luska fram när översättningen gjordes och hur gammal han var då så fick vi kanske lite perspektiv på språkbruket.

Läser man originaltexten så får man intrycket att det är en person med tyska som modersmål som skrivt den. Läser man den svenska versionen så får man inte intrycket att det är en vanlig Svensson som skrivit den, språkbruket avslöjar att det antingen är en översättning från tyska, skriven av en invandrad tysk eller av en svensk som bott större delen av livet i ett tysktalande land.

Den svenska versionen är helt enkelt inte lika svensk som den tyska versionen är tysk. Därför anser jag att den är dålig.

Hade du gjort en lista på ord som finns i svensk författares verk från början av 1900-talet så tror jag knappast att du hade hittat lika många udda ord.

Inger skrev:Anföra = att hålla ett verbalt anförande, alltså en utläggning, ett tal eller att helt enkelt ta till orda och uttrycka en åsikt. Kan man inte anföra en armé också eller blandar jag ihop det med härföra nu?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=anf%FChren

Inger skrev:Förresten, "beredvillig" har jag trott hette "bredvillig" och har alltid tyckt det är ett lustigt och lite ologiskt ord. Att vara villig att bereda något är mer logiskt (om det nu är därifrån det kommer).

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&p=CqhggsWkAA&search=bereitwillig

Inger skrev:Bestorma = ?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=best%FCrmen

Inger skrev:Beständigt = tåligt, något som består?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=best%C3%A4ndig

Inger skrev:Dra försorg om = se till att?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=versorgen

Inger skrev:Därest = (känner igen men behöver jag se i sitt sammanhang)

Inger skrev:Därutinnan = innan?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=darin

Inger skrev:Därvidlag = såsom (typ)?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=dabei

Inger skrev:Efterrättelse = när man tar en bakelse till efterrätt. Nej, skämt åsido, det är väl när man motvilligt blir tvungen att rätta sig efter något? (inte säker på denna)

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=nachricht

Lät väl bättre när man bytt ut tyska prepositionen "nach" mot svenska "efter". Det är inte några tidningsnyheter som åsyftas utan myndigheternas bud.

Inger skrev:Fabla = att hitta på (fabulera)? Eller något helt annat?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=fabeln

Inger skrev:Framställning = verbal utläggning?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=vorstellung

Inger skrev:Föranstaltningar = det kan inte vara detsamma som föraningar?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=veranstaltung

Inger skrev:Fördrag = fördragsamhet och fördraga betyder att stå ut, är det samma ord eller något helt annat?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=vertrag

Inger skrev:Förege = låtsas?

Inger skrev:Föregiven = "på föregiven anledning" = något som förklarats tidigare?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=vergeben

Inger skrev:Förgå sig = att tappa självkontrollen. "Att förgå sig mot" används ofta om övergrepp, kanske även när man blir våldsam?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=vergehen

Inger skrev:Förment = vet jag vad det betyder men hittar ingen synonym just nu

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=vermeinen

Inger skrev:Förtänka = ?

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=bedenken

(den negativa betydelsen)

Inger skrev:Härvidlag = om detta? "Härvidlag råder ingen tvekan."

http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=hierbei

Inger skrev:Får man gå och bada nu?

Ja, om du inte tar dig vatten överhövan.

Dagobert skrev:

Inger skrev:Får man gå och bada nu?

Ja, om du inte tar dig vatten överhövan.

Felaktig användning av talesätten.
Både överhövan och ta sig vatten över huvudet betyder att överdriva, att ta på sig mer än man klarar av. Men det är alltså två separata uttryck. Man staplar inte flera talesätt på rad i en mening, man använder ett i taget och med eftertryck.
Att blanda uttryck på det sättet ser bara ut som bonnigt Stefan & Krister-språk. Men det kanske var meningen?

Lakrits skrev:

Vildsvin skrev:Hade (…) översättaren varit lika dålig så hade listan istället vimlat av ord som innehållit "á" (…).

Ja, en dålig översättare hade antagligen förväxlat franskans "à" (grav accent) med (bl.a.) spanskans "á" (akut accent).

Jag har inte studerat någon franska alls utan bara spanska. Så att jag blandar ihop språken är väl inte konstigare än att översättaren blandar ihop tyska och svenska? Allt enligt principen det stavas/låter lika på båda språken - det måste betyda exakt samma sak.

KrigarSjäl skrev:Att blanda uttryck på det sättet ser bara ut som bonnigt Stefan & Krister-språk. Men det kanske var meningen?

Jomän, märk den bonniga gula gubben.

När det kommer till språkdiskussioner är jag rätt lik den hemske professor Sundelius:
http://www.youtube.com/watch?v=dBlLlfSc2Y0

Inger skrev:Vederstygglig = ful som fan

Angående Slottets översättare Tage Aurell så var han främst författare. Fick några fina priser. Nu vet jag inte när i karriären han översatte Slottet, men nog verkar det konstigt om en uppburen författare skulle släppa ifrån sig en dålig översättning av en storhet som Kafka. Om det kommit en nyöversättning på senare tid åtminstone, har det det?

Vildsvin skrev:
http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=hierbei

Jag kan inte tyska. Jag skulle bli jätteglad om du kunde tala om vilken förklaring du fått fram genom det tyska lexikonet.

+1

Dagobert skrev:Angående Slottets översättare Tage Aurell så var han främst författare. Fick några fina priser. Nu vet jag inte när i karriären han översatte Slottet, men nog verkar det konstigt om en uppburen författare skulle släppa ifrån sig en dålig översättning av en storhet som Kafka. Om det kommit en nyöversättning på senare tid åtminstone, har det det?

Den äldsta svenska upplagan i Libris är från 1946 och har Aurell som översättare:

http://libris.kb.se/bib/1417125

Andra (yngre) översättare:

http://libris.kb.se/bib/7665919
http://libris.kb.se/bib/10255022

[/quote] [url]http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=

Dagobert skrev:Angående Slottets översättare [url=http://sv.wikipedia.org/wiki/Tage_Aurell]Tage Aurell[/url] så var han främst författare. Fick några fina priser. Nu vet jag inte när i karriären han översatte Slottet, men nog verkar det konstigt om en uppburen författare skulle släppa ifrån sig en dålig översättning av en storhet som Kafka. Om det kommit en nyöversättning på senare tid åtminstone, har det det?

Det var kanske ett dåligt ordval jag hade när jag sa att översättningen var dålig. Men att den här tråden existerar är ju ett bevis på att den inte är helt lättförståelig för Svensson 60 år senare. Uppfattar ni att annan 40-talslitteratur innehåller lika många krångliga ord?

Som sann aspergare borde man göra en statistisk analys av orden i olika böcker. Inte så svårt om man har en bokscanner och kan lite programmering.

Flia skrev:

Vildsvin skrev:
http://dict.leo.org/ende?lp=ende&lang=de&searchLoc=0&cmpType=relaxed&sectHdr=on&spellToler=&search=hierbei

Jag kan inte tyska. Jag skulle bli jätteglad om du kunde tala om vilken förklaring du fått fram genom det tyska lexikonet.

Ursäkta, orkade inte förklara orden så jag klistrade bara in början av länken och la till det tyska ord jag kände igen på slutet.Tänkte att de som inte förstod tyskan skulle förstå den engelska förklaringen.

Just det här exemplet "hierbei" är sammansatt av orden "hier" och "bei", vilka på svenska motsvarar orden "här" och "vid". I modern svenska har sammansättningen "härvid" ersatts med omskrivningen "med detta". Slutet "-lag" på "härvidlag" kommer från ordet "läge" och markerar att man talar om något mer specifikt. I lexikonet jag länkade föreslår de "in this connection" och " at this juncture" som översättningar till "hierbei", och det är precis det som det svenska "härvidlag" betyder, nämligen "det nu sagda", "på denna punkt", "i detta fall" etc.

I ännu äldre svenska (1700-talet) kunde "härvidlag" även användas om fysiska platser, det kunde alltså betyda "häromkring", "här vid detta läge" etc.

Jag återkommer med fler förklaringar senare.

Vildsvin skrev:
Just det här exemplet "hierbei" är sammansatt av orden "hier" och "bei", vilka på svenska motsvarar orden "här" och "vid". I modern svenska har sammansättningen "härvid" ersatts med omskrivningen "med detta". Slutet "-lag" på "härvidlag" kommer från ordet "läge" och markerar att man talar om något mer specifikt. I lexikonet jag länkade föreslår de "in this connection" och " at this juncture" som översättningar till "hierbei", och det är precis det som det svenska "härvidlag" betyder, nämligen "det nu sagda", "på denna punkt", "i detta fall" etc.

I ännu äldre svenska (1700-talet) kunde "härvidlag" även användas om fysiska platser, det kunde alltså betyda "häromkring", "här vid detta läge" etc.

Jag återkommer med fler förklaringar senare.

Tack.
Motsatsen till härvidlag är ju därvidlag. På engelska säger man (min släkt i alla fall) ju normalt .... to wich point I would agree... eller ....as to this point I would agree...

Jag menar förstås inte att hävda att Aurells översättning är bra, det är jag på tok för okunnig för, jag undrade mer vad Vildsvin stödde sin åsikt på. För min del är nog den biten avklarad, tack för det.

Första gången jag lyssnade på talboken Slottet reagerade jag på det pregnanta språket. Att det skulle vara följden av en "dålig" översättning föll mig inte in, tvärtom. Jag trodde originalet var skrivet så, och att Aurell lyckats förmedla känslan.

Men jag är som sagt okunnig, har bara min språkkänsla. Men på Wikipedia står följande om språket i Kafkas Processen, vilket jag tycker stöder mig där:

Språkdräkten är administrativ till sin utformning och liknar i mångt och mycket det slags språk man kan förvänta sig finna i en rättegångshandling av modernt snitt; valet av språk är sannolikt inte valt för att det passar handlingen såväl – även om det är en lyckosam omständighet – utan grundar sig troligen i att han arbetade som försäkringstjänsteman. Således kan man istället konstatera att ett mycket administrativt arbete föder ett mycket administrativ språk.

Dessutom är språket i Slottet fullt av fina ordvändningar som ju inte syns i listan, men som nog inte var så alldeles lättfunna.

Oförmedlat - skulle jag behöva ett sammanhang för

http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=52&vid=143

Ogunstig - i onåd? Motsats till gunst?

Gunst betyder gynnad. Står man i någons gunst så har man en sugar daddy. Ogunstig tror jag användes i betydelsen oturlig, att man har otur.

Pocka = försöka få uppmärksamhet. "När man inte ätit på flera timmar brukar hungern börja pocka på." "Hon pockade på att få ett ord med i laget."

Ordet i sig betyder väl bara tjata, insistera?

På långt när = inte i närheten av. "Lavendel kan inte på långt när räknas som en röd färg."

Ordet inte finns inte med i betydelsen av på långt när (eftersom det måste läggas till).

Rotunda - ja, vad f*n är det? En rund byggnad som man gjorde vaddå i?

En rotunda är en rund byggnad, vilken rund byggnad som helst (enligt wikipedia).

Runnit mig i minnet = kommit ihåg, kommit att tänka på?

Det är som om minnet inte funnits där tidigare utan plötligt dyker upp.

Rådpläga = rådfråga?

Skapnad = som man är skapad?

I synonymordboken står det ihop med skepnad, utseende

Skicka sig = att kunna uppföra sig (jmfr bordsskick)?

Anpassa sig (om både saker och människor).

Skymflig - en skymflig handling borde man nog skämmas för.

En skymf är en oförskämdhet. Så en skymflig handling är helt enkelt bara elak och oförskämd.

Sorgfällig = noggrann?

Omsorgsfull.

Sortera under = tillhöra?

Försäkringskassan sorterar under socialdepartementet. AS sorterar under npf.

Spanskrör = en sorts bambukäpp

Tydligen formen enligt wiki, inte materialet. Ett bamburör kan poleras till spanskrör (måste erkänna att jag inte riktigt fattar ändå).

Stadd i = klädd i? "Stadd i frack" t ex? Man kan också vara t ex "stadd vid kassa" = ha gott om pengar (även om det bara är tillfälligtvis).

Befinner sig i/vid/med enligt synonymordboken

Synbarligen = såsom det ser ut (fast det inte nödvändigtvis behöver vara så).

Jo, det är alldeles tydligt att det är så. Utan tvivel är det så.

Sålunda = såhär, på detta viset. "På den här arbetsplatsen sorterar vi kartongerna sålunda."

på så sätt, således, alltså, följaktligen, exempelvis

Sälle = snubbe, kuf, en lustig sälle

Jag tror inte en sälle kan vara lustig, utan bara otrevlig och ful.

Tack, Flia. Nu blev det bättre.

Sällar brukar företrädesvis vara råa.

Jag försökte skriva ett script i iMacros som gick igenom listan och slog upp ordförklaringar i SAOB. Tyvärr fungerade det inte så bra som jag hade tänkt mig , men jag är ju nybörjare så.

Flia skrev:

Spanskrör = en sorts bambukäpp

Tydligen formen enligt wiki, inte materialet. Ett bamburör kan poleras till spanskrör (måste erkänna att jag inte riktigt fattar ändå).

Enligt tyska wiki kan "Spanisches Rohr" både syfta på materialet rotting eller på växten Arundo donax, i Sverige känt som pålrör, italienskt rör, medelhavsrör etc.

Enligt drogforumet Magiska Molekylers wiki innehåller växten alkaloider men är olämplig för oralt bruk.

Dagobert skrev:Sällar brukar företrädesvis vara råa.

Knappast, en sälle är en manlig person som man delar sal med. Den kvinnliga motsvarigheten heter sälla. En rumskamrat helt enkelt. Är det flera studenter/lärlingar som sover i samma sal brukar man kalla dem för gesäller. Tillsammans bildar de ett sällskap.

inger skrev:Träda (verb) = gå. (Jmfr framträda och eng. tread. Har dock inget med avträde att göra. Eller har det det?)

I germansk tid hette det "tredan", något som i svenskan utvecklades till ordet "trampa" och i medellågtyskan till "treden". Eftersom det tyska versionen har något annorlunda betydelse än det svenska kunde vi enkelt berika vårt språk genom att låna in det.

Precis som "träda" är ett speciellt sätt att "gå" så är "avträde" en speciell typ av "avgång".

inger skrev:Vederlag?

wieder = åter, lage = läge.

I ekonomiska sammanhang uppstår återläget när arbetaren får vederlag av lönekontoret, eller när den som tagit en vara ger vederlaget till försäljaren. "Ekonomisk ersättning" är nog det närmaste moderna uttrycket. Detta behöver inte ske i pengar utan kan även handla om bytesvaror, aktier etc.

När arkitekter pratar om vederlag menar de nr 6 på bilden:



Det är där valvets tyngd åter har kontakt med det bärande golvet.

Vildsvin skrev:

Dagobert skrev:Sällar brukar företrädesvis vara råa.

Knappast, en sälle är en manlig person som man delar sal med. Den kvinnliga motsvarigheten heter sälla. En rumskamrat helt enkelt. Är det flera studenter/lärlingar som sover i samma sal brukar man kalla dem för gesäller. Tillsammans bildar de ett sällskap.

På riktigt? Låter som en av Lakrits' fyndigheter.

inger skrev:Träda (verb) = gå. (Jmfr framträda och eng. tread. Har dock inget med avträde att göra. Eller har det det?)

I germansk tid hette det "tredan", något som i svenskan utvecklades till ordet "trampa" och i medellågtyskan till "treden". Eftersom det tyska versionen har något annorlunda betydelse än det svenska kunde vi enkelt berika vårt språk genom att låna in det.

Precis som "träda" är ett speciellt sätt att "gå" så är "avträde" en speciell typ av "avgång".

Hehe, ok.

inger skrev:Vederlag?

wieder = åter, lage = läge.

I ekonomiska sammanhang uppstår återläget när arbetaren får vederlag av lönekontoret, eller när den som tagit en vara ger vederlaget till försäljaren. "Ekonomisk ersättning" är nog det närmaste moderna uttrycket. Detta behöver inte ske i pengar utan kan även handla om bytesvaror, aktier etc.

Jamen naturligtvis! Hur kunde jag ha glömt det?? Kanske för att man så sällan får vederlag numera? Har inte hört det på decennier.

När arkitekter pratar om vederlag menar de nr 6 på bilden:



Det är där valvets tyngd åter har kontakt med det bärande golvet.

Det var nytt för mig. (Zombie hade säkert kunnat det.)

Inger skrev:

Vildsvin skrev:

Dagobert skrev:Sällar brukar företrädesvis vara råa.

Knappast, en sälle är en manlig person som man delar sal med. Den kvinnliga motsvarigheten heter sälla. En rumskamrat helt enkelt. Är det flera studenter/lärlingar som sover i samma sal brukar man kalla dem för gesäller. Tillsammans bildar de ett sällskap.

På riktigt? Låter som en av Lakrits' fyndigheter.

Hittade i SAOB: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/45/40.html