weasley skrev:Om du vill veta något av hur diagnosticerade personer lever sitt liv och upplever sin diagnos så ställ frågor. Eller berätta mer om vad studierna innehåller. Du hänvisar bara till dem men ger oss inte ens någon sorts abstract. Vad är det du vill diskutera? Jag känner mej bara frågande när du skriver att "NN gjorde en studie på aspergare i kriminalvården". Vad gjorde studien? Hur såg den ut? Vad kom den fram till? Tror DU att den ger en rättvisande bild? Känner DU att den innehåller någon sorts bias eller tendens? Åt vilket håll och varför isf?

Massor av frågor, Sigvard.

Weasley, jag har citerat massor ur min bok här.

Först har jag kört en "screening" i området psykopati. Dvs. läst olika översiktsartiklar.

Därefter har jag fokuserat på det som många anser vara centrala ämnen.

Detta har jag studerat 20 olika störningar med huvudsyfte att jämföra med psykopati.

Därefter har jag fortsatt med en egen teori om psykopati = människoförbrytare.

Därefter har jag vidgat området till att omfatta sociopati = samhällsförbrytare.

Därefter har jag vidgat området till att omfatta barnpsykopati, kvinnors psykopati, möjlig behandling och prevention.

Jag kan inte citera in allt här i orginal.

Vill någon kolla mina källor, gå då till närmaste bibliotek eller köp (den numera kraftigt prisnedsatta) boken!

Jag kan inte citera hela den boken här!

Och nu får jag väl en varning för att jag pratar om min bok.

Sigvard Lingh skrev:Därefter har jag fortsatt med en egen teori om psykopati = människoförbrytare.Därefter har jag vidgat området till att omfatta sociopati = samhällsförbrytare.Därefter har jag vidgat området till att omfatta barnpsykopati, kvinnors psykopati, möjlig behandling och prevention.

Vad har detta med topic att göra? (Asperger -vad är det egentligen, hette den senast jag kollade). Det verkar som att du inriktat din forskning på psykopati.

Tintomara Ariadne skrev:Tja, du kan ju börja med att läsa källan i orginal när du vill diskutera ett specifikt exempel - eller åtminstone kolla upp om det är ett autentiskt fall eller en roman.

Tintomara... Haddons bok är mycket citerad.

Varför skulle jag ifrågasätta alla dessa forskare??

OK, nu har du sagt det. Jag bör ifrågasätta dem. Men alla säger de att boken är mycket läsvärd.... Jag för väl köpa den då! Den kostar bara 39 kronor på AdLibris.

Med min extremt omfattande bok skulle jag inte bli klar under de närmste 50 åren med den metod du föreslår (jag försöker doktorera på ämnet).

Jag vet att normal forskning går ut på att man djupdyker i ett mycket smalt område.

(Och jag har många synpunkter på hur dagens forskning går till. Där varje professor ständig skapar en mängd kloner av sig själv. En forskning som går runt, runt i ett ständigt högtrycksproducerande av rapporter för att man ska kunna redovisa till olika stiftelser för att få mer pengar så man kan producera fler kloner).

Man blir specialist inom ett sub-sub-område som bara 25 personer i hela världen förstår.

Som den gamla historien:

Specialisten är en person som vet mer och mer om mindre och mindre. Till slut vet han allting om ingenting.

Generalisten är en person som vet mindre och mindre om mer och mer. Till slut vet han ingenting om allting.

Jag försöker lösa den konflikten genom att läsa mer och mer om mer och mer.

Nu är jag uppe i över 2000 vetenskapliga referenser. Jag är inte klar än.

Men någon måste försöka knyta ihop alla dessa tusentals djupa borrhål som vart och ett innehåller massor av kunskap.

Jag är inte klar än.

Det skulle vara kul med lite support.

Mina kommentarer gäller inte din bok utan din diskussion här. Och fiktion blir inte sanning hur mycket man än upprepar den. Jag förstår inte vart du vill komma genom att hänvisa till dina 2000 referenser hela tiden. När du bläddrar i Haddons bok kommer du att förstå vad atoms och jag har försökt säga. Det är liksom inget att snacka om - det är helt uppenbart en roman.

Din bok har jag inget att säga om eftersom jag inte har läst den. Det är du själv som för boken på tal hela tiden. Vi andra försöker hålla oss till ämnet för tråden. Jag tycker att om man skall diskutera vad Asperger är, som ju tanken var med denna tråd, så är det väsentligt att man skiljer mellan fakta och fiktion.

Tintomara, jag försökte skriva ett privat brev till dig nyss. Jag trodde du förstod lite mer. Men det här bedrövliga programmet AF använder är det värsta jag sett....

Jag får väl ge upp.

Kanske har jag lärt mig något mer om vad Asperger är.

De/vi som har Asperger är inte världens bästa på att lösa problem människor emellan.

Det är dags att säga adjö.

Så bekvämt för dig att kunna skylla alla meningsskiljaktigheter på asperger, särskilt som du själv saknar diagnosen. Gör det automatiskt att du har rätt? De frågor vi har ställt här i tråden som faktiskt rör ämnet har du valt att ignorera.

KrigarSjäl skrev:

Susanne Bejerot (2004) skrev:Vid dessa tillstånd har personen nedsatt social förmåga och intuitiv förståelse av andra människor, hon/han har avvikelser i sin verbala kommunikation, kroppsspråk och ansiktsuttryck samt ett avvikande beteende

-Är det bara jag som tycker att Bejerot uttrycker sig på nedvärderande sätt?

Den citerade meningen är direkt kränkande eftersom alla inom autismspektrumet enligt Bejerot har samtliga dessa negativa egenskaper!

tahlia skrev:Är det verkligen korrekt att benämna Aspergers som "störning"?

Psykläkaren jag var hos senast kallade det "den här Aspergersjukdomen", så varför inte?

Zic skrev:

tahlia skrev:Är det verkligen korrekt att benämna Aspergers som "störning"?

Psykläkaren jag var hos senast kallade det "den här Aspergersjukdomen", så varför inte?

Därför att det är fel.

Varför återkommer SL alltid till psykopati? I en annan tråd säger du dig se tecken på "den andra störningen" (läs psykopati) hos medlemmar som inte håller med dig. Överlag verkar du ha en stiliserad romantisk bild av aspergare och de som inte håller med dig eller uppfyller denna fantasi är antingen psykopater eller bara NTs.

Ju mer jag läser ju mer får jag intrycket av att du inte alls vill lära dig, du vill bara få bekräftelse på den bild du redan skapat. Sedan kanske du kan identifiera dig med denna bild av autism, men därifrån är steget långt till att ha ett inifrånperspektiv. Ditt ständiga mästrande går mig på nerverna och ditt nedlåtande tonfall påminner äckligt mycket om en LSS-handläggare jag hade det tvivelaktiga nöjet att konversera med häromdagen.

Zic skrev:

OK du syftar på din smiley. Såg inte den

Sigvard Lingh skrev:Kanske har jag lärt mig något mer om vad Asperger är.

Tyvärr verkar det inte så, och det verkar inte heller som att du är intresserad av att ta till dig vad vi säger.

Sigvard Lingh skrev:De/vi som har Asperger är inte världens bästa på att lösa problem människor emellan.

Jag tycker att vi som är diagnostiserade är förhållandevis bra på att lösa problem som uppstår - sakliga och mottagliga för logiska argument (inte alltid, men i denna tråd).

Sigvard Lingh skrev:

atoms skrev:

Sigvard Lingh skrev:1. Väldigt många forskare har citerat detta avsnitt ut Haddons bok om den unge Christopher.

2. Ingen har ifrågasatt sanningshalten i hans berättelse.

3. Tror du, Atoms, att Haddons historia är förvrängd på något sätt?

1. Vad har det med saken att göra; gör ett stort antal citeringar av ett fiktivt material att det blir sannare?

2. Sanningshalten i en fiktiv berättelse?

3. ?

Du, eller någon annan här, har åsatt Haddons berättelse epitetet "fiktiv". Någonstans under resans gång har detta "fiktiv" förvandlats till "påhittad", "ej med verkligheten överensstämmande".

Jaha, Atoms, å ena sidan har jag dina synpunkter - och å den andra de bedömingar som lämnats av några hundra forskare i ämnet som tagit berättelsen på allvar.

Du tvingar in mig i ett tufft val.

Det är intressant att se hur du med enkelhet undviker att svara på min kritik och samtidigt skjuter över ansvaret för dina val val på mig.

Du gillar inte när folk inte återger ditt namn på ett korrekt sätt men gör samma sak själv; det är liksom som om det finns regler som alla utom du ska följa - vad påminner det om för personlighet, Sigvard Lingh?

Detta blir lite smått obehagligt hur man än vrider på det. Jag menar.. karln är bevisligen psykolog (sedan långt tillbaka, såvida han nu inte kidnappat någon stackares namn) och jag antar att han behandlar människor.
Då har vi således två alternativ.

Antingen har vi en narcissistisk psykolog med psykopaptiska drag (ja, jag sticker ut hakan) som faktiskt sitter och behandlar människor. Ta nu inte detta fel. Jag säger inte att människor med nämnda "störningar" per automatik är olämpliga som psykologer, det jag säger att just den här människan (med stöd av vad vi sett hittills) inte ter sig direkt lämpad.

Eller... så har vi en psykolog som känner för att "forska" (el. dyl) genom att rent av trolla på ett forum fyllt av personer med Aspergers. Vad han vill uppnå med detta kan jag bara gissa mig till, jag finner oärlighet lika obehagligt oavsett vad.

Så ja... detta är obehagligt helt enkelt.

"Asperger- vad är det egentligen?"

Jaaaa..... [kliar mig litet i håret] ....... säg det.

Senast jag räknade kan man kombinera DSM-kriterierna på 1260 olika sätt. Till det kommer variabler som kön, ålder etc. Så det finns många olika sätt att vara Aspie på. I själva verket så många att det är svårt/omöjligt att säga vad "Asperger" är, i varje fall med större precision.

Och i många fall är beskrivningar av "Asperger" bara en samling anekdoter. Och som alla samlingar anekdoter så säger en hel del av dom något om någonting. Osäkert vad dock.

Och när man kommer till frågan vad "Asperger" beror på, då är vetenskapen tyst. Eller så spekulerar man. Inte minst diskussionen om att ändra på DSM-definitionen av AS visar på bristen på kunskap/forskning.

Mitt råd till alla som mediterar över TS-frågan: Skaffa dig Tony Attwoods bok och bilda dig en egen uppfattning. Prata med andra som har AS. Jämför tankar och upplevelser. Och ha alltid respekt för att andra har andra erfarenheter. Men tro aldrig att du hittat Sanningen med stort S. I varje fall inte sanningen om vad AS egentligen är.

Ganesh skrev:klokt och nyanserat

Ett upplyftande inlägg!


Moderator mnordgren:

Att skriva om innehållet i en citatruta kan leda till onödiga komplikationer även om det är för att visa sin uppskattning. I det här fallet finns inlägget du refererar till alldeles ovanför, så det är inget större problem, men om avståndet är längre kan det bli svårt att se vilket inlägg man faktiskt skriver om.

Ganesh skrev: Och när man kommer till frågan vad "Asperger" beror på, då är vetenskapen tyst. Eller så spekulerar man. Inte minst diskussionen om att ändra på DSM-definitionen av AS visar på bristen på kunskap/forskning.

Mitt råd till alla som mediterar över TS-frågan: Skaffa dig Tony Attwoods bok och bilda dig en egen uppfattning. Prata med andra som har AS. Jämför tankar och upplevelser. Och ha alltid respekt för att andra har andra erfarenheter. Men tro aldrig att du hittat Sanningen med stort S. I varje fall inte sanningen om vad AS egentligen är.

Väldigt intressant tråd det här efter att ha skummat igenom alla inlägg. Den enda sanningen som jag ser ÄR ett stort S är det faktum att man, som yrkesutövare, forskare och annan expert, egentligen inte 'vet' vad just asperger är. Och det är man väääldigt tydlig inom vetenskapen att lyfta fram, som har lett till 'återtagandet' av asperger diagnosen till autismspektrumet. I stort sett vilken vetenskapsskrift du än läser avseende etiologiska modeller för asperger så poängteras det att det behövs mer forskning.

De kliniska kriterier som återfinns i DSM-IV och ICD-10 är helt enkelt tillämpade sätt att hantera ett funktionshinder som uppenbart skapar lidande för många människor. Så självklart blir det 'tyst' från vetenskapen när frågan om vad asperger är dyker upp, för det SKA bli 'tyst' då. Att uttala sig om ett 'vetande' forskningsmässigt i detta stadium vore som forskare ett karriärsmässigt självmord. Man kan kritisera och framhäva nya teorier, men att ta patent på en sanning vore med dessa ord vara högst olämpligt.

Hur sedan detta definieras och beskrivs i kvalitativa termer anser jag vara en parallell debatt i sig som inte direkt ska knytas an till diagnoskriterier. Det är dock en väldigt viktig debatt som är användbar för utvecklandet av det kliniska användandet av dessa verktyg (kriterier), som bemötande.

tahlia skrev:Antingen har vi en narcissistisk psykolog med psykopaptiska drag (ja, jag sticker ut hakan) som faktiskt sitter och behandlar människor.

Det är inte ok att ställa hobbydiagnoser på folk över internet som inte bett om det!

Ta nu inte detta fel.

Hur fan ska man ta det rätt?

Bara för att någon kallar sig för psykolog betyder det inte att man har rätt att behandla den personen respektlöst.

Du menar som han ställer hobbydiagnoser på de flesta av oss?

Björne skrev:

Ta nu inte detta fel.

Hur fan ska man ta det rätt?

Bara för att någon kallar sig för psykolog betyder det inte att man har rätt att behandla den personen respektlöst.

Respekt förtjänar man och det förtjänas inte per automatik genom en titel.

OT

Jag vill bara säga att det mesta i denna tråd hittills tycks bestå av allvarlig kommunikationsbrist mellan TS och övriga som skrivit i tråden (inklusive mig), vilket är synd då ämnet i sig är oerhört intressant. Jag upplever en frustration från övriga skribenter över att inte nå fram till TS och jag misstänker att TS upplever samma frustration (jag själv känner mig frustrerad). Själv så förstår jag inte vad TS vill diskutera i denna tråd och om syftet med den var att diskutera asperger, jag blir inte riktigt klok på det. Jag hoppas tråden kommer handla om det jag trodde den skulle handla om numera.

/OT

wuwei skrev:

Ganesh skrev:klokt och nyanserat

Ett upplyftande inlägg!

+1
Det känns skönt att tråden har börjat handla om själva trådämnet, tack Ganesh.

mar0der skrev:[Fler kloka ord]

(Jag ändrade i citatet)
Jag har väntat och hoppats att du skulle skriva i denna tråd då jag tycker du har mycket klokt att säga om asperger och allt som hör därtill.

mar0der skrev:

Ganesh skrev: Och när man kommer till frågan vad "Asperger" beror på, då är vetenskapen tyst. Eller så spekulerar man. Inte minst diskussionen om att ändra på DSM-definitionen av AS visar på bristen på kunskap/forskning.

Mitt råd till alla som mediterar över TS-frågan: Skaffa dig Tony Attwoods bok och bilda dig en egen uppfattning. Prata med andra som har AS. Jämför tankar och upplevelser. Och ha alltid respekt för att andra har andra erfarenheter. Men tro aldrig att du hittat Sanningen med stort S. I varje fall inte sanningen om vad AS egentligen är.

Väldigt intressant tråd det här efter att ha skummat igenom alla inlägg. Den enda sanningen som jag ser ÄR ett stort S är det faktum att man, som yrkesutövare, forskare och annan expert, egentligen inte 'vet' vad just asperger är. Och det är man väääldigt tydlig inom vetenskapen att lyfta fram, som har lett till 'återtagandet' av asperger diagnosen till autismspektrumet. I stort sett vilken vetenskapsskrift du än läser avseende etiologiska modeller för asperger så poängteras det att det behövs mer forskning.

De kliniska kriterier som återfinns i DSM-IV och ICD-10 är helt enkelt tillämpade sätt att hantera ett funktionshinder som uppenbart skapar lidande för många människor. Så självklart blir det 'tyst' från vetenskapen när frågan om vad asperger är dyker upp, för det SKA bli 'tyst' då. Att uttala sig om ett 'vetande' forskningsmässigt i detta stadium vore som forskare ett karriärsmässigt självmord. Man kan kritisera och framhäva nya teorier, men att ta patent på en sanning vore med dessa ord vara högst olämpligt.

Hur sedan detta definieras och beskrivs i kvalitativa termer anser jag vara en parallell debatt i sig som inte direkt ska knytas an till diagnoskriterier. Det är dock en väldigt viktig debatt som är användbar för utvecklandet av det kliniska användandet av dessa verktyg (kriterier), som bemötande.

Jag håller med Wuwei och Banzai om att Ganeshs inlägg var intressant och välkommet. Inlägget av mar0der här ovan bidrar till att ytterligare lyfta debatten. Nu börjar det bli intressant. Tack för det!

Själv ser jag inte Asperger som enbart ett funktionshinder, utan också som ett annat sätt att fungera. Jag tror att vi har mycket att bidra med, samtidigt som Asperger ställer till en variation av svårigheter för oss i vår vardag i det samhälle vi lever i. Jag vill gärna tipsa om romanen The speed of dark av Elizabeth Moon. Den autistiske huvudpersonen får där en chans att testa en ny metod som "botar" hans tillstånd - men inte förrän läsaren har lärt känna honom och hans sätt att tänka. Skulle ni vilja bli "botade"? (Det har säkert avhandlats förr, men hör väl ändå till en diskussion om vad asperger eller autism är.) Jag skulle nog hellre vilja bota världen...

Aspergers syndrom kan i vissa fall vara ett funktionshinder, i andra fall kan det vara en tillgång. Jag har fått veta att jag har ett funktionshinder som på ett sätt kan kopplas till asperger. Min superhjälteförmåga är min hörsel, men den gör också att jag inte använder dammsugare pga ljudet. Detta är alltså ett funktionshinder. Enligt min psykiatriker (som jag hyser det allra största förtroende för).

Samtidigt är det ju egentligen INTE ett funktionshinder. Dammsugare har funnits i kanske möjligen 100 år. Innan dess var det våttorkning och borste som gäller. Det är det jag använder när JAG behöver städa. Gammalmodigt, kanske, men det funkar för mej. Vad jag vill ha sagt är alltså att det som är ett funktionshinder NU och HÄR inte behöver vara det på andra ställen. Just NU är det ett funktionshinder att inte vilja använda dammsugare pga ljudet. För hundra år sen fanns inte det specifika funktionshindret.

Att vara blyg kan också vara ett funktionshinder, särskilt i USA. Nu är inte just blyghet medtagen som kännetecken på AS vad jag vet. Som jag upplever det är det inte många som är just BLYGA däremot är många INTROVERTA - något heeeelt annat.
I Japan däremot anses blyghet vara en god och uppskattad egenskap. Där är det alltså inget funktionshinder.