Sigvard Lingh skrev:Haddon (2004) har återgivit ett uttalande av en man med Asperger: ”Det var trevligt i polisens cell. Den var nästan en perfekt kub, 2 meter lång och 2 meter bred och 2 meter hög....” Polisen frågade: ”Talar du sanning?” Jag svarade: ”Jag talar alltid sanning.” Polisen sa: ”OK. Jag ska ge dig en varning.” Jag frågade: ”Kommer den att vara på ett papper, som ett intyg jag kan hålla i?” Polisen svarade: ”Nej, det betyder att jag informerar dig att vi kommer att föra anteckningar över vad du gjorde, att du slog en polis men att det var en olycka och att du inte menade att skada polismannen.” Jag svarade: ”Men det var inte en olyckshändelse.”

Haddon, M. (2004) ”The curious incident of the dog in the night-time.” David Fickling Books, London.

Du missar en viktig sak; citatet är hämtat ur en fiktiv text - en roman.

Du har uppenbarligen inte läst den; varken det engelska originalet eller den svenska översättningen.

weasley skrev:Du slänger ut ett påstående i tomma luften, utan närmare förklaring och sen hänvisar du till din bok. Nu länkar du till en artikel det redan finns två trådar om. Vad är syftet med det? Vad vill DU säga med det? Kan du vara snäll att lägga ut orden lite. Just nu känns det som om du inte vet riktigt vad du vill.

Weasley, vilka "tomma påståenden" syftar du på?

Jag visste inte atr det redan fanns länkningar till DN-arikeln.

atoms skrev:Du missar en viktig sak; citatet är hämtat ur en fiktiv text - en roman.

Du har uppenbarligen inte läst den; varken det engelska originalet eller den svenska översättningen.

Väldigt många forskare har citerat detta avsnitt ut Haddons bok om den unge Christopher.

Ingen har ifrågasatt sanningshalten i hans berättelse.

Tror du, Atoms, att Haddons historia är förvrängd på något sätt?

Sigvard Lingh skrev:

weasley skrev:Du slänger ut ett påstående i tomma luften, utan närmare förklaring och sen hänvisar du till din bok. Nu länkar du till en artikel det redan finns två trådar om. Vad är syftet med det? Vad vill DU säga med det? Kan du vara snäll att lägga ut orden lite. Just nu känns det som om du inte vet riktigt vad du vill.

Weasley, vilka "tomma påståenden" syftar du på?

Jag visste inte atr det redan fanns länkningar till DN-arikeln.

Var god se det markerade stycket.

KrigarSjäl skrev:

Sigvard Lingh skrev:

KrigarSjäl skrev:Brukar utbildade psykologer hänvisa till googleindex när de drar sina vetenskapliga slutsatser?
Sigvard svarade: Det beror på sammanhanget.
Du förstår, KrigarSjäl, det finns olika sammanhang.
Är det något jag behöver förklara närmare för dig?

KrigarSjäl skrev igen: Det skulle vara intressant att höra hur du ser på vetenskapsteori.

KrigarSjäl, är du fortfarande kvar i samma diskussion - eller håller du på att börja en ny?

Träffar på Google och antal klickar är ett mätvärde för sponsrade bloggare, men vad har det för värde i din hantering?
Förklara sammanhangen för en enkel man.
Förklara vad "antal Googleträffar" har för källkritisk signifikans och vilket bevisvärde som ligger i det.

KS, jag skrev om Google Scholar. Du skriver om Google.

Sigvard Lingh skrev:

atoms skrev:Du missar en viktig sak; citatet är hämtat ur en fiktiv text - en roman.

Du har uppenbarligen inte läst den; varken det engelska originalet eller den svenska översättningen.

1. Väldigt många forskare har citerat detta avsnitt ut Haddons bok om den unge Christopher.

2. Ingen har ifrågasatt sanningshalten i hans berättelse.

3. Tror du, Atoms, att Haddons historia är förvrängd på något sätt?

1. Vad har det med saken att göra; gör ett stort antal citeringar av ett fiktivt material att det blir sannare?

2. Sanningshalten i en fiktiv berättelse?

3. ?

atoms skrev:

Sigvard Lingh skrev:

atoms skrev:Du missar en viktig sak; citatet är hämtat ur en fiktiv text - en roman.

Du har uppenbarligen inte läst den; varken det engelska originalet eller den svenska översättningen.

1. Väldigt många forskare har citerat detta avsnitt ut Haddons bok om den unge Christopher.

2. Ingen har ifrågasatt sanningshalten i hans berättelse.

3. Tror du, Atoms, att Haddons historia är förvrängd på något sätt?

1. Vad har det med saken att göra; gör ett stort antal citeringar av ett fiktivt material att det blir sannare?

2. Sanningshalten i en fiktiv berättelse?

3. ?

Du, eller någon annan här, har åsatt Haddons berättelse epitetet "fiktiv". Någonstans under resans gång har detta "fiktiv" förvandlats till "påhittad", "ej med verkligheten överensstämmande".

Jaha, Atoms, å ena sidan har jag dina synpunkter - och å den andra de bedömingar som lämnats av några hundra forskare i ämnet som tagit berättelsen på allvar.

Du tvingar in mig i ett tufft val.

atoms skrev:

Sigvard Lingh skrev:

weasley skrev:Du slänger ut ett påstående i tomma luften, utan närmare förklaring och sen hänvisar du till din bok. Nu länkar du till en artikel det redan finns två trådar om. Vad är syftet med det? Vad vill DU säga med det? Kan du vara snäll att lägga ut orden lite. Just nu känns det som om du inte vet riktigt vad du vill.

Weasley, vilka "tomma påståenden" syftar du på?

Jag visste inte atr det redan fanns länkningar till DN-arikeln.

Var god se det markerade stycket.

Det markerade stycket säger: ett påstående i tomma luften.

Jag vet fortfarande inte vilket påstående du syftar på.

Jag svarar gärna, så fort jag förstått frågan.

Bror Duktig skrev:Google säger inte så mycket. Det är bara att googla vanliga felstavningar och se resultatet. T.ex. "omständigt" är inte mer rätt bara för att det ger fler träffar än "omständligt".

Och bara för att en (eller OM) en majoritet kallar AS för störning, så innebär det inte att det inte är kränkande för gruppen. Fast det heter väl ändå Aspergers syndrom (Asperger's syndrome) och inte Aspergers disorder? Det tidigare ger dryga 3,5 miljoner träffar, det senare 323 tusen. Och pratar man tillstånd, så brukar det kallas autismspektrumtillstånd, inte Aspergers tillstånd.

Egentligen kanske det är ordklyveri, men när man vet att vissa ord av hävd kommit att bli kränkande, så låter man kanske bli dem? Jag förstår att man kan använda dem av misstag om man själv inte har samma association, men då brukar man kanske inte stå på sig om betydelsen, om man inte skiter fullständigt i hur folk tolkar det.

Mycket bra formulerat!

För övrigt bör man som forskare ta ansvar för och motivera vilka begrepp man väljer att använda. Jag (som också är forskare, tillika disputerad sådan) föredrar att inte använda begrepp som kan uppfattas som kränkande för den grupp människor de beskriver.

Zombie skriver ord som: knäppa eller sammansvurna - jag (Sigvard) verkar ta för givet att dina tankebanor också är andras- och jag (Zombie) har ingen aning om vilken det var just du ville ha fram.

Men, Zombie, fråga då, om du inte förstår vad jag vill ha sagt. och jag har inte använt ord som "knäppa eller sammansvurna".

Banzai citerar mig när jag skriver: Thalia m fl, det är inte så kul när folk lägger ord i en annan persons mun, för att sedan angripa densamme.

Sen svarar Banzai: Om du med detta syftar på mitt "elaka påhopp".

Mitt svar: Nej jag menade inte "elaka påhopp" utan: Det är inte så kul när folk lägger ord i en annan persons mun, för att sedan angripa densamme.

Haddons bok är en roman. Jag har den svenska översättningen här, och det finns inget som tyder på att den bygger på en sann historia. En del forskare diskuterar gärna med utgångspunkt i fiktiva skildringar, men då bör det framgå. Avsnittet S.L. refererar till är vad jag kan se inget autentiskt fall, utan repliker i romanen. Jag har läst boken. Har du det, Sigvard?

Google Scholar kan vara en snabb genväg för att få en överblick över ett forskningsfält, men det skulle aldrig falla mig in att referera till en sökning på Google Scholar på det sätt som du gör, Sigvard. Jag anser inte att det är ett vetenskapligt förfarelsesätt.

Tintomara Ariadne skrev:

Bror Duktig skrev:Google säger inte så mycket. Det är bara att googla vanliga felstavningar och se resultatet. T.ex. "omständigt" är inte mer rätt bara för att det ger fler träffar än "omständligt".

Och bara för att en (eller OM) en majoritet kallar AS för störning, så innebär det inte att det inte är kränkande för gruppen. Fast det heter väl ändå Aspergers syndrom (Asperger's syndrome) och inte Aspergers disorder? Det tidigare ger dryga 3,5 miljoner träffar, det senare 323 tusen. Och pratar man tillstånd, så brukar det kallas autismspektrumtillstånd, inte Aspergers tillstånd.

Egentligen kanske det är ordklyveri, men när man vet att vissa ord av hävd kommit att bli kränkande, så låter man kanske bli dem? Jag förstår att man kan använda dem av misstag om man själv inte har samma association, men då brukar man kanske inte stå på sig om betydelsen, om man inte skiter fullständigt i hur folk tolkar det.

Mycket bra formulerat!

För övrigt bör man som forskare ta ansvar för och motivera vilka begrepp man väljer att använda. Jag (som också är forskare, tillika disputerad sådan) föredrar att inte använda begrepp som kan uppfattas som kränkande för den grupp människor de beskriver.

Ni pratar om Google.

Jag pratar om Google Scholar.

Jag använder gängse forskarterminologi.

Jag har förklarat att jag känner mig kritisk mot denna forkarterminologi.

Gängse forskarterminologi försvinner inte för att man säger: Försvinn gängse forskarterminologi!

För att få bort gängse forskartemonologi måste man prata om den, framföra sin kritik mot den och föreslå alternativ.

Jag är här på AF och försöker göra det.

Gängse forskarterminologi är Asperger Syndrome. Det finns ingen anledning att själv bidra till att upprätthålla det kränkande begreppet "störning". Man kan diskutera det, och bör göra det, men i sina egna formuleringar är det bättre att använda begrepp som man själv kan stå för.

Tintomara Ariadne skrev:Google Scholar kan vara en snabb genväg för att få en överblick över ett forskningsfält, men det skulle aldrig falla mig in att referera till en sökning på Google Scholar på det sätt som du gör, Sigvardh. Jag anser inte att det är ett vetenskapligt förfarelsesätt.

Jag stöder inte min forskning på Google Scholar. Den sökroboten är en första snabb metod att finna artiklar. När jag funnit intressanta artiklar går jag in via min länk till universtitetsbiblioteken och facktidningarna världen runt och läser artiklar i orginal.

Hur gör du?

PS Om du skulle stava mitt namn rätt, blir jag glad.

Sigvard Lingh skrev:

Miche skrev:Har du kollat att det inte står:
Some people call Asperger disorder, that is not correct eller liknande formuleringar?

Det blir träffar det med!

Du har tydligen kollat själv. Vad kom du fram till?

Nix, jag tog bara ett påhittat exempel som numera borde ge en träff på sökningen "asperger disorder" (med citationstecknen) och där det garanterat står att Asperger inte är en 'disorder', eller hur!

Min fråga till dig var om du hade kollat upp de träffar du fick, inte minst eftersom du använder din sökning som argument och jag anser att bevisbördan ligger hos dig eftersom du kom med påståendet, jag gav endast ett exempel på hur ditt bevis faktiskt kan vara motsatsen.

Sigvard Lingh skrev:

Tintomara Ariadne skrev:Google Scholar kan vara en snabb genväg för att få en överblick över ett forskningsfält, men det skulle aldrig falla mig in att referera till en sökning på Google Scholar på det sätt som du gör, Sigvardh. Jag anser inte att det är ett vetenskapligt förfarelsesätt.

Jag stöder inte min forskning på Google Scholar. Den sökroboten är en första snabb metod att finna artiklar. När jag funnit intressanta artiklar går jag in via min länk till universtitetsbiblioteken och facktidningarna världen runt och läser artiklar i orginal.

Hur gör du?

PS Om du skulle stava mitt namn rätt, blir jag glad.

Självklart läser jag också internationell peer reviewed forskning i orginal. Jag söker via relevanta databaser och fjärrlånar det som inte finns på mitt lokala universitetsbibliotek. Det jag reagerade på var att du försvarade din begreppsanvändning genom att hänvisa till en sökning på Google Schoolar. Det är inget vidare argument.

Och som du ser hann jag korrigera stavningen av ditt namn medan du skrev.

Hur många forskare du än refererar till så ändrar det inte på det faktum att Haddons bok är en roman. Jag undrar fortfarande: har du läst den? Den är skriven i jag-form, och om man läser den är det väldigt uppenbart att den är just en roman.

Tintomara Ariadne skrev:Gängse forskarterminologi är Asperger Syndrome

Du har rätt, såtillvida att Google Scholar ger 23 000 träff på begreppet "Asperger Syndrome" och bara 4000 träff på "Asperger disorder".

Jag hade inte upptäckt det.

Jag är här på AF, bland annat för att lära mig.

Nu har jag lärt mig det.

Tack.

Men det finns inflytelserika forskare, bland annat i Sverige, som skriver så här:

Den svenska psykiatern Susanne Bejerot (2004) har givit följande beskrivning av autismspektrumstörningar: ”(De) innefattar Aspergers syndrom, autism och atypisk autism. Vid dessa tillstånd har personen nedsatt social förmåga och intuitiv förståelse av andra människor, hon/han har avvikelser i sin verbala kommunikation, kroppsspråk och ansiktsuttryck samt ett avvikande beteende. Dessa patienter är vanligen rutinbundna, och stereotypier är vanligt bland de utvecklingsstörda. Begåvningsnivån varierar, vissa är gravt utvecklingsstörda medan andra är högbegåvade och kan bli framstående inom sin profession; läkare utgör inget undantag. En del personer med autismspektrumstörning håller gärna högtravande och ingående utläggningar om sina specialintressen, medan andra är skygga, passiva i kontakt med andra människor eller tvärtom: distanslösa och pratiga.”

Begreppet ”autismspektrum” definieras inte alltid lika av alla författare. Här kan innefattas t ex•: epilepsi, inlärningssvårigheter, försenad språkutveckling, självskadande beteende, magproblem, ADHD, tics, klumpighet, m.m. Flera forskare har pekat på stora skillnader i moral och konventionellt beteende mellan å ena sidan vanliga barn och barn med autism eller ADHD och å den andra sidan barnpsykopater och vuxna psykopater (Blair, 1995, 1996, 1997; Blair m fl 1995). Någon större andel av våldsinslag förefaller inte finnas hos personer inom det autistiska spektrat (Långström m fl 2009). Ändå förekommer irrelevanta formuleringar som ”psykopatiska inslag i autism” (”Elements of psychopathy in autism” Murphy, 2010). Autistiskt störda barn förefaller inte stressa sina föräldrar lika mycket som barn med Asperger gör (Mori m fl 2008). Trots det är det lättare för föräldrar till barn med autism att få samhällsstöd än för föräldrar med barn som har störningen Asperger (Robinson, 2009).

Sigvard Lingh skrev:Den svenska psykiatern Susanne Bejerot (2004) har givit följande beskrivning av autismspektrumstörningar: ”(De) innefattar Aspergers syndrom, autism och atypisk autism. Vid dessa tillstånd har personen nedsatt social förmåga och intuitiv förståelse av andra människor, hon/han har avvikelser i sin verbala kommunikation, kroppsspråk och ansiktsuttryck samt ett avvikande beteende. Dessa patienter är vanligen rutinbundna, och stereotypier är vanligt bland de utvecklingsstörda. Begåvningsnivån varierar, vissa är gravt utvecklingsstörda medan andra är högbegåvade och kan bli framstående inom sin profession; läkare utgör inget undantag. En del personer med autismspektrumstörning håller gärna högtravande och ingående utläggningar om sina specialintressen, medan andra är skygga, passiva i kontakt med andra människor eller tvärtom: distanslösa och pratiga.”

-Är det bara jag som tycker att Bejerot uttrycker sig på nedvärderande sätt?

Tintomara Ariadne skrev:Google Scholar kan vara en snabb genväg för att få en överblick över ett forskningsfält, men det skulle aldrig falla mig in att referera till en sökning på Google Scholar på det sätt som du gör, Sigvardh. Jag anser inte att det är ett vetenskapligt förfarelsesätt.

Men, Ariadne.... Jag använder Scholar som en första snabb orientering. Jag har skrivit det massor av gånger.

Du kan uppenbarligen vetenskaplig sökning. Men, då ser du ju att massor av forskare har citerat Haddon?

Jo, jag vet att det är vanligt att formulera sig så i Sverige. Det är bra om du kritiserar det. Kritiken kan få än större genomslag om du i dina egna formuleringar konsekvent väljer att använda termen "autismspektrumtillstånd" istället. Detta kan förslagsvis motiveras just med hänvisning till att begreppet "störning" kan uppfattas som kränkande. Det ligger en negativ värdering i det.

Frågan är också hur mycket av funktionshindret AS som ligger i den annorlunda hjärnan och hur mycket som ligger i omgivningen; vi är ju trots allt en minoritet, och samhället är inte anpassat efter oss utan efter majoriteten. Vore situationen omvänd skulle de neurotypiska antagligen få det svårt på många sätt. Håller du med om det?

För sjuttioelfte gången: att många forskare refererar till Haddon gör inte boken till mindre av en roman. Har du själv läst den? Om inte, varför väljer du då att utgå från den här? Vore det inte mer givande med ett exempel som du känner till bättre? Eller åtminstone öppna för att det kan vara fiktion, och höra med oss om det stämmer med våra erfarenheter? Fiktion kan vara en ypperlig startpunkt för diskussion, och kan ha hög igenkänningsfaktor. Jag blir dock lite skeptisk när fiktion framhålls som sanning. Att du hänvisar till en massa forskning gör inte det hela bättre; problemet kvarstår - och samtidigt får jag en känsla av att du söker förvilla med en massa blå dunster. Men det vill du väl inte? Läs gärna boken - den är bra!

Sigvard Lingh skrev:Zombie skriver ord som: knäppa eller sammansvurna - jag (Sigvard) verkar ta för givet att dina tankebanor också är andras- och jag (Zombie) har ingen aning om vilken det var just du ville ha fram.

Men, Zombie, fråga då, om du inte förstår vad jag vill ha sagt.

Det gjorde jag ju. Men inte om varje enskild detalj: det ser jag ingen större mening med när det gäller så många sammanhang.

Jag kan också säga: skriv det du menar. Lägg ut texten. Skulle det bli för långt, som du brukar säga — som vetenskapare har du väl lärt dig att skriva sammanfattningar, eller? Det blir faktiskt kryptiskt när man kommer med nakna påståenden i stenstil utan synbart stöd eller ledning just någonstans, och frustrerande när författaren sedan uttrycker frustration över att ingen förstår.

Sigvard Lingh skrev:och jag har inte använt ord som "knäppa eller sammansvurna".

Det påstod jag inte heller. Jag skrev (fetar ett ord nu):

Zombie skrev:kanske det är enklare att söka orsaken i sitt eget sätt att kommunicera än i, säg, att alla dessa andra är knäppa eller sammansvurna.

Med andra ord: ett fritt valt exempel (eller två, noga räknat). Åtminstone enligt min språkkänsla. För att bli tydligare än att bara skriva "än i något annat, vad det nu må vara".

Men, Tintomara... hur 17 ska jag göra?

Jag börjar med att läsa det andra forskare skrivit. Min bok har 2000 vetenskapliga referenser. Och du är inne på att jag inte är påläst.

Sigvard Lingh skrev:Haddon (2004) har återgivit ett uttalande av en man med Asperger: ”Det var trevligt i polisens cell. Den var nästan en perfekt kub, 2 meter lång och 2 meter bred och 2 meter hög....” Polisen frågade: ”Talar du sanning?” Jag svarade: ”Jag talar alltid sanning.” Polisen sa: ”OK. Jag ska ge dig en varning.” Jag frågade: ”Kommer den att vara på ett papper, som ett intyg jag kan hålla i?” Polisen svarade: ”Nej, det betyder att jag informerar dig att vi kommer att föra anteckningar över vad du gjorde, att du slog en polis men att det var en olycka och att du inte menade att skada polismannen.” Jag svarade: ”Men det var inte en olyckshändelse.”

Haddon, M. (2004) ”The curious incident of the dog in the night-time.” David Fickling Books, London.

Sigvard Lingh skrev:Jag tog upp Haddons text som ett exempel på aspergare som hamnar inom rättsväsendet. Många forskare har intresserat sig för den då uppkomna situationen.

Man kan se vissa paralleller mellan en Aspergerpersonlighet och de som kallas (autistisk) savant. Man menar med savant en person med låg allmän begåvning, men som inom ett specialområde har en extremt hög färdighet, till exempel katalogminne. Bland de med Asperger finns på sin höjd 10 % med savant-skickligheter (Murray, 2006). De utgör en problematisk grupp för rättsväsendet.

Freckelton och List (2009b) har tittat närmare på ett antal rättsfall i olika engelsktalande länder. De fann att människor med Asperger reagerar olikt andra människor, intellektuellt och känslomässigt, om än på ett subtilt sätt i för dem traumatiska situationer.

Sigvard Lingh skrev:Kvinnor och Asperger.

Den kvinnliga forskaren Liane Holliday Willey (1999), som själv har Asperger, har beskrivit hur det är leva med störningen.

Information om Asperger hos flickor finns här:

http://www.agrenska.se/Global/Nyhetsbrev/Aspflick03.pdf.

Sigvard Lingh skrev:Den här artikeln i dagens DN kan kanske vara av intresse?

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/tr ... asta-valet

Sigvard Lingh skrev:

weasley skrev:Du slänger ut ett påstående i tomma luften, utan närmare förklaring och sen hänvisar du till din bok. Nu länkar du till en artikel det redan finns två trådar om. Vad är syftet med det? Vad vill DU säga med det? Kan du vara snäll att lägga ut orden lite. Just nu känns det som om du inte vet riktigt vad du vill.

Weasley, vilka "tomma påståenden" syftar du på?

Jag visste inte atr det redan fanns länkningar till DN-arikeln.

Påståendena måste inte vara tomma. Det är luften som är tom och sedan överraskas av dina påståenden. Avgörande betydelseskillnad om man läser meningen korrekt.

Jag har ovan citerat ett antal inlägg från den här tråden. Du börjar med ett citat ur en skönlitterär bok, hänvisar till några forskare och sen hoppar du raskt (efter lite tjafs) över till kvinnor med asperger. Det känns väldigt småplockigt, har inget riktigt sammanhang eller röd tråd och jag förstår inte vad du egentligen vill veta.

Om du vill veta något av hur diagnosticerade personer lever sitt liv och upplever sin diagnos så ställ frågor. Eller berätta mer om vad studierna innehåller. Du hänvisar bara till dem men ger oss inte ens någon sorts abstract. Vad är det du vill diskutera? Jag känner mej bara frågande när du skriver att "NN gjorde en studie på aspergare i kriminalvården". Vad gjorde studien? Hur såg den ut? Vad kom den fram till? Tror DU att den ger en rättvisande bild? Känner DU att den innehåller någon sorts bias eller tendens? Åt vilket håll och varför isf?

Massor av frågor, Sigvard.

Sigvard Lingh skrev:Men, Tintomara... hur 17 ska jag göra?

Jag börjar med att läsa det andra forskare skrivit. Min bok har 2000 vetenskapliga referenser. Och du är inne på att jag inte är påläst.

Tja, du kan ju börja med att läsa källan i orginal när du vill diskutera ett specifikt exempel - eller åtminstone kolla upp om det är ett autentiskt fall eller en roman.