p-stav kanske vore något?

Paprika skrev:p-stav kanske vore något?

Nä, det är alldeles för klent tyvärr. Jag har testat. Det är typ samma hormon men det som är så bra med p-spruta är att det är en hästdos som slår ut precis allting.

Man? Jag är en 26-år gammal pojke - som Edward Norton i Fight Club fast med inte alls samma fördelaktiga utseende...

Gafsan skrev:Jag har funderat mycket över personer som vill byta kön, jag fattar helt enkelt inte varför. Jag menar, spela roll?

Precis! På min förra arbetsplats cirkulerade ett tag ett formulär som någon kommit över, som det tydligen krävdes att man skulle fylla i om man ville byta kön. Jag kom fram till att om jag vore man och ville byta till kvinna så skulle de nobba mig eftersom jag inte var tillräckligt "kvinnlig" enligt deras kriterier. Jag råkar vara kvinna och det är väl OK. Hade jag varit man hade det antagligen också varit OK (fast med mitt dåliga bollsinne och ointresse för lagsporter hade jag nog haft ännu svårare att passa in bland de jämnåriga i min hemort i så fall).

(Jag kan tillägga att det var många av mina kollegor som hade roligt åt och/eller hade mycket kritiskt att säga om det där formuläret trots att de majoriteten nog (?) saknade npf).

Laika skrev:I stället för att placera sitt genus på en skala med polerna manligt och kvinnligt kan man använda två skalor: en för manligt/ej manligt och en för kvinnligt/ej kvinnligt. Det går alltså att vara både väldigt manlig och väldigt kvinnlig. Detta är ofta eftersträvansvärt. Affärskvinnor som slår sig fram i karriären (vilket är manligt) men samtidigt är måna om sitt yttre är ett exempel. Att få låga poäng på båda skalorna är sällan särskilt bra. Då tenderar man att bli lite osynlig.

http://www.aspergerforum.se/post512054.html#512054

Någon som känner till vad den teorin heter?

Paprika-teorin? Jag tycker det låter som en bra idé.

Har ingen aning om vad teorin heter. En fråga har jag dock. Vad är själva poängen med allt genusprat/dividerande/diskuterande? Jag menar... vid det här laget lär vi har upptäckt att det finns skillnader mellan män och kvinnor men att det också finns skillnader mellan människor oavsett kön. Vad är det man vill förbättra/lösa?
Personligen har jag svårt att se poängen i något som tycks leda till ingenting.

Inger skrev:Paprika-teorin? Jag tycker det låter som en bra idé.

Det är ett citat från Laika, så det borde Paprika ha angett. (Tror inte det var värre än okunnighet här, men sådant anger man.)

Vore intressant att få veta vem som har framfört idén, men jag måste säga att det är märkligt hur svåra så här självklara saker, eller sätt att tänka, tydligen är att komma på.

***************************************************************

tahlia, i största korthet, det som brukar rackas ner på med "feminism", "genusprat" och liknande termer använda som skällsord (påstår därmed inte att du gjorde det) är det som har gjort att du får yttra dig offentligt såhär fast du är kvinna. Och det är inte föråldrat. Folk brukar vara mer sin-egen-tids-blinda här än i klassfrågan (eller vad man nu vill kalla den i stället för klass-), men det finns fortfarande strukturella skillnader i hur man behandlas efter kön. Även om bilden av allt, vad det än gäller, alltid blir mer komplicerad på individnivå och där också kan bli motsatt det allmänna mönstret. Och även om inte heller skillnaderna träaktigt alltid går till kvinnans nackdel och mannens fördel. Men sådana saker är det också bara feministhatarna och någon enstaka galning eller mycket grön ungdom på andra sidan som påstår att feministerna/genuspratarna säger. Ska man atomisera allt till enbart en fråga om individer så fastnar man i en omöjlighet att analysera eller förändra någonting, och därmed i radikalkonservatism eller reaktionär anarkism. I Thatchers "det finns inget samhälle, bara individer".

Moderator:

Slog ihop.

Identifierar du dig lätt med ditt kön? Känner du dig typiskt manlig eller kvinnlig?

För egen del så är det en svår fråga som jag inte lyckats att greppa själv då jag för det mesta inte känner någon direkt samhörighet med det som är typiskt kvinnligt eller manligt.

Andra uppfattar mig tydligen som kvinnlig, jag upplever mig som, tja, en människa.
Jag skulle inte vilja vara en kille, snarare en hybrid med typ bröst men inget kön, smalare höfter, långa ben, symetrisk osv.
Jag avskyr sådana mänskliga, kroppsliga företeelser så som den veckan i månaden(kvinnor), amning, ja, kroppsvätskor helt enkelt, men jag skulle inte heller vilja ha en "dongel" i vägen eller hår i ansiktet.
Hatar hår förresten, bortsett från det på huvudet som gärna får vara mycket långt.
Det här gäller min egen kropp alltså.

Jag är väl något motsägelsefull när jag säger att jag visst tycker om den uppmärksamheten jag får tack vare mina kvinnliga epitet samtidigt som jag hatar det för att det känns så förfärligt ytligt. I min fantasi så ser folk mig när det tittar, inte min kropp.

Jag har inga krav på andras utseenden, är de vackra för mig så är de det oavsett hur de ser ut.

Jag var en typisk pojk-flicka när jag var yngre och ser mig väl tyvärr fortfarande som en sådan när det kommer till många saker, jag är tex mer intresserad av datorer, vetenskap, bil och musik än senaste modet, barnvagnar, giftemål och sådant men det är något som verkar besvära andra mer än mig själv. Fast jag har många kvinnliga drag också, klär mig gärna väl, vårdar mitt yttre, gillar skor och djur.
Har en otroligt omogen humor vilket ofta ställer till det när jag försöker att närma mig andra tjejer.

Det kanske låter vrickat det jag skriver men ha förståelse, försöker att få ur mig sådant som jag har svårt att förklara.


Moderator atoms - detta inlägg utgjorde tidigare trådstart; då ämnet redan dryftats i andra trådar var det på sin plats att sammanfoga tråden med en befintlig tråd rörande könsidentitet.

Själv känner jag mig som varken kvinna eller man, något som inte stör mig, men gör mig fundersam.
Men å andra sidan känner jag mig varken ung eller gammal heller, känns mest som om jag inte finns egentligen. Total identitetsförvirring.

Men känner igen mig i mycket av det du skriver iaf. Tycker inte alls det låter vrickat.

Jag kan förstå dig även om jag inte är exakt likadan. Om man ska tala om manligt och kvinnligt så känner jag mig nog mer flickig, manlig har jag aldrig känt mig.. inte pojkig heller... fast jag hade en kort period som liten då jag ville vara kille.
Annars det konstiga med mig är att jag känner mig mer tillhörande naturen, djur och älvväsen/älvfolk än människor. Så när folk frågar mig om jag är människa eller kille eller tjej (online just M/F) så brukar svara att jag är ett älvfolk/alv/älva.

Jag har en hel del kvinna i mig som jag skulle vilja leva ut mer än vad som går nu!

Tråkhetero gubbjävel

Ja och nej. Jag ser mig som kvinna - jag råkar bara se mig som min egen variant av en sådan.
Personligen har jag väldigt svårt att umgås med andra kvinnor men det stör mig inte nämnvärt eftersom många kvinnor tenderar att ogilla mig och jag dem. Har helt klart mycket lättare för att umgås med män och samtliga av mina vänner är av manligt kön.

Min egen variant av "kvinnlig" innebär att jag inte har något intresse för kläder, min frisyr, parfymer, skvaller, tisslande om respektive, naglar, skor eller annat som möjligtvis kan ses som "typiskt kvinnligt". Min aversion mot ytlighet är en av de bidragande orsakerna till att jag undviker många kvinnor.

Jag identifierar mig inte med något vad jag vet. Inte helt och hållet i alla fall.

Det "verkar" som om jag är klassiskt manlig när det verkligen gäller men jag "verkar" också ha en stor feminin sida med bland annat mycket empati, känslor och annat krimskrams.

Framstår troligtvis för de flesta okända som ett burdust expresståg, som visst har en snäll sida också, om de nu orkar kolla efter den i 10 sekunder.

För folk som lärt känna mig så är jag jättesnäll, omtänksam, kärleksfull, envis som en åsna och kan ibland tendera att råka göra "overkill" till max vid vissa tillfällen. Envisheten riktas dock i mycket mindre grad mot folk jag känner.
(enligt diverse hörsägen)

Blir alltid kär i bara tjejer/kvinnor. Tror jag är 100% straight.

Min humor är otroligt omogen, ungefär som.. tror många här märkt av det.
Ett av lågvattenmärkena på forumet när det gäller humor.

Tja, jag ser mig som man och känner mig som sådan, och är 100% hetro. Lyssnar på metal, oljig, smått ovårdad, gillar dricka bärs, se på sport etcetc... Så sätt är jag väl så manlig man kan bli.

Det enda kvinnliga över mig är möjligen att jag är väldigt smal och att jag är ultra feminist och hatar patriarkatet som förnedrar kvinnor och folks syn på kvinnor som ett svagare kön.

Är f.ö. även HBT-aktivist och kämpar envist på för att HBT-personer ska behandlas som hetropersoner i såväl lagar som i samhället i stort.

tahlia skrev:Min egen variant av "kvinnlig" innebär att jag inte har något intresse för kläder, min frisyr, parfymer, skvaller, tisslande om respektive, naglar, skor eller annat som möjligtvis kan ses som "typiskt kvinnligt". Min aversion mot ytlighet är en av de bidragande orsakerna till att jag undviker många kvinnor.

Ser jag bara som ett positivt kvinnodrag från din sida.

Vill du hänga med på sportbaren en kväll och snacka fotboll då tahlia?

marxisten skrev:Är f.ö. även HBT-aktivist och kämpar envist på för att HBT-personer ska behandlas som hetropersoner i såväl lagar som i samhället i stort.

???

HBT-are ska inte behandlas som heteropersoner, de ska ha samma rättigheter som alla andra människor vilket är en jävla skillnad.

Jag identifierar mig som en grottmänniska. Går inte runt och inbillar mig en massa skit.

Miche skrev:

marxisten skrev:Är f.ö. även HBT-aktivist och kämpar envist på för att HBT-personer ska behandlas som hetropersoner i såväl lagar som i samhället i stort.

???

HBT-are ska inte behandlas som heteropersoner, de ska ha samma rättigheter som alla andra människor vilket är en jävla skillnad.

Jo, det ska de. Jag anser nämligen man inte ska behandla personer efter sexualitet, utan efter hur personen är. Oavsett om det är en hetro eller homsexuell person. Detta gäller även i lagar.

Här syftade jag främst på att de inte ska diskrimineras i lagarna... Ursäkta om det blev otydligt.

Parvlon skrev:Jag identifierar mig som en grottmänniska. Går inte runt och inbillar mig en massa skit.

Hehe. Haha. Fick bilder i huvudet.

Ja jag är en hane och trivs med det.

Jag är en otroligt manlig pirat i en otroligt kvinnlig kropp.