Den svenskfödde forskaren Svante Pääbo har analyserat dna från en tidigare okänd mänsklig varelse. Den levde i södra Sibirien för omkring 40.000 år sedan. Svante Pääbo är själv mycket förvånad över upptäckten.

Det enda spår som finns bevarat av barnet är en liten benbit från ena lillfingret. Ryska arkeologer hittade benbiten för två år sedan i grottan Denisova i Altaibergen i ryska Sibirien.
Med hjälp av den allra senaste gentekniken har Svante Pääbo och hans medarbetare lyckats analysera en viss del av arvsmassan, så kallad mitokondrie-dna, som alltid ärvs på mödernet.

De har sedan kunnat jämföra detta dna med moderna människor, neandertalare, schimpanser och dvärgschimpanser. Resultaten visar att anmodern till ”Kvinna X” lämnade Afrika för cirka en miljon år sedan. Neandertalarnas föregångare lämnade Afrika för cirka en halv miljon år sedan, och förmänniskan Homo erectus för cirka två miljoner år sedan.

– Vi kan bara spekulera i hur denna varelse såg ut och hur den betedde sig. Men baserat på dna kan vi säga att den var ungefär dubbelt så avlägset släkt med oss moderna människor som neandertalarna var, säger Svante Pääbo.

Flawed skrev:Det kan vara en finländare.

Flawed skrev:Det kan vara en finländare.

manne skrev:någon som vet hur en sådan här person om denna person kan hoppa,springa,göra volter mm och all akrobatik som vi vanliga människor kan göra.?

Inger skrev:Nog svårt att avgöra rörelseförmågan på bara en bit av ett lillfinger.

Hur kan de ö h t veta att den är mänsklig?

manne skrev:någon som vet hur en sådan här person om denna person kan hoppa,springa,göra volter mm och all akrobatik som vi vanliga människor kan göra.?

Inger skrev:Nog svårt att avgöra rörelseförmågan på bara en bit av ett lillfinger.

När den moderna människan vandrade ut över Europa och väst­ra Asien var neandertalarna redan här. I Asien fanns också Denisovamänniskan.
---
Både tanden och dna-analysen bekräftar att Denisovamänniskan tillhörde en distinkt grupp, att jämföra med neandertalarnas systrar. Än mer häpnadsväckande: analysen visar att nutida människor i Melanesien delvis härstammar från Denisovamänniskan.
---
Inslaget från Denisovamänniskan hos melanesierna verkar vara ännu högre: mellan 5 och 8 procent.

För omkring femtiotusen år sedan fanns redan människor i Europa och Asien: I väster fanns neandertalarna – kraftiga, ljushyade, rödhåriga. I öster fanns Denisovamänniskorna, mörkhyade, brunögda och med svart hår.

Då kom våra förfäder, de moderna människorna, vandrande. Först från Afrika till Mellanöstern, sedan spreds vi i olika väderstreck. Ibland träffade vi på dem som redan bodde i trakterna.

Dessa möten resulterade i minst två barn, vars arvsmassa fortfarande går att urskilja hos moderna människor.

Allt detta framgår av en ny studie som publicerades i veckans nummer av Science, ledd av den svenskfödde forskare Svante Pääbo som nu är verksam på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.

För tre år sedan upptäckte Svante Pääbos grupp att den lilla flickan från Denisova tillhörde en tidigare helt okänd sorts människa. Ryska arkeologer hade hittat en liten benbit av ett lillfinger och två kindtänder i en grotta i södra Sibirien. Men det var dna-analyserna på Max Planck-institutet som visade att det var en flicka och att hon varken tillhörde neandertalarna eller oss moderna människor. Hon var något helt annat.

Nu har en forskare från Svante Pääbos laboratorium, Mattias Meyer, utvecklat ny teknik som revolutionerar möjligheten att få fram information från gammalt, nedbrutet dna. Han har lyckats läsa av flickans hela dna-sekvens med samma detaljrikedom som andra forskare kan få fram från helt färska prov av nu levande människor. Trots att flickan levde för kanske femtiotusen år sedan.

Minst en gång har en Denisovamänniska och en modern människa fått barn tillsammans. Sannolikt i Sydostasien. Dna-spåren antyder att det var en manlig Denisova och en kvinna från vår sort. Ättlingar till detta barn lever fortfarande på Papua Nya Guinea. Där består nutida människors dna till omkring 6 procent av Denisova-dna.