Tvivlar du på din aspergerdiagnos? (Omröstning)

Vårdfrågor, medicinska aspekter samt forskning- och vetenskapsämnen.

 Moderatorer: atoms, Alien

Tvivlar du på din aspergerdiagnos?

ja
145
36%
nej
257
64%
 
Antal röster : 402

Inläggav TK71 » 2010-01-01 18:07:44

LILITH_ skrev:TK71, känner igen mig i det du skriver och genomgår en NPF-utredning just nu där de misstänker att min uppväxt i en dysfunktionell familj kan vara orsaken bakom de NPF-symtom jag har.
Det är tydligen inte helt omöjligt att ett trauma som gett långvarig stress under uppväxten och senare i livet ger sådana symtom och kan, vad jag förstår, förväxlas med tex. Asperger eller AD(H)D.

Å andra sidan kan det ju vara så att man har AS i grunden ändå.


Ja, min psykolog säger att det finns olika bud om varför man får AS och att min uppväxtmiljö kan vara en anledning till att jag utvecklat AS.
Senast redigerad av TK71 2011-05-04 16:26:53, redigerad totalt 1 gång.
TK71
Inaktiv
 
Inlägg: 128
Anslöt: 2009-10-21

Inläggav LILITH_ » 2010-01-01 18:10:31

TK71 skrev:
LILITH_ skrev:TK71, känner igen mig i det du skriver och genomgår en NPF-utredning just nu där de misstänker att min uppväxt i en dysfunktionell familj kan vara orsaken bakom de NPF-symtom jag har.
Det är tydligen inte helt omöjligt att ett trauma som gett långvarig stress under uppväxten och senare i livet ger sådana symtom och kan, vad jag förstår, förväxlas med tex. Asperger eller AD(H)D.

Å andra sidan kan det ju vara så att man har AS i grunden ändå.


Ja, min psykolog säger att det finns olika bud om varför man får AS och att min uppväxtmiljö kan vara en anledning till att jag utvecklat AS.

Säger inte emot dig men undrar rent allmänt om man verkligen utvecklar just AS på det sättet?
Har du gått på en traumabehandling?
Senast redigerad av LILITH_ 2011-05-04 16:26:53, redigerad totalt 1 gång.
LILITH_
f.d Eyes wide open
 
Inlägg: 1594
Anslöt: 2009-12-26
Ort: Månens baksida

Inläggav TK71 » 2010-01-01 18:11:44

LILITH_ skrev:
TK71 skrev:
LILITH_ skrev:TK71, känner igen mig i det du skriver och genomgår en NPF-utredning just nu där de misstänker att min uppväxt i en dysfunktionell familj kan vara orsaken bakom de NPF-symtom jag har.
Det är tydligen inte helt omöjligt att ett trauma som gett långvarig stress under uppväxten och senare i livet ger sådana symtom och kan, vad jag förstår, förväxlas med tex. Asperger eller AD(H)D.

Å andra sidan kan det ju vara så att man har AS i grunden ändå.


Ja, min psykolog säger att det finns olika bud om varför man får AS och att min uppväxtmiljö kan vara en anledning till att jag utvecklat AS.

Säger inte emot dig men undrar rent allmänt om man verkligen utvecklar just AS på det sättet?
Har du gått en traumabehandling?


Hon påstår det.

Nej, nåt sånt har jag inte genomgått. Hade en längre tid även PTSD, men om jag fattar rätt så försvann även den diagnosen nu. Men vad vet jag...
Senast redigerad av TK71 2011-05-04 16:26:53, redigerad totalt 1 gång.
TK71
Inaktiv
 
Inlägg: 128
Anslöt: 2009-10-21

Inläggav LILITH_ » 2010-01-01 18:16:02

TK71 skrev:
LILITH_ skrev:
TK71 skrev:
Ja, min psykolog säger att det finns olika bud om varför man får AS och att min uppväxtmiljö kan vara en anledning till att jag utvecklat AS.

Säger inte emot dig men undrar rent allmänt om man verkligen utvecklar just AS på det sättet?
Har du gått en traumabehandling?


Hon påstår det.

Nej, nåt sånt har jag inte genomgått. Hade en längre tid även PTSD, men om jag fattar rätt så försvann även den diagnosen nu. Men vad vet jag...
Låter faktiskt märkligt!
Fick du terapi eller någon sorts behandling för PTSD´n eftersom din psykolog anser att du inte längre lider av det?
Senast redigerad av LILITH_ 2011-05-04 16:26:53, redigerad totalt 1 gång.
LILITH_
f.d Eyes wide open
 
Inlägg: 1594
Anslöt: 2009-12-26
Ort: Månens baksida

Inläggav TK71 » 2010-01-01 18:21:00

LILITH_ skrev:Låter faktiskt märkligt!
Fick du terapi eller någon sorts behandling för PTSD´n eftersom din psykolog anser att du inte längre lider av det?

Om man nu kan kalla vanliga psykologsamtal för PTSD-behandling så fick jag ju det... men inget specifikt.

Det är så förvirrat det här med min(a) diagnos(er). Psykologen anser ju att jag har AS och att mina problem beror på det. Men läkaren tror inte alls att jag har AS, så av henne har jag tidigare fått en massa ångestdiagnoser.
Senast redigerad av TK71 2011-05-04 16:26:56, redigerad totalt 1 gång.
TK71
Inaktiv
 
Inlägg: 128
Anslöt: 2009-10-21

Inläggav LILITH_ » 2010-01-01 18:40:53

TK71 skrev: Om man nu kan kalla vanliga psykologsamtal för PTSD-behandling så fick jag ju det... men inget specifikt.

Det är så förvirrat det här med min(a) diagnos(er). Psykologen anser ju att jag har AS och att mina problem beror på det. Men läkaren tror inte alls att jag har AS, så av henne har jag tidigare fått en massa ångestdiagnoser.

Jobbigt med så olika bud!

Spontant tänker jag så här:
Har man en massa traumatiska upplevelser i bagaget som till slut resulterat i ett förändrat beteendemönster och personlighet som liknar AS så låser man situationen genom att diagnosticera personen med AS. Har du PTSD så kan du genomgå traumabehandling och gå i terapi för att förändra dina felaktiga beteendemönster men i och med AS-diagnosen har man accepterat situationen och personlighetsförändringarna som varande sådana att de ej går att ändra/bota och att de nu ingår i ens personlighet.

Jag VILL inte tro att det är så varken i ditt eller i mitt eget fall, faktiskt.

Å andra sidan kan man tänka sig att i familjer med mycket missbruk, våld och annat dysfunktionellt beteende döljer sig flera medlemmar med NPF-problematik, vilket ger en ärftlig aspekt i det hela. Dels att man själv kanske bär på samma sorts problematik, dels att man då är dubbelt så utsatt att utveckla just PTSD i sådana sammanhang pga. att man är extra känslig för stress osv.

Intressant men invecklat. Någon som kan mer om det här?
Senast redigerad av LILITH_ 2011-05-04 16:26:56, redigerad totalt 1 gång.
LILITH_
f.d Eyes wide open
 
Inlägg: 1594
Anslöt: 2009-12-26
Ort: Månens baksida

Inläggav Zombie » 2010-01-01 19:12:06

Orkar inte plöja hela tråden, men håller med alfapetsmamma. Till det om yxiga diagnoskriterier vill jag lägga att de saker du beskriver att du kan i startinlägget kan massor med aspergare också, både "från början" och genom att ha lärt sig med åren.

Det kan vara kvistigt att reda ut vad som är vad när det både finns en djävlig uppväxt och kan finnas NPF, man får inte glömma möjligheten att också fler i uppväxtmiljön kan ha haft NPF, och man måste få låta det ta den tid det tar att pröva och fundera.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 16:26:56, redigerad totalt 1 gång.
Zombie
 
Inlägg: 18092
Anslöt: 2007-12-26

Inläggav Alien » 2010-01-01 20:16:27

TK71 skrev:
LILITH_ skrev:Låter faktiskt märkligt!
Fick du terapi eller någon sorts behandling för PTSD´n eftersom din psykolog anser att du inte längre lider av det?

Om man nu kan kalla vanliga psykologsamtal för PTSD-behandling så fick jag ju det... men inget specifikt.

Det är så förvirrat det här med min(a) diagnos(er). Psykologen anser ju att jag har AS och att mina problem beror på det. Men läkaren tror inte alls att jag har AS, så av henne har jag tidigare fått en massa ångestdiagnoser.


Men då borde du kunna få den medicinska behandling du behöver av läkaren. Men behöver du just psykoterapi mot PTSD så verkar du behöva anlita en annan psykolog.

Har ibland en hemsk känsla av att om man fått diagnosen AS, så anses alla ens psykiska problem bero på AS och vara obotliga, något man får leva med. Möjligen kan man få piller mot depression.

När jag blev utbränd fick jag inte vara med i antistressgruppen för andra utbrända. Nej, har man AS så är man väl oemottaglig mot allt som funkar för normala. :?
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 16:26:56, redigerad totalt 1 gång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46091
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Inläggav Zombie » 2010-01-01 20:27:45

Alien skrev:Har ibland en hemsk känsla av att om man fått diagnosen AS, så anses alla ens psykiska problem bero på AS och vara obotliga, något man får leva med. Möjligen kan man få piller mot depression.

När jag blev utbränd fick jag inte vara med i antistressgruppen för andra utbrända. Nej, har man AS så är man väl oemottaglig mot allt som funkar för normala. :?

Stor igenkänning.

Där behövs det också aktivism i stor skala. Som t.ex. att få in respekt för vad omdömesgilla patienter kan vittna om vid sidan av den "evidensbaserade" (= enbart forskningsresultatsbaserade = av nedskurna forskningsanslag, forskar- och anslagsgivarmode och annat irrelevant helt beroende) vårdmodell som är på modet för närvarande och där risken är stor att allt det inte finns forskningsresultat på helt enkelt förnekas - särskilt när man ju _vet_ att patienten inte är riktigt riktig i huvudet.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 16:26:56, redigerad totalt 1 gång.
Zombie
 
Inlägg: 18092
Anslöt: 2007-12-26

Inläggav alfapetsmamma » 2010-01-01 20:33:21

LILITH_ skrev:
TK71 skrev: Om man nu kan kalla vanliga psykologsamtal för PTSD-behandling så fick jag ju det... men inget specifikt.

Det är så förvirrat det här med min(a) diagnos(er). Psykologen anser ju att jag har AS och att mina problem beror på det. Men läkaren tror inte alls att jag har AS, så av henne har jag tidigare fått en massa ångestdiagnoser.

Jobbigt med så olika bud!

Spontant tänker jag så här:
Har man en massa traumatiska upplevelser i bagaget som till slut resulterat i ett förändrat beteendemönster och personlighet som liknar AS så låser man situationen genom att diagnosticera personen med AS. Har du PTSD så kan du genomgå traumabehandling och gå i terapi för att förändra dina felaktiga beteendemönste, men i och med AS-diagnosen har man accepterat situationen och personlighetsförändringarna som varande sådana att de ej går att ändra/bota och att de nu ingår i ens personlighet.

Jag VILL inte tro att det är så varken i ditt eller i mitt eget fall, faktiskt.

Å andra sidan kan man tänka sig att i familjer med mycket missbruk, våld och annat dysfunktionellt beteende döljer sig flera medlemmar med NPF-problematik, vilket ger en ärftlig aspekt i det hela. Dels att man själv kanske bär på samma sorts problematik, dels att man då är dubbelt så utsatt att utveckla just PTSD i sådana sammanhang pga. att man är extra känslig för stress osv.


Intressant inlägg!

Jag fick AS och ADHD-diagnos men tror att jag kanske inte hade fått dem om läkaren hade hört varningsklockorna om PTSD. Det kanske inte är en diffenrentialdiagnos de tänker på eller har papper på att de måste tänka på, men jag tycker ändå det är chockerande att man inte tänkte på det i mitt fall.

Nu har jag kommit in på Kris- och traumacentrum och kommer antagligen/förhoppningsvis att få EMDR eller nån behandling mot PTSD. Det ska bli mycket spännande att ta upp det med utredningsteamet efteråt. Egentligen skulle jag vilja genomgå en ny utredning efter det.

Inte för att jag inte tror jag har en massa drag av bokstäver eller helt fullvuxna bokstäver, utan mest för att saker och ting ska vara så rätt som det går (nog är jag aspig alltid... ;))
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:26:56, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Inläggav Flinta » 2010-01-03 0:45:15

LILITH_ skrev:TK71, känner igen mig i det du skriver och genomgår en NPF-utredning just nu där de misstänker att min uppväxt i en dysfunktionell familj kan vara orsaken bakom de NPF-symtom jag har.
Det är tydligen inte helt omöjligt att ett trauma som gett långvarig stress under uppväxten och senare i livet ger sådana symtom och kan, vad jag förstår, förväxlas med tex. Asperger eller AD(H)D.

Å andra sidan kan det ju vara så att man ändå har AS i grunden.


Mm. Eller så kanske man egentligen har atypisk autism i grunden eller är NT med en del drag som många har vid AS. Det tillsammans med PTSD (d v s "miljöskador" från uppväxten) kan göra att man diagnosticeras med AS.

Dom som utreder brukar mena att man får ett facit när man intervjuar anhöriga om hur man var som liten. Men familjen kan ju ha varit dysfunktionell sen man föddes, och sen dess har man ju levt som "miljöskadad" och AS-dragen blivit tydligare för varje år.

Jag tror också NPF är överrepresenterat i dysfunktionella familjer.
Senast redigerad av Flinta 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
Flinta
 
Inlägg: 5428
Anslöt: 2007-07-21

Inläggav TK71 » 2010-01-03 13:36:58

Min familj har inte intervjuats när min diagnos satts. Jag har förbjudit det. Jag har ingen bra kontakt med dem, och de har ingen aning om mina psykproblem. Jag vill inte att de ska blandas in i detta. Jag tror att de skulle försöka försköna min barndom.
Senast redigerad av TK71 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
TK71
Inaktiv
 
Inlägg: 128
Anslöt: 2009-10-21

Inläggav AAA » 2010-01-03 14:02:02

Jag tror alla gånger det går att utveckla symtom av NPF-karaktär i en social miljö som ej är som den bör för just den individen. Tror diagnoser kan användas som friskrivningar i brist på annat ganska ofta snarare än för att vissa kriterier är uppfyllda enligt någon manual. "Jaha, hur ska vi förklara det här då? Jo, vi sätter de här etiketterna..." Jag säger inte att det är direkt fel, jag säger att jag tror att det kan vara så.
Senast redigerad av AAA 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
AAA
 
Inlägg: 2381
Anslöt: 2009-05-23

Inläggav Flinta » 2010-01-03 14:41:09

TK71 skrev:Min familj har inte intervjuats när min diagnos satts. Jag har förbjudit det. Jag har ingen bra kontakt med dem, och de har ingen aning om mina psykproblem. Jag vill inte att de ska blandas in i detta. Jag tror att de skulle försöka försköna min barndom.


Jag har full förståelse för att man inte vill dra in föräldrar när man inte har kontakt med dem alt dålig relation. Så var det för mig men tillslut blev dom involverade iaf. Tror dom tyckte det var ganska jobbigt och de kände säkert en del skuld.

Jag brukar tänka på att föräldrarnas beteende i samband intervjusituationen kan observeras på många olika sätt. Ur den observationen går det att få fram mycket viktig info om dig och dom, förutsatt att det inte är en oprofessionell psykolog. T ex vad som sägs, hur det sägs, av vem det sägs, när det sägs etc. Även om dom antyder att "Nej, Tobias hade inga problem med kompisar", "Tobias lärde sig cykla när han skulle", "nej, han var aldrig deprimerad men han skämtade ofta så vi skrattade" etc ska en psykolog kunna se bakom/vidare och igenom det och utifrån svaren kunna gå vidare med följfrågor för att få mer info att tolka. I en familj där ngn har npf är det ju inte heller ovanligt att det finns fler.
Senast redigerad av Flinta 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
Flinta
 
Inlägg: 5428
Anslöt: 2007-07-21

Inläggav boriqs » 2010-01-04 17:14:56

Din Aspie poäng: 60 av 200
Din neurotypiska (icke-autistiska) poäng: 165 av 200
Stor sannolikhet att du är neurotypisk

från rdos.net/Aspie-quiz/

Och jag har fått en Aspergers syndrom-diagnos.

Jag tvivlar dock på min diagnos och stör mig så kraftigt på att min behandlande läkare nu efter diagnosen marginaliserar mina problem med humörsvängningar, paranoia med mera. Jag anser att jag har borderline-drag vilket han också har sagt tidigare. Visst kan jag ha lättare att utveckla mina problem p.g.a. lätt autistiska drag, men jag anser inte att dragen räcker till en AS-diagnos.

Sen har jag även läst att asperger, bipolär (inkl borderline) och schizofreni är systersjukdomar och att de genetiska anlagen för dessa tre diagnoser smälter samman och är väldigt lika. Detta måste ju betyda att det finns väldigt många mellanting. T.ex personer med anlag för borderline som har asperger-drag? Så ser jag på mig själv i alla fall mig själv.

Sen finns det ju en till gemensam faktor för dessa syster-syndrom, alla inkluderar problem med dopamin-obalans.
Senast redigerad av boriqs 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
boriqs
Ny medlem
 
Inlägg: 9
Anslöt: 2009-08-26
Ort: Sverige

Inläggav HGJ » 2010-01-04 22:39:01

boriqs skrev:Sen har jag även läst att asperger, bipolär (inkl borderline) och schizofreni är systersjukdomar och att de genetiska anlagen för dessa tre diagnoser smälter samman och är väldigt lika. Detta måste ju betyda att det finns väldigt många mellanting.

Hans Asperger själv var av uppfattningen att autism och schizofreni genetiskt sett inte verkade ha med varandra att göra:

http://www.neurodiversity.com/library_asperger_1944.pdf

S. 131f.

Hans Asperger skrev:Die Beschreibung der Fälle, besonders des ersten, mußte den Eindruck erwecken, daß zwischen den Autistischen Psychopathen und schizophrenen Zustandsbildern gewisse Ähnlichkeiten bestehen. Ja es mußte sogar die Frage auftauchen, ob es sich bei so abnormen Kindern wie beim Fall Fritz V. nicht überhaupt um eine kindliche Schizophrenie handelte. Anläßlich der Besprechung dieses Falles wurden darüber differentialdiagnostische Erwägungen angestellt und die Diagnose einer schizophrenen Psychose abgelehnt. Das Gleiche gilt auch für die anderen Fälle, von denen ja kaum einer so schwer abnorm ist wie der zuerst geschilderte.

Eine weitere Frage muß aber noch beantwortet werden: Handelt es sich bei den geschilderten Fällen oder doch bei einigen von ihnen vielleicht um Vorstadien einer Schizophrenie, entwickeln sich daraus echte Psychosen? Auch diese Frage müssen wir aus unserem Material verneinen. Die von uns geschilderten Zustandsbilder zeigen nichts Prozeßhaftes, bleiben im wesentlichen während des ganzen Lebens bestehen, wenn es auch gewöhnlich zu immer besserer Anpassung an die Anforderungen der Umwelt und damit zu einer sozialen Einordnung kommt. Wir kennen nur einen einzigen Fall, den wir zuerst als einen Autistischen, schwer instinktgestörten Psychopathen auffaßten, bei dem sich aber 2 Jahre, nachdem wir ihn kennengelernt hatten, ein fortschreitender Abbau und Zerfall der Persönlichkeit einstellte, so daß jetzt die Diagnose einer Hebephrenie gestellt werden mußte. In allen anderen Fällen aber, von denen manche 20 Jahre und länger in unserer Beobachtung stehen, ließ sich ein Übergang dieser Form der Psychopathie in eine echte Psychose nicht feststellen.

Damit steht noch eine andere Frage im Zusammenhang: Beruht das geschilderte psychopathische Zustandsbild etwa auf Teilanlagen der Schizophrenie (sind diese Psychopathen also — unter Vorausstezung, daß sich die Schizophrenie polymer vererbt — Träger einzelner Gene, von denen eine Kombination mehrerer Krakheitsanlagen die Schizophrenie verursacht), oder beruht der Zustand auf Anlagen zur Schizophrenie, die sich in diesen Fällen nicht manifestiert haben? Diese Fragen wären durch genaue Sippenbefunde zu klären; es müßten sich nämlich in der Blutsverwandtschaft unserer Kinder Schizophrene in überdurchschnittlicher Zahl finden.

Vorläufig können wir darauf noch nicht ganz schlüssig antworten, müssen auch in diesem Punkt auf eine spätere, in Aussicht gestellte Arbeit verweisen. Einstweilen soll nur gesagt sein, daß wir nicht den Eindruck haben, daß sich Schizophrene im Umkreis der autistischen Kinder in auffallender Weise häufen, daß also die autistischen Charaktere erbbiologisch und darum auch genetisch nichts mit der Schizophrenie zu tun zu haben scheinen. Das würde sich mit der Ansicht Schroeders decken, daß Psychopathen „keine Halb- oder Viertelnarren seien", auch nach ihrem erbbiologischen Verhalten nicht.

Svensk version, s. 46f:

http://www.autismforum.se/gn/export/dow ... ndomen.pdf

Moderator: Lagat trasiga länkar.
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
HGJ
Assistent
 
Inlägg: 5298
Anslöt: 2007-06-02

Inläggav Flawed » 2010-01-06 2:29:38

Statistik smiskar nog gamle Hans.
Senast redigerad av Flawed 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
Flawed
Inaktiv
 
Inlägg: 3880
Anslöt: 2007-05-04

Inläggav Heliora » 2010-01-06 23:33:22

Jag har nog mer och mer börjat tvivla på min diagnos faktiskt. Igen, eller vad man skall säga. Jag har väl egentligen aldrig accepterat diagnosen helt någon gång.

Ibland känner jag inte alls igen mig här på forumet och särskilt när jag såg filmen som någon länkade till häromdagen började jag tvivla. Jag börjar undra om det kanske egentligen bara är ADHD jag har. Ärligt alltså.
Senast redigerad av Heliora 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
Heliora
 
Inlägg: 1502
Anslöt: 2009-05-01

Inläggav linek » 2010-03-19 1:56:04

I filmen, ADD & Loving It, säger en psykiater angående explosionen av ADHD-diagnoser på senare tid att en möjlighet är tidigare feldiagnosticeringar. Han nämner AS som en felaktig diagnos patienter med ADHD har fått 1:28 in i den del av filmen som kallas Explosion in Cases.
Senast redigerad av linek 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
linek
 
Inlägg: 636
Anslöt: 2006-10-05
Ort: Stockholm

Inläggav Oculi » 2010-03-20 0:57:00

Min psykolog tvekade inte en enda aning, det var Asperger som jag hade.

Men självklart skiljer jag mig från vissa "klassiska" symptom.
- Att istället för att vara urusel på att planera, så har jag ett beroende av att göra det
- Att jag gillar färggrann mat istället för färglös
- Att istället för att gräva mig ned i böcker, så har jag svårt för att läsa dem (på grund av att mina ögon bländas av den svarta texten mot de vita arken i starkt ljus)

med mera, med mera...

dock har ju också vissa av de klassiska symptomen förstärkts något så rejält de senaste åren~
Senast redigerad av Oculi 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
Oculi
 
Inlägg: 80
Anslöt: 2010-02-13

Inläggav vallesmamma » 2010-03-20 11:43:49

Inga tvivel här heller, alldeles för mycket som stämmer in. Jag har börjat förstå varför mitt liv varit så svårt!
Senast redigerad av vallesmamma 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
vallesmamma
 
Inlägg: 918
Anslöt: 2010-01-05
Ort: Luleå

Inläggav linek » 2010-03-20 18:24:21

Peter1974 på Terapisnack säger sig nyligen ha blivit av med AS-diagnosen från sina ungdomsår. Han tvivlar nog inte på sin asperger, även om det senaste utredningsteamet gör det, men menar att han har haft en del bekymmer med myndigheter på grund av diagnosen.
Senast redigerad av linek 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
linek
 
Inlägg: 636
Anslöt: 2006-10-05
Ort: Stockholm

Inläggav LILITH_ » 2010-04-04 1:37:31

Jag tvivlar på min AS-diagnos.
Samtidigt som den ändå känns rätt ju mer jag pusslar ihop olika delar av mitt liv, hur jag fungerat i olika relationer, min barndom och en massa annat.

Det slog mig idag att det som jag i hela mitt vuxna liv trott var en lindrig begåvningshandikapp, antagligen är AS helt enkelt.
Hur har jag inte fattat det förut?
Utredningen visade att jag intelligensmässigt ligger i överdelen av normalkurvan och uppåt. Inte jättejättesmart men definitivt inte jättedum som jag tidvis lyckats känna mig i olika sociala sammanhang.

Men jag fattar faktiskt inte hur jag lyckats vara så blind inför eventuell AS!?
Har ju fattat att jag antagligen har en del AS-drag men inte mer än så. Är jag så himla blind inför mig själv?
Tydligen.

Det är ju skrämmande - exakt hur aspig framstår jag i slutändan?
Min verklighet kanske inte alls är det samma som andras. Andra kanske uppfattar mig som jätteudda och konstig?
:roll:
Fast är det så hemskt då?

Det är väl någon sorts identitetskris på gång.
Jag tvivlar alltså en del men har nästan förlikat mig med tanken att jag tydligen är en ganska så korkad, tramsig och fånig variant av aspergare.

Det måste väl finnas några sådana också. :wink:
Senast redigerad av LILITH_ 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
LILITH_
f.d Eyes wide open
 
Inlägg: 1594
Anslöt: 2009-12-26
Ort: Månens baksida

Inläggav Lakrits » 2010-04-04 1:59:09

LILITH_ skrev:Det slog mig idag att det som jag i hela mitt vuxna liv trott var en lindrig begåvningshandikapp, antagligen är AS helt enkelt.

Det här visar på hur bra det är att det har tagits fram kriterier för diagnostisering av [WikiSve]NPF[/WikiSve] och AST. Du är antagligen inte ensam om att ha haft det tufft i t.ex. skolan och ansetts korkad trots en normal eller hög begåvning.

Jag vet inte hur gammal du är, men jag och många andra gick i skolan innan diagnosen Aspergers syndrom definierades och sattes på pränt i diagnostiseringsprotokoll. Det gläder mig något oerhört att dagens barn åtminstone har en möjlighet att få reda på var deras särskilda hinder ligger och sedan få adekvat hjälp. Jag har ofta undrat över före detta klasskamrater i grundskolan som slet som djur för att klara de enklaste uppgifter och som fick slutbetyg runt 2,0 och lägre, trots att de visade sig vara riktigt begåvade när de någon gång fick göra en uppgift efter eget huvud. De blev på ett sätt fråntagna sina framtidsdrömmar redan i lågstadiet.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 16:26:57, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits
 
Inlägg: 5469
Anslöt: 2008-10-15

Återgå till Aspergare och vården



Logga in