Jag håller mig också in i det längsta om jag är upptagen med något. Tycker inte om att bli avbruten öht och speciellt inte av något så "onödigt" som toabesök...

Känner igen för mycket för att kunna skriva något vettigt eller kanske tillföra tråden något.

Igångsättningsproblem, omöjligt med städning och annat pga. perfektionism, svårt med överblick och planering, behöver packlistor (och glömmer saker ändå), stressallergi, orkar inte med folk oavsett om jag vill eller inte...

Men vad är "AS" och vad är andra handikapp (medfödda eller förvärvade)?
För i det här går trötthet, koncentrationsproblem, social "fobi", överoptimism + desillusionerad pessimism...

Zombie skrev:Men vad är "AS" och vad är andra handikapp (medfödda eller förvärvade)?
För i det här går trötthet, koncentrationsproblem, social "fobi", överoptimism + desillusionerad pessimism...

Desillusionerad pessimism - det var ett för mig nytt uttryck! Betyder det pessimism som aldrig riktigt fått chansen? Att hoppet är uppgivet att förfina pessimismen till fulländning? Är rent av desillusionerad pessimism detsamma som överoptimism?

Ja, ursäkta att jag låter mina språkliga associationer rinna iväg i olika riktningar. Jag tror mig ha förstått vad du åsyftade.

Det är inte ofta min As. ställer till problem i vardagen men det förekommer, speciellt då jag är stressad och/eller många moment ska utföras som tex. vid matlagning. Då jag var heltidssjukskriven hade jag ibland svårt att motivera mig och där kan min As. ha spelat in. Jag behöver ett icke stressigt jobb på lagom nivå (som nu!) för att må som bäst och få som mest gjort även hemma. Frågan är dock om jag kommer orka jobba heltid igen. (Det gjorde jag inte på förra jobbet. Bland annat därför smällde jag i väggen).

Jag har lite igångsättningsproblem men det är nog inte mer än andra. Har otroligt svårt att komma från datorn men jag är ganska säker på att det inte har med min As. att göra. Tar ofta tag i saker på en gång tex. strykning, lämna tillbaka en bok, osv. Annars ligger det och stör i minnet och slukar lite energi från mig. Förr sköt jag upp saker (speciellt jobbiga sådana) också låg det och störde i minnet och slukade energi men om det berodde på min As. är tveksamt, lite grann kanske.

Jag är sällan utmattad efter att ha jobbat halvtid samt gjort vardagssysslorna hemma. Det är när jag får för lite fritid som orken tryter och jag blir stressad och irriterad eftersom jag inte riktigt hinner återhämta mig och/eller alla vardagsysslorna inte blir gjorda.

Som väl är har jag väldigt god förmåga att planera och strukturera.

TK skrev:

Zombie skrev:Men vad är "AS" och vad är andra handikapp (medfödda eller förvärvade)?
För i det här går trötthet, koncentrationsproblem, social "fobi", överoptimism + desillusionerad pessimism...

Desillusionerad pessimism - det var ett för mig nytt uttryck! Betyder det pessimism som aldrig riktigt fått chansen? Att hoppet är uppgivet att förfina pessimismen till fulländning? Är rent av desillusionerad pessimism detsamma som överoptimism?

Ja, ursäkta att jag låter mina språkliga associationer rinna iväg i olika riktningar. Jag tror mig ha förstått vad du åsyftade.

Zombie skrev:Känner igen för mycket för att kunna skriva något vettigt (...)

... så jag gjorde våld på logiken med en syntaktisk ellips. Ska man förstås aldrig göra i ett aspergerforum...

Orkar knappt försöka packa längre. Det har alltid varit svårt, kan inte välja. Men nu är jag både för trött för att tänka igenom vad jag behöver och vad jag bör välja med tanke på vädret och tyngden på bagaget.

Var nyss på 3-dagarsläger. Såg till att inte vara hemma dagen innan, pga packningsångest. Dagen D steg jag upp tidigt och tittade på väderleksprognosen, vilken fick bestämma allt.

När jag borstat tänderna packade jag ner den. När jag fönat håret packade jag ner fönen osv. Resolut tog jag med mig en vinterjacka och kängor eftersom det på dag 3 skulle bli 13 grader, regn och storm. Garderade med regnkläder och paraply. Men tillät mig enbart att ha på och med ett enda par jeans. De håller ju 3 dar.

Jag var nog den på lägret som hade den mest realistiska packningen! Dessutom var det JAG som lånade ut tandkräm till stackars glömska satar. Nå, själv glömde jag mina antiinflammatoriska tabletter, så dag 3 kunde jag knappt röra en fena. Fick bärgas hem.

Lilla Gumman skrev:Till exempel när du ska städa, klarar du av att veckostäda på några timmar eller fastnar du lätt i detaljer så att du inte kommer någonstans?

Bestämde mig i julas för att göra en julstädning. Snart klar.

Nilale skrev:Bestämde mig i julas för att göra en julstädning. Snart klar.

HISOKA skrev:Hmm, kanske. Det skulle ju vara klassikern att inte byta toarulle på toarullshållaren, utan låta den gamla sitta kvar och ställa den nya på golvet istället för i hållaren. En förbannelse som för övrigt tycks drabbat hela min familj.[/i]

Har du en sån där irriterande standardrullehållare med piggar i vardera änden och vassa taggar på avrivningflärpen, samt för hårt spänd fjäder som gör att det perforerade pappret rivs av i små irriterande snuttar så fort man drar i det? Såna avskyvärda tingestar får mig också att ställa rullen bredvid!

Där har jag kringgått det hindret lika elegant som Lilla Gumman med micro-popcornen: genom att helt enkelt köpa en annan modell av rullehållare som inte har vare sig piggar eller flärp utan man bara trär på rullen direkt och bestämmer själv var man vill riva. OK, den var dyr i jämförelse med standardmonstret men för den dryga hundralappen extra har man en fungerande hållare som inte jävlas och gör det segt att byta rulle, och det är helt ovärdeligt!

Vill man trots allt ha en med överflärp som håller rullen på plats så finns det ändå tagg- & pigglösa dito där man fäller upp flärpen och trär på rullen och sen fäller ned den igen, lätt som en plätt. (Lite dyrare förstås då, trots den enklare och mer logiska konstruktionen.)

Hatar också att bädda och är sjukt känslig för rynkor på lakanet så därför har jag sånt där dra-på-underlakan i trikå från LaRedoute som är mjukt och håller sig på plats av sig själv. Även detta var förstås lite dyrare men väl värt priset att bara behöva bädda när jag byter sängkläder istället för varenda dag, och samtidigt slippa ligga och plågas av skvavande skrynklor.

Dammsuga runt en massa jobbiga sängben, bordsben och mattor är också en plåga som kan avskräcka, så därför har jag minimalt med sånt på golvet.

Har lätt att glömma saker när jag ska iväg så därför har jag satt upp hylla och krokar i hallen där jag kan lägga och hänga saker som är "på väg ut". Även i köket har jag köksredskapen på krokar.

Allt för att göra tillvaron så enkel som möjligt eftersom jag lätt tappar sugen och blir stressad eller frustrerad om något är det allra minsta struligt, rörigt eller besvärligt.

Känner igen det där med "saker på väg ut" Inger. Har den minsta hall jag någonsin sett, kanske 1kvm stor. Och då har den 3 garderober/skåp, hatthylla/skobänk. övriga ytor är dörröppningar, man kan inte ens vara två i hallen så om en t.ex. är på toaletten och en i hallen, måste den i hallen gå ut ur lägenheten, eller in i rummet för att det ska gå att komma ut ur badrummet.

Använder krokarna i hatthyllan för nycklar, handsfreen till mobilen osv. Funkar rätt ok men när habiliteringen var här för att sätta upp en planeringstavla så tar den ena alla "på väg ut" sakerna och ger mig dom. Dom skulle ju hänga upp sina jackor. Fräste att dom kan lägga dom på sängen, den använde jag ju inte just då. Fick ett suck till svar och sen la hon sakerna på en byrå och hängde upp jackorna. Sen undrade dom varför jag var grinig och sur när dom gick.

Och sakerna hittade jag knappt sen...

Jag har också liten hall, typ 120x120, med dörrar åt tre håll och väggfast garderob. Har sen kompletterat med 3 extra skohyllor, hylla för saker på väg in eller ut + skåp för saker på väg in eller ut men inte just nu, samt väggkrokar på lite olika ställen, bl a en för nycklarna, en för handväskan, en för ficklampa & skohorn etc. I garderoben en väggskohållare med fickor som inehåller extratofflor, handskar, reflexer och annat man kan behöva.

Gillar att utnyttja utrymet maximalt och har alltid beundrat de smarta lösningarna i t ex båtar och husvagnar. Lustigt nog är det faktiskt lättare att göra sånt ju mindre rummet är. Stora raka rum utan vinklar och vrår inbjuder inte till att bygga in saker på ett smart sätt (dessutom blir det för dyrt) utan innehåller bara massa onödigt dödutrymme. *avskyr stora rum*

Jag gillar stora rum, då kan man fylla rumet, finns inga vrår så skapar jag dem.
Skulle med glädje börja bygga något i en stor mässhall på 45000 kvadratmeter

Tydligen är man olika men hur får du plats med alla grejor om du har mycket eller för mycket?
Vet inte hur mycket grejer du har iofs men jag vet att en hel del tycker de har för mycket grejor.

Jag har svårt för att avsluta saker, släppa dem tex. uppgifter på mitt jobb. Jag bestämmer att jag är klar men sedan fortsätter jag att pilla. Som tur är händer det inte så ofta men det är jobbigt när det händer.

Nej, jag fungerar alldeles utmärkt. Bortsett från att jag kan säga grova saker rakt upp i ansiktet på folk och komma med kommentarer som: "Du är fet, ful, äcklig, och representerar allting jag avskyr" så fungerar allt prickfritt.

Jag tycker inte man skall behandla Asperger, utan snarare Neurotypiskt syndrom (NT). En person med NT kan istället för vad jag citerade ovanför snarare säg att: "Du är så trevlig". Jag tycker om när man är uppriktig, och om jag får skit för det så bryr jag mig inte.

Det viktigaste är att man kan utföra sitt arbete och få resultat. Var hade världen varit om trams som "social kompetens" skulle innebära ett arbete. Jo, då hade arbetsplatserna varit fulla av inkompetenta neurotypiska loosers som sitter och fikar, och snackar skit - istället för att göra vad de får betalt för: ARBETA!!!

Jag är listmaniker. Jag ville egentligen inte skriva listor, tyckte jag skulle hålla allt i huvudet. Men det funkade inte. Mina listor ser inte kloka ut. De börjar helt sansat, men sedan flippar de ut. Pappret tar slut. Tror du att jag tar ett papper till? Nej!!! Jag skriver på samma, där det får plats. Handstilen blir värre. Grupper av saker blir ignorerade och allt skrivs överallt.

Jag gör säkert en massa dumma saker, men jag vet inte vad som räknas till asperger eller inte.