Moggy skrev:Empati=Nåt som folk låssas känna för att alla andra låssas, för gör man inte det så ses man som känslakall.

LOL

Det låter som en intressant tanke. Själv tänkt detsamma många gånger.

Låtsas själv emellanåt. Man är ju tvungen så folk inte FATTAR man är ett känslokallt djur.

Jag känner bara för folk jag tycker om. Partner, familj och kompisar. Ingen empati eller ens vilja till någon form av empati med andra.

När Tsunamin smällde på i Thailand tänkte jag vissa saker. Säger inte vad dock. Kan tillägga att jag inte kände nån som var där.

norm23 skrev:Låter intressant, kan du förklara mer?
Vadå du typ lyfter armen och andra gör lika dant, eller vadå? låter ju lite kul

Nej hehe...

Jag har experimenterat med att få folk i olika sinnesstämningar genom att sända signaler till dom. Men jag är fortfarande dålig på att "fejka" mina ansiktsuttryck och kroppsspråket. När "signalen" via mina miner når dom så reagerar deras spegel-neuroner.

Exempel:
Försöksperson: skum typ som pratade nån skit om kvinnors underliv med mig på "Coop Extra". Stod vid kassorna och packade ner varor.
(kvinnoförnedring = straff)

Så jag går efter honom. Och genom att röra vissa miner och använda ett visst kroppsspråk (inget extremt) fick jag honom att nästan gå ned på huk. Jag signalerade hans "spegel-neuroner" att nu kommer jag anfalla honom med FULL kraft och nita honom. Sen slutade jag signalera och gick hem. Han var en tönt. (allt var någorlunda diskret).

Har gjort experiment med andra signaler än "våld" också såklart.
Och jag höjde inte händerna som om jag skulle slå.
Använde ansiktsuttryck och hade axlar/huvud på ett visst sätt.

Jag experimenterar med allt möjligt... som en galen vetenskapsman.
Nu ska jag laga en omelett som är HELSKUM. Experiment igen.

zeidon skrev:Exempel:
Försöksperson: skum typ som pratade nån skit om kvinnors underliv med mig på "Coop Extra". Stod vid kassorna och packade ner varor.
(kvinnoförnedring = straff)

Så jag går efter honom. Och genom att röra vissa miner och använda ett visst kroppsspråk (inget extremt) fick jag honom att nästan gå ned på huk. Jag signalerade hans "spegel-neuroner" att nu kommer jag anfalla honom med FULL kraft och nita honom. Sen slutade jag signalera och gick hem. Han var en tönt. (allt var någorlunda diskret).

Har gjort experiment med andra signaler än "våld" också såklart.
Och jag höjde inte händerna som om jag skulle slå.
Använde ansiktsuttryck och hade axlar/huvud på ett visst sätt.

Jag experimenterar med allt möjligt... som en galen vetenskapsman.
Nu ska jag laga en omelett som är HELSKUM. Experiment igen.

Haha as skönt, like your style.
Ska testa någon gång.

Alltså på allvar.

Empatistörningar kan se mycket olika ut. Inte fasen är jag utan empati för t.ex. mäniskor som jag ser (och förstår) lider. Har aldrig varit.

Konsten är väl att koppla ATT de lider eller att KOMMUNICERA ut sin egen känsla kring det vi ser.

Om vi skulle vara empatistörda så skulle det väl snarast vara en kommunikativ empati som är det svåra för oss?

För att när vi märker att någon lider så lider nog de flesta av oss med. Vi har tillgång till känslor men har svårt att uppfatta andras samt kommunicera ut våra egna.

Men att vi skulle vara störda i den bemärkelsen att vi inte har känslor är ju helt befängt.

Tingeling

norm23 skrev:Haha as skönt, like your style.
Ska testa någon gång.

LOL

Inte att rekommendera. Jag är rätt störd.

jonsch skrev:Hm. Det låter farligt nära påståendet att vi är psykopater. För "wikis affektiva empati" verkar väl vara detsamma som det som i vanligt språkbruk kallas empati och som av ufos doktor m.fl. kallas "sympati"?

Nja, jag tolkar det snarare som att det vi vanligen kallar empati faktiskt inte är enbart känslor utan även normalt, dvs. även hos NT, innefattar en inte ringa del kognitiv empati.

Jag är nog benägen att tro på det. Min erfarenhet säger mig att även NT ganska ofta har en bristande empati, fast kanske inte lika mycket som vi aspergare, och jag misstänker att det ofta beror på en bristande förmåga till kognitiv empati. Att utveckla den kognitiva empatin kräver ju faktiskt en god kognitiv förmåga, och det är något vi AS är bättre på än genomsnittet.

Haha 'galen vetenskapsman'? den va bra, lycka till med 'karriären' då! @Kvasir: ang. att aspisar är födda utan empati så kom jag att tänka på en myndighetsperson jag hade kontakt med, hennes son på 4år har AS, o när hon berättade vad han förstod o va han inte kunde utan att hon först hade LÄRT honom blev jag nästan mörkrädd.

zeidon skrev:Jag känner bara för folk jag tycker om. Partner, familj och kompisar. Ingen empati eller ens vilja till någon form av empati med andra.

När Tsunamin smällde på i Thailand tänkte jag vissa saker. Säger inte vad dock. Kan tillägga att jag inte kände nån som var där.

Samma här, känner bara för människor som jag har nån slags kontakt med.

Katastrofer och krig och liknanande är för mig bara nåt som händer på TV och Internet och som är intressant att se för att det händer nåt utöver det normala.

Jag minns estoniakatastrofen, tror jag gick i trean då och vi skulle hålla en tyst minut i skolan. Jag funderade så fruktansvärt på VARFÖR skulle jag tvingas vara ledsen när jag inte ens kände en enda på båten?

Däremot är jag rätt snabb på att grina för sorgsna saker på film, men det är mest för att jag tänker mig själv förlora barn eller partner.

Kvasir skrev:Att utveckla den kognitiva empatin kräver ju faktiskt en god kognitiv förmåga, och det är något vi AS är bättre på än genomsnittet.

Detta får mig att tänka på att så många menar att aspergare har kognitiva störningar, kognitiva brister o.s.v.

Hur går det ihop?
Ibland undrar jag om jag egentligen förstår vad "kognitiv" betyder :-S

Att NT:ar inte behöver ha så bra kognitiv empati/kognitiv förmåga, men ändå klarar sig bra, kan bero på att de fungerar lika, och uttrycket "på sig själv känner man andra" stämmer nog bra.

När NT:ar ser någon utsatt, så läser de av gruppen och gör som den (inte alla, men ofta). När en aspergare (åter - inte alla) ser samma sak och reagerar, så är det oftare känslor för den utsatte. (OBS OBS OBS - inte alla, jag menar bara generellt).

Att inte göra som gruppen, kan få en person att bli betraktad som kuf eller fåne. Alltså, det är inte socialt lönande att bry sig om utsatta, alterntivt så kan vissa ses som "enormt modiga" om de bryter mot gruppen (fast det verkar mer vara ett undantag, eller så är det när en i övrigt normal person gör så).

Moggy skrev:Samma här, känner bara för människor som jag har nån slags kontakt med.

Katastrofer och krig och liknanande är för mig bara nåt som händer på TV och Internet och som är intressant att se för att det händer nåt utöver det normala.

Känner likadant. Intressanta saker utöver det normala är jag beroende av.

"True Blood" serien säsong 2 i sommar. Jag och min nuvarande brutta ska kolla på den och ha värsta "vampyr-stämningen". Kan knappt vänta.

zeidon skrev:
"True Blood" serien säsong 2 i sommar. Jag och min nuvarande brutta ska kolla på den och ha värsta "vampyr-stämningen". Kan knappt vänta.

Mmm. Ser vi fram emot den eller ser vi fram emot den?

Undrar vilka hemligheter som döljs på det där behandlingshemmet som Tara hamnade på?

Sympati är ju (väl..) att man kan förstå en motparts känslor inför något fenomen och känna en egen känsla i relation till motpartens känsla, dock inte nödvändigtvis *samma* känsla.

Empati är då mer att man känner den känsla som motparten har.
Det kan vara glädje eller sorg eller t.o.m. smärta som när man ser någon slå sig halvt fördärvad på Whackiest Sports och det gör ont i ens egen kropp..

Litet jobbigt att vara starkt empatisk, inte kunna filtrera eller moderera..

Moggy skrev:Undrar vilka hemligheter som döljs på det där behandlingshemmet som Tara hamnade på?

Ja inte är det så bra som det verkar. Behandling kommer hon kanske få, men vill hon ha den? Tror inte det.

Föreståndaren med långt mörbrunt hår verkar ju charmig som bara den. Där döljer sig en liten filur bakom den masken.

Moderator:

En del börjar bli rätt OT här - försök hålla er till trådämnet eller starta en ny tråd.

lillmupp skrev:Litet jobbigt att vara starkt empatisk, inte kunna filtrera eller moderera..

Jag är överempatisk har jag upptäckt. Jag har inte det där filtret. Fast jag accepterar att jag är sån. Fast det ställer till problem ibland.
Jag har med åren blivit bättre och bättre att MODERERA dock. Är riktigt duktig på att vara ELAK nuförtiden till och med. När jag var liten gjorde jag knappt en mygga illa.

Jag har dock passerat gränsen när det gäller att kunna tvinga sig att vara oempatisk. Ska nog inte "gå längre" åt det hållet.

Tack vare AS diagnosen vet jag nu varför jag var född "för empatisk", Empati med allt och alla.

Enligt mig är empati förmågan att förstå hur andra människor känner sig.

zeidon skrev:

lillmupp skrev:Litet jobbigt att vara starkt empatisk, inte kunna filtrera eller moderera..

Jag är överempatisk har jag upptäckt. Jag har inte det där filtret. Fast jag accepterar att jag är sån. Fast det ställer till problem ibland.

Jo, det är ju bara att acceptera..
Eftersom jag inte verkar ha något filter så blir det att jag ofta stänger av helt, speciellt om jag blir litet nervös, med t.ex. följden att jag helt missar om någon flirtar eller att jag bara tittar korkat om någon är ledsen eller gör sig illa.
Gissa om folk i min omgivning tycker att jag är totalt pucko..

lillmupp skrev:Jo, det är ju bara att acceptera..
Eftersom jag inte verkar ha något filter så blir det att jag ofta stänger av helt, speciellt om jag blir litet nervös, med t.ex. följden att jag helt missar om någon flirtar eller att jag bara tittar korkat om någon är ledsen eller gör sig illa.
Gissa om folk i min omgivning tycker att jag är totalt pucko..

Vad dom tycker är oväsentligt (relativitets teori).

Jag har missat många gånger när nån "flirtat". Andra som till och med sagt "- Hon är kär i dej". Ledsamt att "missa" sånt för man är helt avstängd. Missat en massa kärlek...

lillmupp skrev:bara tittar korkat

Du tittar ALDRIG korkat. Jag håller det för sannolikt att du är intelligent. Var stolt över det. De flesta människor är totala idioter. Och DET är dom stolta över. LOL

Väldigt skönt faktiskt att få se några fler överempatiska "outa sig" här.

Jag kan ofta känna mig klämd mellan alla som verkar ha motsatt problem...

Zombie skrev:Väldigt skönt faktiskt att få se några fler överempatiska "outa sig" här.

Jag kan ofta känna mig klämd mellan alla som verkar ha motsatt problem...

Jag känner med dig! ("bokstavligt" nästan)

Eftersom din hjärna befinner sig på en enormt hög logisk nivå är du ingen "zombie". Nåt annat isåfall.

Du ska inte vara klämd av någon!!!!!

Om det fanns fler av dig och mig skulle världen vara lika bra som himlen. Men vi är endast ett EXTREMT fåtal. Tyvärr.

lillmupp skrev:Eftersom jag inte verkar ha något filter så blir det att jag ofta stänger av helt, speciellt om jag blir litet nervös, med t.ex. följden att jag helt missar om någon flirtar eller att jag bara tittar korkat om någon är ledsen eller gör sig illa.

Känner igen mig från när jag var yngre. Jag var också så överempatisk/receptiv att jag blev överbelastad och stängde av istället.

Har fått lite bättre balans nu när jag har större möjligheter att dra mig undan när jag behöver istället för att stänga av. Iofs kan jag fortfarande missa saker, men inte för att jag är avstängd utan oftare för att jag fokuserar på något annat.

Inger skrev:Har fått lite bättre balans nu när jag har större möjligheter att dra mig undan när jag behöver istället för att stänga av. Iofs kan jag fortfarande missa saker, men inte för att jag är avstängd utan oftare för att jag fokuserar på något annat.

Hoppas min balans blir bättre med åren. Som det är nu har jag varit tvungen att med "vetenskapliga metoder" radera "över-empatin". Jag har lyckats stänga av den när jag vill liksom... men bättre ska det bli.

Fortfarande över-empatisk i mitt normal-tillstånd dock.

Det Inger skriver om är precis som jag upplevt det med. Har funnit en viss balans men i en situation med många personer eller t.ex en Centralstation så är det kört....

Flirta? Märker man när folk gör sådan så ofta? Jag menar gör en person utan AS verkligen det? Jag märker ytterst sällan sådant. Tror det hänt max 5 ggr...i hela livet.

Jag är övertygad om att vi är överkänsliga för intryck och dessutom faktiskt överempatiska. En ren "overload" av intryck gör att vi stänger av och missar en massa. Det innebär inte att vi inte har intag av intryck eller att vi inte skulle kunna tolka dom...

Intressionen är intressant och det skulle ge en vidare kunskap om hur vi lättare kan förstå oss själva. Varför man kan mentalisera så bra i vissa lägen och inte i andra....