Finns ju olika grader av asperger. Alltifrån de som behöver ledsagare till personer som lever fullt normala liv.

kiddie skrev:Finns ju en teori att människor med AS inte är tama människor. Då handlar det mer om mänsklighetens utveckling. När människorna tämjde djuren blev de snällare, mer sociala och deras hjärnor krympte. Man anser att människan även tämjt sig själv. Och att aspergarna är otämjda människor.

Haha!
Jag bara älskar det här.

fast jag tycker att det låter hemskt att djurens hjärnor krympte.

Furienna skrev:fast jag tycker att det låter hemskt att djurens hjärnor krympte.

Fast det stämmer ju. Tydligen är det till homo sapiens fördel att vi är en socialvarelse och kan samarbeta, vi med AS är ju oftast inte helt osociala.

Maggie89 skrev:Funktionsnedsättning är dessutom bara en medicinsk term, alltså inte något dåligt utan en benämning/beskrivning.

Böldpest är inte något dåligt, utan bara en medicinsk term.

nescio skrev:

Maggie89 skrev:Funktionsnedsättning är dessutom bara en medicinsk term, alltså inte något dåligt utan en benämning/beskrivning.

Böldpest är inte något dåligt, utan bara en medicinsk term.

nescio skrev:

Maggie89 skrev:Funktionsnedsättning är dessutom bara en medicinsk term, alltså inte något dåligt utan en benämning/beskrivning.

Böldpest är inte något dåligt, utan bara en medicinsk term.

Men sluta, inte låter det som en "funktionsförbättring" direkt, face it vi är dömd till "spetälskeön" forever...

december16 skrev:Finns ju olika grader av asperger. Alltifrån de som behöver ledsagare till personer som lever fullt normala liv.

"Fullt normalt liv" med AS, vem lever så? Kanske någon som får hjälp av ledsagare till arbetet eller boendestödjare som följer med till dagishämtningen av barnen? Eller någon som inte har några insatser, sjukskrivningar eller liknande och därmed lyckas "hålla fasaden uppe" (en kortare eller längre period)?

Flinta skrev:

december16 skrev:Finns ju olika grader av asperger. Alltifrån de som behöver ledsagare till personer som lever fullt normala liv.

"Fullt normalt liv" med AS, vem lever så? Kanske någon som får hjälp av ledsagare till arbetet eller boendestödjare som följer med till dagishämtningen av barnen? Eller någon som inte har några insatser, sjukskrivningar eller liknande och därmed lyckas "hålla fasaden uppe" (en kortare eller längre period)?

Albert Einstein?

Behövde Einstein hämta barn på dagis? Hm...

Annars vet jag flera i släkten som är jätteaspiga men de har fått ihop sina liv bra ändå. Funkar man såpass bra tror jag inte man räknas som aspergers fast jag ändå känner VÄLDIGT starkt att de har aspergers.

Det är lite förvirrande. Att man kan ha ett sätt att fungera men det räknas bara om man har tillräckliga problem inom jobb/skola/det sociala.

kiddie skrev:Det är lite förvirrande. Att man kan ha ett sätt att fungera men det räknas bara om man har tillräckliga problem inom jobb/skola/det sociala.

Det är det jag menar. Personligen fick jag en diagnos utan att be om det.

Karamell skrev:

kiddie skrev:Det är lite förvirrande. Att man kan ha ett sätt att fungera men det räknas bara om man har tillräckliga problem inom jobb/skola/det sociala.

Det är det jag menar. Personligen fick jag en diagnos utan att be om det.

Varför fick du en diagnos för det första?

Jag vet inte så mycket om hur Einstein levde men det man såg var antagligen styrkorna.. Men som många vet så ju mer anpassad miljö man lever i desto mindre märks funktionsnedsättningarna/problemen t ex på jobb, i skolan och sociala sammanhang..gäller i vardagen ö h t.

Flinta skrev:

december16 skrev:Finns ju olika grader av asperger. Alltifrån de som behöver ledsagare till personer som lever fullt normala liv.

"Fullt normalt liv" med AS, vem lever så? Kanske någon som får hjälp av ledsagare till arbetet eller boendestödjare som följer med till dagishämtningen av barnen? Eller någon som inte har några insatser, sjukskrivningar eller liknande och därmed lyckas "hålla fasaden uppe" (en kortare eller längre period)?

Nja, jag har hittills jobbat heltid och tagit hand om tre barn (varav två med ADHD). Och jag har inte haft några insatser för egen del (barnen har haft lite hjälp i skolan och sånt). Fick diagnos först i 45-års-åldern. Visst, jag har bytt jobb ganska många gånger, har också haft utmattningsdepression två gånger och måste i alla fall försöka spara på krafterna och kan då inte visa mig duktig på jobbet utan försöker bara att prestera lite lagom/acceptabelt. Har gått ned till 80 % i arbetstid och orkar inget förutom jobbet numera. Barnen är vuxna, som tur är. Energin har minskat tydligt.

Det finns ganska stor spridning också, ganska stora skillnader mellan de som har lätt Asperger och de som har svår(are) Asperger. För att inte prata om komorbiditeterna.

slackern skrev:

Karamell skrev:

kiddie skrev:Det är lite förvirrande. Att man kan ha ett sätt att fungera men det räknas bara om man har tillräckliga problem inom jobb/skola/det sociala.

Det är det jag menar. Personligen fick jag en diagnos utan att be om det.

Varför fick du en diagnos för det första?

Mina föräldrar skickade hem en läkare till mig eftersom jag skolkade från skolan.

Flinta skrev:Jag vet inte så mycket om hur Einstein levde men det man såg var antagligen styrkorna.. Men som många vet så ju mer anpassad miljö man lever i desto mindre märks funktionsnedsättningarna/problemen t ex på jobb, i skolan och sociala sammanhang..gäller i vardagen ö h t.

Jo men varför kallas då AS funktionsnedsättning, när det är på både gott och ont.

kiddie skrev:Behövde Einstein hämta barn på dagis? Hm...

Annars vet jag flera i släkten som är jätteaspiga men de har fått ihop sina liv bra ändå. Funkar man såpass bra tror jag inte man räknas som aspergers fast jag ändå känner VÄLDIGT starkt att de har aspergers.

Det är lite förvirrande. Att man kan ha ett sätt att fungera men det räknas bara om man har tillräckliga problem inom jobb/skola/det sociala.

Jag tror att det kan funka okej om man har ett jobb som passar en. Skola har inte alla problem med. Jag har alltid gillat skolan, var t.o.m. glad efter lovet när skolan började igen. Problem med det sociala har däremot ALLA med Asperger. Däremot kan det ju vara så att vissa inte bryr sig, att de inte ens vill ha vänner. Men problem med det har de ju.

Karamell skrev:

Flinta skrev:Jag vet inte så mycket om hur Einstein levde men det man såg var antagligen styrkorna.. Men som många vet så ju mer anpassad miljö man lever i desto mindre märks funktionsnedsättningarna/problemen t ex på jobb, i skolan och sociala sammanhang..gäller i vardagen ö h t.

Jo men varför kallas då AS funktionsnedsättning, när det är på både gott och ont.

För att man inte brukar diagnosticera om någon är BÄTTRE på något? Däremot, om man är sämre på något så kan det ju vara viktigt att fastställa. Då kan man kanske inte leva upp till kraven när det gäller skola, jobb eller annat.

nescio skrev:Böldpest är inte något dåligt. Det är bara en medicinsk term.

Karamell skrev:

Flinta skrev:Jag vet inte så mycket om hur Einstein levde men det man såg var antagligen styrkorna.. Men som många vet så ju mer anpassad miljö man lever i desto mindre märks funktionsnedsättningarna/problemen t ex på jobb, i skolan och sociala sammanhang..gäller i vardagen ö h t.

Jo men varför kallas då AS funktionsnedsättning, när det är på både gott och ont.

Diagnos sätts när man har problem i vardagen man behöver hjälp med. Problemen är vanligen pga nedsättningar. Styrkorna är vanligen inte det man söker för då de vanligen (men långt ifrån alltid) inte innebär nedsättningar/problem i vardagen.

Sök/Googla funktionssätt, funktionsvariationer så kan du avgöra vilket begrepp du vill använda.

Flinta skrev:Jag vet inte så mycket om hur Einstein levde men det man såg var antagligen styrkorna...

Einstein lär inte ha talat förrän han var tre år gammal, och han ska ha drivit somliga lärare nästan till vanvett när han gick i skolan. Och vi ska nog inte ens gå in på hur han behandlade sina fruar och sina barn, för det kan jag skriva en lång uppsats om. Men ja, han ansågs nog vara lyckad (om än excentrisk) i det stora hela. Han fann sin styrka (naturvetenskap) och kunde nå framgång inom den.

Flinta skrev:Jag vet inte så mycket om hur Einstein levde men det man såg var antagligen styrkorna.. Men som många vet så ju mer anpassad miljö man lever i desto mindre märks funktionsnedsättningarna/problemen t ex på jobb, i skolan och sociala sammanhang..gäller i vardagen ö h t.

På den tiden var inte kraven så höga heller. Krav att man måste klara av alla olika sakerna. Jag slår vad om att Einstein inte kunde laga mat. Men det behövde ju inte en man kunna på den tiden, han hade ju en fru som gjorde det.

Toblerone skrev:

Flinta skrev:

december16 skrev:Finns ju olika grader av asperger. Alltifrån de som behöver ledsagare till personer som lever fullt normala liv.

"Fullt normalt liv" med AS, vem lever så? Kanske någon som får hjälp av ledsagare till arbetet eller boendestödjare som följer med till dagishämtningen av barnen? Eller någon som inte har några insatser, sjukskrivningar eller liknande och därmed lyckas "hålla fasaden uppe" (en kortare eller längre period)?

Nja, jag har hittills jobbat heltid och tagit hand om tre barn (varav två med ADHD). Och jag har inte haft några insatser för egen del (barnen har haft lite hjälp i skolan och sånt). Fick diagnos först i 45-års-åldern. Visst, jag har bytt jobb ganska många gånger, har också haft utmattningsdepression två gånger och måste i alla fall försöka spara på krafterna och kan då inte visa mig duktig på jobbet utan försöker bara att prestera lite lagom/acceptabelt. Har gått ned till 80 % i arbetstid och orkar inget förutom jobbet numera. Barnen är vuxna, som tur är. Energin har minskat tydligt.

Det finns ganska stor spridning också, ganska stora skillnader mellan de som har lätt Asperger och de som har svår(are) Asperger. För att inte prata om komorbiditeterna.

Tycker du att du haft tur i livet med AS om du jämför dig med andra? Vad har fått dig att orka jobba och ta hand om flera barn? T ex förståelse från omgivningen, rimliga krav på dig själv, trygg uppväxt, fått fördjupa dig i specialintressen, utveckla dina starka sidor ytterligare? Vad/hur har du hämtat energi under alla år ?

Toblerone skrev:Problem med det sociala har däremot ALLA med Asperger.

Det ingår ju i diagnoskriteriet så tar man bort det och har det andra så kanske man har atypisk autism eller något? Så, man måste ha problem, annars kan man inte få diagnos.

Men sedan är det ju gränsdragning med. De i min släkt som kanske inte når upp till diagnos har alla helt olika strategier i sociala sammanhang. Någon är kaxig och dominant och någon annan är iakttagande och följsam. Men jag tror ändå att de haft bra mycket mer sociala problem än vanliga, även om det inte räcker till diagnos. Även om de lyckats i livet måste det ju varit väldigt slitsamt och vad menas egentligen med ett lyckat socialt liv? Alla har förhållanden men en är skild och omgift, en skaffade fast relation väldigt sent i livet. Någon anses extremt irriterande, någon anses aldrig lyssna. Några partydjur har de aldrig varit. Begränsat med vänner.

Man får nog konstatera att gränserna är väldigt flytande.

Sedan kan man trots sin sociala nedsättning kanske just pga denna vara bättre just i vissa specifika sociala situationer. För att man ser på ett annat vis. Fast man suger på det vardagssociala. Jag vet inte hur många gånger i mitt liv jag försökt varna folk för någon specifik människa som jag direkt ser ljuger, fejkar och utnyttjar och jag fattar helt enkelt inte hur de inte kan se det. Jag tycker det är helt självklart. Men de tittar kanske efter andra sociala signaler. Det har alltid blivit att jag fått rätt med tiden. Lite spooky faktiskt.