Zombie skrev:vet inte hur man får fram längdstreck ur datorn

I Windows finns ett program: Teckenuppsättning. På min dator ligger det under Alla program/Tillbehör/Systemverktyg. Annars kan du kopiera härifrån : ā ē ī ō ū

Inger skrev: Stör mig alltid på när de översätter kemiska namn fel, t ex ett seriöst svenskt företag som skrev på sin hemsida att de jobbade för att minska 'quicksilver' i lågenergilampor (naturligtvis fick de ett mejl från jourhavande språkpolis och skrev faktiskt tillbaka och tackade).

Det är störande och vanligt med direktöversatta kemikalier. Borde ju vara lätt att kolla tycker man.

Kindergarten för lekskola har jag hört. Men vad betyder det andra?

Bremsstrahlung? Bromsstrålning helt enkelt. (Yrkesskada; när betastrålning smackar in i något tungt uppstår fotonstålning. Därför har man plexiglasskärmar som skydd mot betastrålare, plexin bromsar enkelt uttryckt mjukare och man för ingen bromsstrålning. Blyglas som man skulle tro skyddar bättre är alltså inte bra när man pysslar med betastrålare.)

Spitzgefühl eller vad man kallar fingertoppskänsla tror jag man också använder i engelska? Samt Schadenfreude (skadeglädje). De har inget eget ord för det.

Fingertoppskänslan, javisst, skadeglädjen kände jag inte till.

Ganesh skrev:Inger!
Jag misstänker att mycket av det du kallar svenskt inflytande på engelska i själva verket är danskt inflytande. Möjligen norskt. I skotsk engelska finns ett påtagligt norskt inflytande. I engelsk engelska finns ett motsvarande danskt inflytande. Speciellt i den östra delen av England, det gamla danelagen.

För engelska språkhistoria rekommenderas:
The Adventure of English, The Biography of a Language av Melvyn Bragg.
Boken är skriven som en biografi med engelska språket som subjekt. Både lärt, spännande och hganska lättläst.

Sverige fanns ju inte riktigt på vikingatiden. Antar att du och dina gelikar från Varberg möjligen räknades som danskar på den tiden.

Man kan också konstatera att många av de grundläggande maträtterna heter samma på engelska och "skandinaviska", soppa, stek, stuvning (nåja), pizza, hamburgare t ex. Däremot är ju pyttipanna bubble-and-squeak.

Tack för boktipset.

Mats skrev:

Zombie skrev:vet inte hur man får fram längdstreck ur datorn

I Windows finns ett program: Teckenuppsättning. På min dator ligger det under Alla program/Tillbehör/Systemverktyg. Annars kan du kopiera härifrån : ā ē ī ō ū

Tack!
*bokmärker för åtgärd*

Jonte skrev:Sverige fanns ju inte riktigt på vikingatiden. Antar att du och dina gelikar från Varberg möjligen räknades som danskar på den tiden.

Vaddå möjligen? Gustav Vasa och Gustav ll Adolf med flera var aldrig kungar här! Varbergs fästning och slottet i Halmstad byggdes av salig kung Kristian lV. Vaddå "möjligen"?

Finland var en del av Sverige längre än vad Halland, Skåne och Blekinge varit svenskt.

Betänk "trafficking". På engelska kan man ägna sig åt trafficking på många områden. Man talar om trafficking in drugs, eller trafficking in något annat illegalt. Men man specificerar vad det gäller. På svenska däremot handlar trafficking alltid om kvinnor. Illegal handel med kvinnor, nästan alltid kopplat till prostitution. Man har alltså lånat in ett ord och (delvis) förändrat beydelsen.

Finns det fler exempel?

Ganesh skrev:

Jonte skrev:Sverige fanns ju inte riktigt på vikingatiden. Antar att du och dina gelikar från Varberg möjligen räknades som danskar på den tiden.

Vaddå möjligen? Gustav Vasa och Gustav ll Adolf med flera var aldrig kungar här! Varbergs fästning och slottet i Halmstad byggdes av salig kung Kristian lV. Vaddå "möjligen"?

Finland var en del av Sverige längre än vad Halland, Skåne och Blekinge varit svenskt.

Möjligen kommer av min okunskap om hur klara gränser det fanns i dessa bygder på vikingatiden. Inbillar mig att folk skötte sig rätt mycket själva på den tiden.

Ordet LEGIO.

Hur ska det användas korrekt?

Savanten Svante skrev:Ordet LEGIO.

Hur ska det användas korrekt?

Vet inte vad du menar.... det används i ett enda sammanhang i svenskan och det är för att beteckna ett flertal, oftast i uttrycket "de äro många ty de äro legio" - en tårta-på-tårta-formulering eftersom legio på latin betyder just "en jäkla massa folk = en legion".

Lite fakta kanske kan hjälpa?

Feminint substantiv, tredje deklinationen.

Singular:
nom legio
gen legionis
dat legioni
ack legionem
abl legione


Plural:
nom legiones
gen legionum
dat legionibus
ack legiones
abl legionibus
________________________________

EDIT: Förutsatt att jag har lyckats tyda min grammatikbok och ordbok korrekt: de håller inte alltid med varandra!

"när det blev legio att" har jag läst här och var, senast alldeles nyss i "Två nötcreme och en moviebox", och jag får inte in det i mitt huvud.

"Lex högstadiet - Eller: När det blev legio att bara hänga"

Savanten Svante skrev:"när det blev legio att" har jag läst här och var, senast alldeles nyss i "Två nötcreme och en moviebox", och jag får inte in det i mitt huvud.

"Lex högstadiet - Eller: När det blev legio att bara hänga"

Nej det där låter mycket märkligt. Det skulle kunna vara möjligt att man har blandat ihop "legio" med "lex", även om den förklaringen låter oerhört långsökt.

Det latinska "lex" hör för övrigt ihop med "legio" då bägge är härledda ur samma verb "legere" som betyder ungefär plocka ihop, samla, sammanställa.

Jag har haft legio bilar. Det funkar inte heller va?

Shit, jag har tydligen också använt det fel, enligt modellen "Svikna vallöften legio för socialdemokratin!" som jag googlade fram nu när jag letade efter en bra förklaring. Det sved som fan kan jag säga.

Jag har sett det där "legio" användas som "vanligt" rätt många gånger, tror jag. Förutom det där exemplet som togs upp ovan "ty de äro legio".

"legio" borde inte användas som "vanligt".

Det betyder ju, åtminstone enligt gammalt, "många, massor av folk".

Jag har tills nu trott att legio betyder "vanligt förekommande". Efter att ha läst den här tråden och dessutom konsulterat SAOL förstår jag att jag har haft fel.

Det jag fortfarande inte förstår är hur man använder ordet korrekt på svenska. Det enda exemplet jag hittar i den här tråden: "de äro många ty de äro legio" verkar ju betyda: "de är många eftersom de är många"...

Har också använt och sett ordet Legio i betydelsen "vanligt förkommande" eller allmänt accepterat.

Skulle det inte kunna vara så att det används på det sättet och då betyder nåt i stil med "nåt som MÅNGA gör"?

Mats skrev:Det jag fortfarande inte förstår är hur man använder ordet korrekt på svenska. Det enda exemplet jag hittar i den här tråden: "de äro många ty de äro legio" verkar ju betyda: "de är många eftersom de är många"... :?

Jo, det är ju det jag säger, det är en sån där tårta-på-tårta-formulering! Kan fortfarande inte komma ihåg det korrekta namnet på begreppet dock.

Att svikna vallöften är "legio" kan ju vara helt korrekt.

Sossarnas svikna vallöften är legio. |____ samma sak
Sossarnas svikna valläften är jättemånga |

weasley skrev:Att svikna vallöften är "legio" kan ju vara helt korrekt.

Sossarnas svikna vallöften är legio. |____ samma sak
Sossarnas svikna valläften är jättemånga |

Aha! Då tror jag att jag förstår hur man ska använda legio.

weasley skrev:det är en sån där tårta-på-tårta-formulering! Kan fortfarande inte komma ihåg det korrekta namnet på begreppet dock.

Är det tautologi du menar?

weasley skrev:

Mats skrev:Det jag fortfarande inte förstår är hur man använder ordet korrekt på svenska. Det enda exemplet jag hittar i den här tråden: "de äro många ty de äro legio" verkar ju betyda: "de är många eftersom de är många"...

Att svikna vallöften är "legio" kan ju vara helt korrekt.

Sossarnas svikna vallöften är legio. |____ samma sak
Sossarnas svikna valläften är jättemånga |

Fast jag tycker ändå inte att den tolkningen stämmer med det sätt som ordet används i allmänhet.

Säger nån att sossarnas svikna vallöften är legio så tar jag det som att svikna vallöften är väntade eftersom dom gör det utan några större betänkligheter. Det innebär ju förstås att dom gjort många sådana och att folk blivit van med det.

Men det skulle inte behöva vara jättemånga för att nån skulle säga att det var legio...

Vad är korrekt? Det är säkert så att det ursprungligen betyder många eller oräkneliga, men ibland så ändras ju faktiskt ordens betydelse...

Enligt ”Svenskt språkbruk”, utgiven av Svenska språknämnden 2003, kan ”legio” betyda ”väldigt många” och ”vanligt förekommande”. Tre exempel ges:

Brott av den här typen är tyvärr legio.
Tyvärr kan man inte lita på valresultatet eftersom valfusk är legio.
En tid blev det legio att de stora biograferna höll sig med egen symfoniorkester.

För min språkkänsla passar bara det första exemplet, alltså när ordet används om sådant som kan räknas (människor eller ting).

Så går det när man inte kan bibliska historien och katekesen. En gång skulle Jesus driva ut en demon ur en snubbe. Han ba´ Vad heteru? Demonen ba' Legio för vi e många typ. OK såre va inte ba en demon dårå typ.

Legio betyder eller betydde (betöd?) många, samma ursprung som legion kanske. Nu har väl som redan nämns betydelsen glidit till vanligt också.

Jag har haft legio bilar. Det funkar inte heller va?

Droppa "i" så funkar det. Annars skulle jag nog säga "Mina bilar har varit legio."

Jonte skrev:Så går det när man inte kan bibliska historien och katekesen. En gång skulle Jesus driva ut en demon ur en snubbe. Han ba´ Vad heteru? Demonen ba' Legio för vi e många typ. OK såre va inte ba en demon dårå typ

Nu har vi ju inte nån exakt definition på vad som är en demon så vitt jag vet.

En demon kanske kan bestå av många "nånting"?

Jonte skrev:

Jag har haft legio bilar. Det funkar inte heller va?

Droppa "i" så funkar det. Annars skulle jag nog säga "Mina bilar har varit legio."

Nej men däremot "Det är legio att ha en bil".