September inleder hösten och kallades förr i Sverige för just “höstmånad”. I Danmark kallades september förr “fiskemånad”. På finska heter månaden “syyskuu”, dvs “höstmånad”.

September betyder “den sjunde månaden”, eftersom det romerska året tidigare började i mars.

”Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svage kalla höst”, skaldade Karlfeldt.


1 september har Samuel namnsdag. 1 september börjar det ortodoxa kyrkoåret.

Edit: Fr o m år 2011 delar Samuel dagen med Sam. Sam är en förkortad form av Samuel. Men det är också ett persiskt mansnamn som betyder "mörk". Sam är en av hjältarna i det persiska nationaleposet Shahnameh (Kungarnas bok). Det är också ett namn från Tolkiens fantasyepos Sagan om ringen, där Sam är en förkortning av Samwise. Slutligen förekommer namnet även i den fornnordiska Hravnkel Frösgodes saga. I sista fallet tycks namnet uttalas Såm, enligt Per Olof Sundmans omdiktning Berättelsen om Såm.

Samuel kommer av det hebreiska Shemu'el, som kan betyda “Guds namn” eller “Gud har hört”, dvs “Gud har hört bön”. Samuel är en profet i Gamla Testamentet (Samuelsböckerna).

Äldsta belägg för Samuel i Sverige är 1345. Det var ovanligt före reformationen, men sedan blev det allmänt både bland präster och allmogen. Dialektala former är Sammel och Sammil.

Berömda personer:
Samuel Agnon, israelisk författare och nobelpristagare
Samuel Beckett, irländsk-fransk författare och nobelpristagare
Samuel Columbus (1642-79), skald, psalmförfattare
Samuel Fröler, skådespelare
Samuel Klingenstierna (1698-1765), fysiker och matematiker
Samuel Ödmann (1750-1829) präst, professor och psalmdiktare

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var [WikiSve]Egidius[/WikiSve] (på franska Gilles, i Sverige ibland kallad Gillis, ibland Ilian) efter en fransk eremit. Även Gideon förekom som namn på 1700-talet men utgick sedan. Gillis förekom på 1790-talet. 1901 ersattes Egidius av Samuel. I trenamnslängden 1986 tillkom Sam och Solveig. 1993 flyttades Solveig. 2001 utgick Sam ur namnlängden, och Samuel blev ensamt namn igen.


Finländska almanackan
Finska: Pirkka
Svenska: Gottfrid
Samiska: Birki
Ortodoxa: Simeoni, Simana, Joosua

Pirkka är en kortform av Pirkeri (Birger). Birki är den samiska formen.

Simeoni och Simana syfter på [WikiSve]Symeon styliten[/WikiSve] (död 459).

Joosua syfter på profeten [WikiSve]Josua[/WikiSve] i Gamla Testementet.¨

Norska almanackan: Solveig, Solvor
Solvor är ett fornnordiskt kvinnonamn, sammansatt av salr (hus) och vor (varsam), men ses nu som en sammansättning av “sol” och “vår”.


Här sjunger Samuel Ljungblahd You’ve got a friend:

When you're down and troubled
And you need some loving care
And nothing, nothing is going right
Close your eyes and think of me
And soon I will be there
To brighten up even your darkest night

You just call out my name
And you know wherever I am
I'll come running to see you again
Winter, spring, summer or fall
All you have to do is call
And I'll be there
You've got a friend

If the sky above you
Grows dark and full of clouds
And that old north wind begins to blow
Keep your head together
And call my name out loud
Soon you'll hear me knocking at your door

2 september har Justus och Justina namnsdag.

Justus är ett latinskt mansnamn, som betyder “rättrådig, rättvis”. Äldsta belägg i Sverige 1639. Nuförtiden är namnet ovanligt.

Justina är ett latinskt kvinnonamn, en feminin form av Justinus. Äldsta belägg i Sverige 1397. Justine är en fransk form. Bägge namnen är ovanliga men tillsammans är de ändå fler ån Justus.

Berömda personer:
Justus van Ghent, nederländsk konstnär
Justus von Liebig, tysk kemist
Justus Vingboons, nederländsk arkitekt (Riddarhuset)
Justine Bateman, amerikansk skådespelerska
Justina Casagli, Sveriges första internationella sångerska
Justyna Kowalczyk, polsk längdskidåkare

Före 1620 var det enda helgonnamnet Emericus. Kanske efter [WikiSve]Emmerich (ungersk prins)[/WikiSve], som dog 2 september 1031. 1620-1700 var namnen Emericus och Elisa (efter profeten [WikiSve]Elisha[/WikiSve]). 1680 ersattes de av Justius till minne av ett helgon som var biskop i Lyon på 300-talet. 1753 ersattes Justius av formen Justus. I trenamnslängden 1986 tillkom Jane och Judit (Jane var nytt och Judit hade återkommit efter att ha utgått ur almanackan 1901). 1993 flyttades både Jane och Judit, och de ersattes av det med Justus besläktade Justina.


Finländska almanackan
Finska: Sinikka, Sini, Justus
Svenska: Synnöve
Samiska: Siinná
Ortodoxa: Johannes, Juhani, Veli, Veikko

Sini betyder “blå”. Ändelsen -kka förekommer vid namn på bär och växter (t ex mustakka “blåbär” av musta, “svart”). Sinikka förekom först i Eino Leinos drama Lalli 1907. Siinná är den samiska formen.

Synnöve är en norsk form av det fornengelska Sunngifu “solens gåva”. Namnet blev populärt efter Bjørnstjerne Bjørnsons kortroman Synnøve Solbakken (1857).

Johannes och Juhani syftar på patriarken Johannes av Konstantinopel ([WikiEng]Patriarch John IV of Constantinople[/WikiEng]). Han är berömd för att varit kompilator av nomokanon, dvs regler för botgöring.

Han föddes och växte upp i Konstantinopel. Som vuxen arbetade han som guldsmed och gravör men gav sedan upp sitt världsliga liv och blev diakon och ansvarig för att dela ut allmosor. Han gav till alla utan att ta hänsyn till om de var värdiga eller inte. Vid patriarken Eutyches död 582 blev Johannes hans efterträdare. Han var känd för sin asketism och sitt fastande. Så frikostig med att ge allmosor var han att han tömde alla sina resurser och måste be kejsaren om ett lån, som han använde till att ge mer allmosor. Han dog 595.

Veli och Veikko betyder “bror” och syftar möjligen på martyren Philadelphos (som betyder ”broderskärlek”) som tillsammans med Diomedes ([WikiEng]Saint Diomedes[/WikiEng]) och flera andra martyrer hedras denna dag.

Norska almanackan: Lisa, Lise, Liss


Här sjunger den nigerianska sångerskan Justina Omo2sexy:

Omo, you too sexy o omo
Na the way wey you dey eye me so make me dey lose control o
Omo, you too sexy o omo
Na the way wey you dey eye me so make me dey lose control o
Oh, you too sexy (Omo) (4x)
I dey lose control o
Oh, you too sexy (Omo) (4x)
I dey lose control o

From the way you dey talk and the way you dey look
You dey make me shake my shankolo
From you dey smile, you dey tell me say
You don know the koko
I no go let you go for anybody
Cuz you got what it takes to rock my soul and body
I really wanna come to you
And I really wanna tell you that I love you
I am not ashamed to say you are driving me crazy
Oh boy you dey blow my mind o
My feelings, I no dey fit hide o
I'll like to dey by your side o

3 september har Alfhild och Alva namnsdag.

Alfhild eller Alvhild är ett fornnordiskt kvinnonamn, sammansatt av álfr (alf/alv) och hildr (strid). Det förekommer på en runsten. Senare dog namnet ut men återupplivades under den nordiska namnrenässansen på 1820-talet. Namnet var vanligt under 1800-talet och början av 1900-talet, men nuförtiden är det ovanligt.

Alva är en femininform av Alf och Alvar eller en kortform av Alfhild. Äldsta belägg 1845. Namnet var populärt i början av 1900-talet men kom sedan ur modet. På senare år har namnet blivit ett riktigt modenamn igen. 2009 var Alva det 6:e populäraste namnet för nyfödda flickor.

Alva eller Alvah är också ett bibliskt och hebreiskt mansnamn som betyder “upphöjd”.

Berömda personer:
Alfhild Agrell, författare
Alva Myrdal, politiker (s), diplomat, fredspristagare

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var [WikiEng]Mansuetus[/WikiEng], den förste biskopen av Toul, som levde på 300-talet. 1680 ersattes Mansuetus av Serafia, till minnet av en romersk jungfru som led martyrdöden ([WikiEng]Saint Serapia[/WikiEng]). 1901 ersattes det av Alfhild. I trenamnslängden 1986 tillkom Alfons och Arja. 1993 utgick Arja ur almanackan. 2001 flyttades Alfons, och det med Alfhild besläktade Alva kom i stället.


Finländska almanackan
Finska: Soile, Soili, Soila
Svenska: Solveig
Samiska: Šeará
Ortodoxa: Anto, Isto, Ari, Viivi

Soile/Soili/Soila är kvinnonamn, som betyder “norrskensljus”. Šeará är också ett kvinnonamn med okänd betydelse.

Anto är en kortform av Anttoni och syftar här på martyren Anthimos, biskop i Nikomedia ([WikiEng]Anthimus of Nicomedia[/WikiEng]).
Nikomedia var Bithyniens huvudstad och på den tiden (under kejsarna Diokletianus och Maximianus) även Östroms huvudstad. Efter en brand i staden som de kristna fick skulden för intensifierades förföljelsen. Enligt legenden dog 20.000 martyrdöden ([WikiEng]20,000 Martyrs of Nicomedia[/WikiEng]).

Biskop Anthimos gömde sig på begäran av sin församling i en by utanför Nikomedia. Därifrån sände han brev till de kristna där han uppmanade dem att stå fast vid den kristna tron. Diakonen Theophilos greps med ett av dessa brev. Han förhördes och dog under tortyr. Kejsaren skickade en trupp soldater till byn för att hämta Anthimos. På vägen mötte de Anthimos själv som bjöd in dem till middag. Efter middagen avslöjade han att han var just den de sökte. Soldaterna ville lämna honom och återvända och säga att de inte hittat Anthimos. Men Anthimos tålde inga lögner och ville inte gå med på detta utan följde med soldaterna till Nikomedia.

En mängd tortyrinstrument placerades framför Anthimos. “Tror ni att ni kan skrämma mig med dessa verktyg” frågade helgonet. “Nej, ni kan inte skrämma den som önskar dö för Kristus. Avrättning är skrämmande bara för de fega, som håller detta jordiska liv dyrbarast. “ På kejsarens order blev han torterad och sedan halshuggen. Detta skedde år 303 eller 304.

Ari (finskt smeknamn för Aron) och Isto (finsk kortform av Istrael) syftar på martyren Aristion.
Han föddes i en liten stad i [WikiEng]Apamea, (Syria)[/WikiEng], i början av 100-talet. Hans föräldrar var hedningar, men den blivande martyren Antonius visade honom vägen till sanningen.

Många år senare vigdes Aristion till biskop för Isso i [WikiSve]Kilikien[/WikiSve]. Han var en god herde för sin flock. Men en dag lät stadens härskare gripa honom, och han ställdes inför rätta för sin kristna tro. Aristion vägrade att offra till avgudarna. “Så ynkliga dessa själlösa gudastatyer är“, sa biskopen, “och så hjälplös härskaren ser ut i sin lysande utstyrsel“. De omkringstående frågade sig varifrån Aristion fick sittmod. Den romerska härskaren insåg att han inte kunde rå på Aristion annat än med våld så han dömde honom till döden. Aristion kastades i en brinnande ugn. Helgonet gick modigt mot martyrdöden, och då få närvarande kristna kunde höra honom sjunga psalmer tills han dog.

Viivi kanske syftar på [WikiSve]Febe[/WikiSve], diakonissa vid Kenchreai i Grekland. Febe nämns i Romarbrevet 16:1-2.


Norska almanackan: Alise, Alvhild, Vilde
Alise är en form av Alice eller Elise. Vilde är också ett kvinnonamn, kortform av Alvilde.

Här spelar Åsa Jinder sin låt Min Alva:

4 september har Gisela namnsdag.

Gisela är ett tyskt namn, bildat av namn med förleden gisel (skott, telning, ättling), som Giseltrud. Det motsvarande nordiska namnet är Gisla och den manliga formen Gisle. Tidigast belägg av Gisela i Sverige är 1729. Under 1900-talet fick namnet en ökad spridning, men det är inget vanligt namn.

Berömda personer:
Gisela Arnim, tysk författare
Gisela Dulko, argentinsk tennisspelare
Gisela May, tysk skådespelerska och sångerska

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Marcellus (kanske efter martyren Sankt Marcel av Chalon sur Saône). Fr o m 1650 var dagens namn Moses, efter profeten i GT. Dagen kallades förr Råg-Moses, eftersom man började så höstrågen denna dag. 1986 tillkom Molly och My (vilken stilbrytning!). 1993 flyttades Moses till 20 december, Molly utgick ur almanackan och My flyttades, men utgick senare. I stället kom Gisela och Glenn. 2001 flyttades Glenn, och Gisela står som ensamt namn denna dag.


Finländska almanackan
Finska: Ansa
Svenska: Roland
Samiska: Ággi
Ortodoxa: Mooses, Irma, Irmeli

Ansa är en finsk form av Anna. Ággi är ett samiskt mansnamn med okänd betydelse.

Mooses syftar förstås på samme Moses som tidigare var dagens namn i Sverige.

Irma och Irmeli syftar på martyren Hermione, ([WikiEng]Hermione of Ephesus[/WikiEng]), dotter till [WikiSve]Filippos evangelisten[/WikiSve]. Detta är legenden:
Eftersom de önskade träffa Johannes av Patmos, Uppenbarelsebokens författare, reste Hermione med sin syster Eutychia till Mindre Asien. Under resan erfor de att Johannes hade dött. De fortsatte emellertid sin resa och träffade en lärjunge till Paulus vid namn Petronius. De blev Petronius elever. Hermione lärde sig läkekonsten och botade många med Guds hjälp.

Under denna tid förde kejsar [WikiSve]Trajanus[/WikiSve] krig mot perserna och kom med sin här till staden där Hermione bodde. När han hörde om att hon var kristen gav han order om att hämta henne. Först försökte han övertala henne att ta avstånd från kristendomen. När detta inte lyckades befallde han att hon skulle slås i ansiktet i flera timmar. Men hon hugsvalades av en uppenbarelse i form av Petronius, sittande på en tron i himlen. Trajanus släppte henne då fri. Hermione byggde senare ett sjukhem, där hon behandlade de sjuka.
Men Trajanus efterträdare [WikiSve]Hadrianus[/WikiSve] drog henne åter inför rätta. Först blev hon slagen, sedan genomborrades hennes fötter med spikar och slutligen kastade de henne i en kittel med kokande tjära. Helgonet utstod allt och prisade Gud. Herren släckte i sin barmhärtighet elden och helgonet förblev oskatt. Hadrianus blev överraskad och kände på kitteln och blev då bränd.

Efter ytterligare tortyr tycktes Hermione villig att offra till guden Herkules. Den förtjuste kejsaren befallde att hon skulle föras till templet. När helgonet bad till Gud i templet hördes en åskknall, och alla avgudarna i templet föll omkull och krossades.

Den rasande kejsaren befallde att hon skulle föras utanför staden och halshuggas. Theodolus och Theotimis fick i uppdrag att genomföra avrättningen. Eftersom de hade så bråttom att avrätta henne att de inte ville låta henne få be först förtvinade deras händer. Då trodde de på Jesus Kristus och föll ned inför Hermiones fötter. De bad att hon skulle be att de blev hemkallade till Gud före henne. Detta skedde efter hennes böner. Sedan insomnade hon själv till Herrens rike. Dettta skedde ca år 117.

Norska almanackan: Ida, Idar
Idar är en manlig form av Ida, efter mönster av fornnordiska namn som Vidar och Hadar.


Här sjunger Gisela May Seeräuber-Jenny (Sjörövar-Jenny):

Meine Herren, heute sehen Sie mich Gläser abwaschen
Und ich mache das Bett für jeden.
Und Sie geben mir einen Penny und ich bedanke mich schnell
Und Sie sehen meine Lumpen und dies lumpige Hotel
Und Sie wissen nicht, mit wem Sie reden.
Und Sie wissen nicht, mit wem Sie reden.
Aber eines Abends wird ein Geschrei sein am Hafen
Und man fragt: Was ist das für ein Geschrei?
Und man wird mich lächeln sehn bei meinen Gläsern
Und man sagt: Was lächelt die dabei?

Und ein Schiff mit acht Segeln
Und mit fünfzig Kanonen
Wird liegen am Kai.

5 september har Adela och Heidi namnsdag.

Det tyska namnet Adela är en kortform av namn som börjar med Adel (ädel), som Adelheid. Äldsta belägg i Sverige 1719. Den franska formen Adèle är först belagd 1804. Både namnen var som populärast under 1800-talet.

Heidi är ett tyskt smeknamn för Adelheid. Efterleden heid betyder “väsen, gestalt”. Äldsta belägg i Sverige 1879. Heidi blev populärt genom boken Heidi av Johanna Spyri (1881). Namnet är vanligare bland finlandssvenskor än bland rikssvenskor.

Berömda personer:
Adela av Blois, grevinna, dotter till Vilhelm Erövraren
Adela av Meissen, dansk drottning
Adela Zamudio, boliviansk författare
Heidi von Born, författare
Heidi Klum, tysk fotomodell
Heidi Range, brittisk popsångerska

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Eudoxus till minne av en kristen minister hos kejsar Diokletianus, som avrättades. 1901 ersattes Eudoxus av Adela. I trenamnslängden 1986 tillkom Adele och och det obesläktade Adin (ett hebreiskt mansnamn som betyder “smärt”). 1993 flyttades Adela, och Adele och Adin utgick. I stället kom Harriet och Harry. 2001 flyttades Harriet och Harry, Adela återkom och det besläktade Heidi flyttades till samma dag.


Finländska almanackan
Finska: Roni, Mainio
Svenska: Ragnvald, Ronald, Ronny
Samiska: Máidnu (samisk form av Mainio)
Ortodoxa: Sakari, Elisabet, Liisa, Elisa, Elsa

Roni är förstås en form av Ronny. Mainio är ett mansnamn som betyder “utmärkt, lysande”. Ragnvald och Ronald är besläktade namn.

Sakari och Elisabet/Liisa/Elisa/Elsa syftar på de äkta makarna [WikiSve]Zacharias[/WikiSve] och [WikiSve]Elisabet[/WikiSve], föräldrar till [WikiSve]Johannes Döparen[/WikiSve]. De omnämns i Lukasevangeliet.

De härstammade från Aron. Zacharias, Baraks son, var präst i Jerusalems tempel. Det rättfärdiga paret led av barnlöshet, vilket på den tiden sågs som ett Guds straff. En gång under sin tjänst i templet förkunnade en ängel för honom att hans hustru skulle föda en son, och att “han skall bliva stor inför Herren” (Luk 1:13-17). Sakarias tvivlade på att förutsägelsen skulle slå in, och för denna svaghet i tron straffades han med stumhet.

När Elisabet fött deras son ingav henne den helige Ande att säga att hans namn skulle vara Johannes, trots att ingen i släkten tidigare haft namnet. Man frågade Zacharias och han skrev ned ett namn och det var också Johannes. När han gjort det, återgavs han förmågan att tala, och inspirerad av den Helige Ande började han profetera om Johannes som Guds förelöpare.

När Herodes befallde att alla gossebarn upp till två år skulle dödas gömde Zacharias sin hustru och son i en grotta på andra sidan Jordanfloden. Hans fiender angav honom till Herodes och Zacharias dödades i templet (Matt 23: 35).


Norska almanackan: Brede, Brian, Njål
Brede är ett mansnamn som kommer av det gammaldanska ordet brejde (stridsyxa). Brian är ett keltiskt mansnamn, som kanske kommer av bre (kulle). Njål är ett mansnamn som kommer från det irländska Niall, som eventuellt betyder “mästare”.


Här sjunger rumänska sångerskan Adela Papescu No me ensenaste:

6 september har Lilian och Lilly namnsdag.

Lilian eller Lillian är ett engelskt namn, en diminutivform av Lily (lilja). Äldsta belägg i Sverige 1862. Namnet var särskilt populärt på 1930-talet.

Lilly eller Lillie var ursprungligen ett engelskt smeknamn för Elisabeth. Äldsta belägg som namn i Sverige 1817. Liksom många andra engelska smeknamn (Annie, Betty, Emmy, Nanny, Sally) var Lilly särskilt populärt under andra hälften av 1800-talet och i början av 1900-talet. Namnet har åter fått en viss popularitet; 2009 var Lilly nummer 39 av tilltalsnamn för nyfödda flickor.

Berömda personer:
Prinsessan Lilian
Lillian Smith, amerikansk författare
Lilian Lee, kinesisk författare (till t ex "Farväl min konkubin")

Lilly Berggren, skådespelerska
Lilly Berglund, sångerska
Lilly Kjellberg, skådespelerska

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Magnus, troligen efter [WikiEng]Magnus of Füssen[/WikiEng]. Från 1709 var dagens namn Zacharias/Sakarias till minne av profeten Sakarja i Gamla Testamentet. I trenamnslängden 1986 tillkom Siv och Sivert. 1993 flyttades Siv och Sivert, och Esaias kom i stället. 2001 flyttades Esaias tillbaka till 6 juli, och Sakarias utgick. I stället flyttades Lilian och Lilly hit från 7 maj.


Finländska almanackan
Finska: Asko
Svenska: Felix, Felicia
Samiska: Ásko, Feles
Ortodoxa: Raisa, Raija

Asko är en karelsk form av Andreas. Feles är den samiska formen av Felix.

Raisa är ett ryskt kvinnonamn, som kommer av grekiska rhaion (mer avspänd; mer följsam). Raija är en finsk form av Raisa. Men alla namngivna helgon denna dag är manliga. Kanske syftar Raisa/Raija på två ikoner av Gudamodern ([WikiSve]Theotokos[/WikiSve]) som firas denna dag: Theotokos av Kiev-Bratsk och Theotokos av Arapet.

Norska almanackan: Sollaug, Siril, Siv
Sollaug är ett kvinnonamn av fornnordiskt ursprung, sammansatt av salr (hus) och laugr (lovad till). Siril är en norsk variant av Siri.


Här sjunger brittiska gruppen Depeche Mode sången Lilian:

Oh, Lilian
Look what you've done
You've stripped my heart
Ripped it apart
In the name of fun

Oh, Lilian
I'm a poor man's son
And precious jewels
Weren't found in schools
Where I came from

Pain and misery always hit the spot
Knowing you can't lose what you haven't got

Oh, Lilian
I should have run
I should have known
Each dress you own
Is a loaded gun

Oh, Lilian

Oh, Lilian
I need protection
I hear your voice
And any choice I had is gone

Alien skrev:16 sept (igår) hade Dag och Daga namnsdag.

Känns som att de är lämpliga namn på aspergare. http://en.wikipedia.org/wiki/Dags_(subculture)

tveskägg skrev:

Alien skrev:16 sept (igår) hade Dag och Daga namnsdag.

Känns som att de är lämpliga namn på aspergare. http://en.wikipedia.org/wiki/Dags_(subculture)

Dag is an Australian slang term, often used as an affectionate insult for someone who is, or is perceived to be, unfashionable, lacking self consciousness about their appearance and/or with poor social skills yet affable and amusing.

Ja, det påminner faktiskt om aspies, men jag tvekar om vi alltid är "affable and amusing".

7 september har Kevin och Roy namnsdag. Tidigare var det Regina och Roy som var dagens namn.

Roy är ursprungligen ett skotskt namn (Ruadh “röd”). Det har förknippats med det franska roi, som betyder “kung”. Äldsta belägg i Sverige 1881. Den populäre västernfilmstjärnan [WikiSve]Roy Rogers [/WikiSve]kan ha gort att Roy blev så populärt under 50-talet. Idag är Roy ovanligt men vanligare än Regina.

Kevin är engelskt namn av iriskt ursprung, Caoimhín. Det betyder "vacker födelse" (coem = vacker, gein = födelse). Det blev ett modenamn i Sverige under 1990-talet.

(Regina är latinskt och betyder “drottning”. Äldsta belägg av Regina som dopnamn i Sverige är 1604. Namnet kan också förknippas med Jungfru Maria, iom att hon är “Regina coeli”, dvs himladrottningen. I [WikiSve]Fältskärns berättelser[/WikiSve] (1853-67) av Zacharias Topelius förekommer en vacker mörkögd Regina von Emmeritz, som kan ha gjort namnet populärt. Namnet var som allra populärast 1886-1909, men idag är det ovanligt. År 2011 tog det bort ur almanackan.)

Berömda personer:
(Regina Lund, skådespelerska
Regina Spektor, amerikansk musiker
Regina Taylor, amerikansk skådespelerska)

Roy Andersson, filmregissör
Roy Jacobsen, norsk författare
Roy Orbison, amerikansk popsångare

Kevin Bacon, amerikansk skådespelare
Kevin Costner, amerikansk skådespelare
Kevin Spacey, amerikansk skådespelare

Regina har varit dagens namn sedan medeltiden till minne av en martyr, [WikiEng]Saint Regina (martyr)[/WikiEng]. I trenamnslängden 1986 tillkom Gilbert och Gisela. 1993 flyttades Gilbert och Gisela, och Roy kom i stället. 2011 utgår Regina helt ur namnlängden. I stället kommer Kevin.


Finländska almanackan
Finska: Miro, Arho, Arhippa
Svenska: Regina, Roy
Samiska: Regiinná
Ortodoxa: Johannes, Juhani, Juha

Miro är en förkortning av slaviska namn som Miroslav och Vladimir. Arho är en kortform av Arhippa, som kommer av det grekiska Archihippos ("hästarnas mästare").
Johannes/Juhani/Juha syftar på Sankt Johannes, ärkebiskop av Novgorod (död 7 september 1186).

Johannes föddes i [WikiSve]Novgorod[/WikiSve] till fromma föräldrar. Efter föräldrarnas död beslöt sig Johannes och hans bror Gabriel att använda arvet för att bygga ett litet kloster tillägnad Gudamoderns bebådelse. Först byggde de en träkyrka men efter en tid ville de bygga en stenkyrka. Men innan den var färdig tog deras pengar slut. De vände sig till Himladrottningen för att få hjälp. Hon lovade dem i en dröm att allt skulle ordna sig. Följande morgon såg bröderna en häst lastad med två säckar, som visade sig innehålla guld. Ingen kom för att hämta hästen och dess last, och när bröderna lastat av säckarna försvann hästen.

När kyrkan var klar lät bröderna viga sig till munkar. Krönikan berättar att Johannes blev biskop 1162. I ett brev skriver han till prästerna i sitt stift. “När era andliga barn kommer ångerfulla till er förhör dem med mildhet. Det passar inte att påtvinga dem sträng botgöring. Kristi ok bör vara lätt.”

1165 upphöjdes Johannes till ärkebiskop. Vintern 1170 var en svår tid för Novgorod. [WikiEng]Suzdal[/WikiEng] och dess allierade belägrade staden. En natt när Johannes bad framför en ikon av Frälsaren hörde han en röst som befallde honom att gå till Frälsarens kyrka för att hämta ikonen av Theotokos (Gudamodern) och bära den på stadens murar. Han gjorde så och medan fiendens pilar regnade över staden föll tårarna från Gudamoderns ögon på ikonen. Mörker föll över trupperna från Suzdal och de drog sig tillbaka. Johannes instiftade sedan en helgdag för Novgorod, Den heliga Theotokos tecken.

Johannes försökte i likhet med andra präster medla mellan de krigförande staterna i Rus. 1172 reste han till Vladimir för att försona storfurst [WikiEng]Andrey Bogolyubsky[/WikiEng] av [WikiSve]Vladimir-Suzdal[/WikiSve] med Novgorods folk.

Norska almanackan: Regine, Rose


Här sjunger amerikanska Regina Spektor sin sång Us:

They made a statue of us
And it put it on a mountain top
Now tourists come and stare at us
Blow bubbles with their gum
Take photographs have fun, have fun

They'll name a city after us
And later say it's all our fault
Then they'll give us a talking to
Then they'll give us a talking to
Because they've got years of experience
We're living in a den of thieves
Rummaging for answers in the pages
We're living in a den of thieves
And it's contagious
And it's contagious
And it's contagious
And it's contagious

We wear our scarves just like a noose
But not 'cause we want eternal sleep
And though our parts are slightly used
New ones are slave labor you can keep

8 september har Alma och Hulda namnsdag.

Alma kommer från latinets almus (närande; mild). (Jämför alma mater, ”den hulda modern”, benämning på det universitet man legat vid.) På spanska betyder alma ”själ”. Äldsta belägg av Alma i Sverige är 1724. Det var populärt under 1800-talet och i början av 1900-talet men blev sedan omodernt. På senare år har Alma blivit ett trendnamn. 2009 var Alma det 24:e populäraste tilltalsnamnet fö nyfödda flickor.

Hulda är ett nordiskt namn, troligen nybildat av adjektivet huld ”älsklig, mild”. Det kan också höra samman med fornisländska Huld, en völva i Ynglingasagan. Detta Huld kommer av hölja och betyder ”den höljda, den fördolda”.

Det finns även ett hebreiskt namn Hulda/h, som möjligen betyder ”vessla”. Profetissan Hulda nämns i Andra Konungabokens 22 kapitel.

Äldsta belägg för Hulda som dopnamn är 1813. Efter visan Hjalmar och Hulda, som skrevs 1856, blev namnet populärt. Men idag är namnet omodernt.

Berömda personer:
Alma Cogan, brittisk sångerska
Alma Mahler, österrikisk tonsättare och konstnär, mest känd för sina giftermål med tonsättaren Gustav Mahler, arkitekten Walther Gropius och författaren Franz Werfel
Alma Söderhjelm, finlandssvensk historiker och författare

Hulda Flood (1886-1968), riksdagsledamot (s)
Hulda Lundin (1847-1921), sömmerska och slöjdpedagog
Hulda Malmström (1874-1928), sångerska och skådespelerska

Denna dag kallades tidigare Mormässa och var helgdag till minne av Jungfru Marie födelse. 1901 ersattes det med namnet Alma. Associationen gick: Jesu moder > hulda moder > alma mater. I trenamnslängden 1986 tillkom Adils (fornnordiskt mansnamn) och Almar (av forntyska mansnamnet Athalmar). Båda utgick 1993 ur almanackan, och Ally (smeknamn för Alice) kom i stället. 2001 utgick även Ally, och ersattes av Hulda, eftersom det har samma betydelse som Alma.


Finländska almanackan
Finska: Taimi
Svenska: Göte, Göta
Samiska: Oggi (kvinnonamn med okänd betydelse)
Ortodoxa: Maria, Mari, Maija, Marjatta, Meeri

Taimi är ett kvinnonamn som betyder ”ungt träd, planta”.

Maria/Mari/Maija/Marjatta/Meeri syftar på att även i ortodoxa kyrkan firar man denna dag Jungfru Marie födelse.

Norska almanackan: Amalie, Alma, Allan


Här sjunger Alma Cogan Dixie Melody:

Rock-a-bye your baby with a Dixie melody.
When you croon, why not croon a tune from the heart of Dixie.
Just hang my cradle, mammy mine,
Right on the Mason Dixon line,
And swing it from Virginia
To Tennessee with all the love that's in ya.

Weep no more, my lady,
sing that song again, for me.
Sing on Black Joe, just as though,
you have me on your knees.

A Million baby kisses, I'll deliver,
if you will only play that Swanee River.
Rock a bye your rock a bye baby,
with a Dixie melody.

9 september har Anita och Annette namnsdag.

Anita är den spanska diminutivformen av Anna. Äldsta belägg i Sverige 1864. Namnet började bli populärt på 1920-talet och var som allra populärast under 1940- och 50-talen. Följaktligen är namnet nu mycket omodernt.

Annette är den franska diminutivformen av Anna. Äldsta belägg i Sverige 1765. Under 1950- och 60-talen var namnet som allra populärast.

Berömda personer:
Anita Björk, skådespelerska
Anita Goldman, författare
Anita Soldh, operasångerska
Annette Bening, amerikansk skådespelerska
Annette Kullenberg, journalist och författare
Anette Olzon, rocksångerska

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var [WikiSve]Gorgonius[/WikiSve] efter en romersk martyr. 1730 tillkom Eventius, och 1753 utgick Gorgonius. 1831 utgick även Eventius, och Augusta infördes i stället efter kronprins Oscars (senare Oscar I) dotter Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina, som föddes 1830. I trenamnslängden 1986 tillkom Gunde och Gunda. 1993 utgick Gunde, och Augusta och Gunda flyttades (Gunda utgick senare). I stället flyttades Anita och Anja (rysk diminutivform av Anna) till denna dag. 2001 utgick Anja, och Annette flyttades hit i stället.


Finländska almanackan
Finska: Eevert, Isto, Vertti
Svenska: Evert
Samiska: Riibma (mansnamn med okänd betydelse)
Ortodoxa: Joakim, Aki, Anna, Severi, Ossi

Isto är en kortform av mansnamnet Istrael (Israel).

Joakim/Aki och Anna syftar på Jungfru Marias föräldrar.

Joakim var av Juda stam och en avkomling av kung David. Anna var av Levis stam. Joakim och Anna var till sin stora sorg ofruktsamma i många år. De levde ett fromt liv i Nasaret. En tredjedel av inkomsten gick till de fattiga, en annan tredjedel gick till templet och de behöll alltså endast en tredjedel själva. En gång när de kommit till Jerusalem för att offra i templet, blev Joakim hånad av en översteprästen för sin ofruktsamhet (detta ansågs vara ett straff av Gud). Joakim och Anna bad Gud om ett mirakel, att de skulle få barn på gamla dagar liksom Abraham och Sara. En dag, när de bad var och en på sitt håll, fick båda besök av en ängel som sade att de skulle få en dotter, varigenom världens frälsning skulle komma.

Severi syftar på martyren Severianus (död 320).
Severianus var en framstående medborgare i [WikiSve]Sebaste[/WikiSve] under Licinius regering. När [WikiSve]Fyrtio martyrer[/WikiSve] var i fängelse uppmuntrade och tröstade han dem. På grund av detta och för att han omvänt många hedningar till kristendomen lät guvernören Lysias gripa honom. Han bekände sin kristna tro och torterades. Till slut hängdes han upp på muren med en sten fastkedjad om halsen och en sten om fötterna och på det sättet dog han.

Ossi är ett mansnamn, en kortform av namn som Oskari. Här syftar det troligen på ärkebiskopen Theodosios av Tjernihiv, som dog 1696 och kanoniserades 9 september 1896.

Norska almanackan: Trygve, Tyra, Trym
Trym är ett mansnamn (en jätte i den nordiska mytologin).


Här sjunger och spelar Anders Stavarby Gustav Frödings dikt Anita, tonsatt av Sven-Ingvar Magnusson:
http://www.youtube.com/watch?v=k4K7SqW9kuc


Och här sjunger Anita Lindblom sin stora hit från 1961, Sånt är livet:

Sånt är livet, sånt är livet
Så mycken falskhet bor det här
Den man förlorar, vinner en annan
Så håll i vännen som du har kär

Han kom om våren, som en vårvind
Min kärlek fick han och allt han tog
Men så kom hösten, åhå den kärlek,
han svor var evig, bara dog

Sånt är livet, sånt är livet ...

Han fick en annan, jag har sett dem.
Han verkar lycklig och hon är ung
Det jag har lärt mig, är just detta,
När hjärtat svider, sjung åh sjung

Sånt är livet, sånt är livet ...

Vårt liv är fattigt, utan kärlek
Jag fick en annan som har mig kär
Hans gamla kärlek har fått korgen
Hon undrar säkert vem jag är.

Sånt är livet, sånt är livet ...

10 september har Tord och Turid namnsdag.

Tord eller Thord kommer av det fornsvenska Thordher, troligen sammansatt av (gudanamnet) Tor och efterleden frid (fred, beskydd). Det är ett namn som förekommer på runstenar och hör till de förkristna namn som aldrig dog ut. På flera ställen levde det kvar som det dialektala Thol. I ätten Bonde var Tord arvnamn. Som populärast var namnet under 1940- och 50-talen.

Turid eller Thurid kommer av det fornvästnordiska Þúriðr, sammansatt av Tor och fríðr (vacker, älskad). Äldsta belägg i Sverige 1886. Turid är i motsats till Tord mycket ovanligt i Sverige men vanligare i Norge.

Berömda personer:
Tord Karlsson Bonde (död 1456), riddare och marsk
Tord Peterson, skådespelare
Ivor Thord-Gray (född Tord Ivar Hallström), yrkesmilitär i Storbritannien, Ryssland och USA m fl, deltog i boerkriget, ryska inbördeskriget och första världskriget m fl.
Turid Balke, norsk skådespelerska
Turid Birkeland, norsk politiker
Turid Lundqvist, musiker

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Sostenes. Efter vilket helgon vet jag inte, det enda jag hittat är “Då grepo de alla gemensamt Sostenes, synagogföreståndaren, och slogo honom inför domstolen” (Apostlagärningarna 18:17), vilket verkar vara lite klent underlag för helgonskap. 1680 utbyttes Sostenes mot Teobaldus (det finns flera helgon med detta namn). 1730 ersattes Teobaldus av Teodard, efter en biskop på 600-talet ([WikiEng]Theodard of Maastricht[/WikiEng]). 1901 ersattes Teodard av Tord. I trenamnslängden 1986 tillkom kvinnonamnet Tordis och mansnamnet Torgil. 1993 utgick både Tordis och Torgil ur almanackan. De efterträddes av Tove. 2001 flyttades Tove, och Turid flyttades hit.


Finländska almanackan
Finska: Kalevi, Kaleva
Svenska: Östen
Samiska: Gállagas
Ortodoxa: Minna, Miina, Tuire

Kalevi och Kaleva är mansnamn, som hör samman med det finländska nationaleposet [WikiSve]Kalevala[/WikiSve] och det motsvarande estniska [WikiSve]Kalevipoeg[/WikiSve]. Gállagas är den samiska formen av Kaleva.

Minna och Miina syftar på martyren Menodora och hennes systrar från Bithynien ([WikiEng]Menodora, Metrodora, and Nymphodora[/WikiEng]).

De var tre kristna systrar i den romerska provinsen [WikiSve]Bithynien[/WikiSve]. Tillsammans drog de sig tillbaka från världen och levde tillsammans i en öde trakt i bergen. De ägnade sig åt böner, fasta och arbete. Trots att de önskade leva okända för omvärlden upptäcktes deras undergörande förmågor, och folk började besöka dem för att bli helade. Ryktet om dem nådde även guvernören Frontonius, som lät gripa dem att föras inför honom. När han såg hur vackra de var, trots hårt arbete och fasta, försökte han smickra dem och lovade att han skulle skicka dem till kejsarens hov där de skulle giftas bort med hovmän. Men de var inte intresserade, eftersom de var Kristi brudar. Då lät han först tortera Menodora till döds och lät sedan hennes systrar få se hennes stympade kropp. Förneka Kristus eller dela hennes öde, var hans ord. De vägrade och fick då dela hennes öde. Kristna hittade kropparna och begravde dem vid de varma källorna vid Pythias. Deras martyrium skedde mellan år 305 och 311 i Nikomedia.

Tuire är ett kvinnonamn med okänd betydelse. Troligen syftar Tuire på den gemensamma efterleden -dora.

Norska almanackan: Tord, Tor


Här sjunger Turid sången Moder:

11 september har Dagny och Helny namnsdag (och i USA är det [WikiEng]Patriot Day[/WikiEng]).

Dagny är ett fornnordiskt namn, sammansatt av dagr (dag) och nýr (ny). Det förekommer i fornnordiska dikter. I Norge har det använts som förnamn sedan 1600-talet. I Sverige förekommer Dagny som personnamn tidigast 1869. Som populärast var namnet under 1900-talets första decennier, men har varit omodernt de senaste 60 åren.

Helny är att nybildat namn efter mönster av Dagny, sammansatt av ”hel” och ”ny”. Det kan också vara ett smeknamn för Helena. Äldsta belägg för Helny är 1817. Det var som populärast i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, men idag är det mycket ovanligt.

Berömda personer:
Dagny Juel, norsk författare
Dagny Lind, skådespelerska
Dagny Stenius, skådespelerska

De ursprungliga helgonnamnen denna dag var [WikiSve]Protus och Hyacinthus[/WikiSve], två romerska bröder som dog martyrdöden. I de svenska almanackorna (som var mycket små på den tiden) fanns dock bara plats för Protus. 1901 ersattes Protus med Dagny. I trenamnslängden 1986 tillkom de besläktade Dag och Daga. 1993 flyttades både Dag och Daga, och Daniela ersatte dem. 2001 flyttades Daniela, och Helny kom i stället.


Finländska almanackan
Finska: Santeri, Aleksanteri, Aleksandra, Santtu, Sandra, Ali, AleSvenska: Alexander, Alex, Alec, Alexandra, Sandra
Samiska: Ále
Ortodoxa: Lahja, Sergei, Herman, Hemmo, Iia

Tidigare fanns Alexander den 12 december efter den katolska helgonkalendern. När Finland blev en del av det ryska imperiet så flyttades Alexander för att hedra kejsarens namnsdag till den 11 september enligt den ortodoxa kalendern.

Lahja är ett kvinnonamn som betyder “gåva”. Det syftar troligen på Theodora från Alexandria (namnet betyder “Guds gåva”), död år 490.

Så lyder legenden: Theodora levde i Alexandria med sin make. Men Frälsningens fiende ingav en rik man att vilja förleda Theodora till otrohet. Till en början vägrade hon, men så mutade mannen en kvinna att säga till Theodora: “en hemlig synd som solen inte ser, är också okänd för Gud”. Detta övertygade Theodora och hon bedrog sin man.

Men senare kom hon till sans igen och ångrade sig djupt. Hon blev rasande på sig själv och slet sitt hår. Hennes samvete gav henne ingen ro och hon gick till en berömd abbedissa och berättade om sin synd. Abbedissan talade med henne om Guds förlåtelse. I hopp om Guds barmhärighet sade Theodora: “Jag tror på Gud och hädanefter ska jag inte begå en sådan synd och jag ska sträva att sona mitt brott.”

Theodora beslöt att gå i kloster för att rena sig själv genom arbete och bön. Hon lämnade sitt hem i hemlighet och klädde sig i manskläder, eftersom hon var rädd att hennes man skulle hitta henne om hon trädde in ett nunnekloster. När hon kom till munkklostret släppte inte abboten in henne, och då tillbringade hon natten utanför porten. På morgonen knäföll hon inför abboten och sade att hennes namn var Theodor från Alexandria och bad honom släppa in henne för att hon skulle kunna göra bot och arbeta i klostret. Abboten gick med på det. Alla förundrades över Theodors långa nattliga böner på knä, hans ödmjukhet, uthållighet och asketism. Hon arbetade i klostret i åtta år. Hennes kropp som besudlats av otroheten blev ett kärl för Guds nåd.

En gång skickades hon till Alexandria för att köpa mat. Abboten sade att hon skulle övernatt i Enataklostret på vägen. En som också övernattade i gästhuset var abbotens dotter, som var där för att besöka sin far. Attraherad av den vackre munken försökte hon locka honom till otukt. När hon inte lyckades syndade hon med en annan gäst. Theodora köpte maten och återvände till sitt kloster.

Enatas abbot upptäckte emellertid senare att hans dotter var havande och frågade vem som var far till hennes barn. Flickan påstod att det var munken Theodor. Abboten rapporterade det till abboten i det kloster Theodora arbetade. Abboten kallade till sig Theodora och upprepade anklagelsen. Theodora svarade “Gud är mitt vittne, jag gjorde inte detta”. Abboten, som visste om Theodoras fromhet, trodde inte på anklagelsen.

Men när barnet hade fötts, kom Enatas munkar med barnet till Theodoras kloster och började anklaga munkarna för okyskt leverne. Denna gång trodde även klostrets abbot på anklagelserna och vredgades. Barnet överantvardades till Theodora och hon tvingades lämna klostret i vanära.
Theodora fanns sig ödmjukt i denna prövning och såg det som sonande av henne tidigare synd. Hon bosatte sig med barnet i en hydda inte långt från klostret. Herdar gav henne mjölk till barnet och själv levde hon på vilda örter. I sju år levde hon i förvisning. Till slut blev hon på munkarnas begäran tillåten att återvända till klostret med barnet, och hon ägnade sig åt att undervisa barnet. Abboten fick i en uppenbarelse veta att munken Theodors synd var förlåten och Guds nåd var med honom.

Under torrtid sinade klostrets brunnar. Abboten sade att endast Theodor kunde få vattnet tillbaka. Theodor fick be att vattnet skulle återvända. Det skedde så, men den ödmjuka Theodora sade att det berodde på abbotens böner. Theodora hade också förunnats gåvorna att hela människor och tämja vilda djur.

När Theodora kände döden nalkas kallade hon till sig sin fosterson och sade till honom att älska Gud över allt annat. Hon sade att han skulle lyda abboten och bröderna, bevara sitt lugna, vara ödmjuk och utan illvilja, att undvika oanständigheter och enfald. För sista gången bad hon Gud förlåta hennes synder och pojken bad med henne. Sedan dog hon fridfullt.

Herren avslöjade för abboten att Theodor var en kvinna. Abboten avtäckte helgonets överkropp i närvaro av abboten och bröderna från Enataklostret. De ryggade förskräckta tillbaka och insåg att de orättfärdigt dömt Theodor/a. De sjönk på knä och bad helgonet om tillgift. Nyheten om att munken Theodor varit en kvinna nådde även hennes make, som kom till Theodoras begravning. Sedan blev han själv munk i klostret. Och pojken som uppfostrats av Theodora gick i hennes fotspår och blev munk. Med tiden blev han klostrets abbot.

Sergei och Herman/Hemmo syftar på överförandet av undergörarna Sergius och Hermans reliker 1542-1550.
Sergius och Herman slog sig ned på ön [WikiSve]Valamo[/WikiSve] i Ladogasjön år 1329. De och de munkar som samlades runt dem spred den ortodoxa lärans ljus i Karelen. Sergius och Herman dog omkring år 1353.

Iia syftar på martyren Ia från Persien (död 363) och de som dog tillsammans med henne.
Hon greps tillsammans med 9.000 andra kristna av den persiske kejsaren [WikiSve]Sapor II[/WikiSve], och de fördes allihop till staden Bisada. Den högste av de persiska magikerna krävde att Ia skulle avsäga sig sin kristna tro men hon var orubblig. Efter att ha torterats flera gånger halshöggs hon. Enligt legenden förmörkades solen då och luften fylldes av väldoft.

Norska almanackan: Dagny, Dag


Den perfekta musikillustrationen är givetvis Dagny av och med Owe Thörnqvist från 1958:

Inte visste vi vad kärlek var
förr'n lilla Dagny kom till stan,
nu sitter vi där och doppar skorporna
på Kafé Sjuan hela dan
och alla så ropar vi i kör att:
Dagny, kom hit och spill,
oh, oh, oh, Dagny, fem droppar till.
Hör hur mitt hjärta sjunger trall dill dill.

Solbrun gick hon mellan våra bord,
ja, hon var nästan alldeles svart,
vi satt och tryckte på små kärleksord
men liksom kom ej någon vart,
för så fort nå'n försökte skrek dom andra:
Dagny, …

Vi spelade på grammofonen där
och titta' snett uppå varann,
wienerbröna, mazarinerna och
sockerkakorna försvann
i fyra små feta killar som sjöng:
Dagny, …

12 september har Åsa och Åslög namnsdag.

Åsa är en kortform av fornnordiska kvinnonamn som Aslög/Åslög, Astrid etc. Detta As betyder “asagud”. Formen Asa finns på runstenar, t ex denna "Gunni ok Asa letu ræisa st[æin] þenna ok hvalf æftiR Øyn[d, s]un sinn" (U170). Åse/Aase är den norska och danska formen. Namnet var som populärast under 1960- och 70-talen.

Åslög kommer av Aslög, fornvästnordiska Áslaug. Lög/laug betyder “lovad/vigd till”. I den isländska fornaldrarsagan Ragnar Lodbroks saga berättas om Aslög (Kraka). Hon skulle komma till Ragnar Lodbrok varken klädd eller oklädd, varken mätt eller på fastande mage, varken ensam eller i sällskap. Även Aslög förekommer på runstenar. I motsats till Åsa är det dock mycket ovanligt nuförtiden.

Berömda personer:
Åsa Brandt, glaskonstnär
Åsa Larsson, kriminalförfattare
Åsa Linderborg, författare, historiker och kulturchef på Aftonbladet
Åsa Moberg, journalist och författare
Åsa Nelvin, författare
Åsa Nilsonne, psykiater och författare

Det ursprungliga namnet denna dag var Tobias. 1680 ersattes det av Valfridus (kanske efter sankt Walfrid, abbot för ett benediktinkloster i Italien). 1730 ersattes Valfridus av Cyrus efter en kristen martyr. 1901 ersattes Cyrus av Tyra, säkert pga en viss ljudlikhet. 1986 tillkom Tyr. 1993 utgick Tyr och ersattes av Åsa. 2001 flyttades Tyra till en annan dag, och Åslög flyttades hit i stället.


Finländska almanackan
Finska: Valma, Vilja
Svenska: Dagny
Samiska: Dávdna
Ortodoxa: Ahti

Valma och Vilja är kvinnonamn. Valma är en form av Vanamo, dvs blomman och namnet linnea på finska. Vilja betyder “gröda, säd”. Dávdna är ett kvinnonamn, kanske en samisk form av Dagny.

Ahti är den finska motsvarigheten till Näcken i den finska mytologin. Här syftar Ahti på Sankt [WikiEng]Autonomus[/WikiEng], biskop och martyr (död 313). Han flydde från Italien till Bithynien under den diokletianska förföljelsen. I Bithynien omvände han många hedningar till kristendomen. Detta väckte andra hedningars vrede, och medan han höll den heliga mässan i Ärkeängeln Mikaels kyrka kom de in och dräpte honom vid altaret och många andra trogna med honom.

Norska almanackan: Jofrid, Jorid
Jofrid kommer av det fornnordiska kvinnonamnet Jófríðr, sammansatt av jór (häst) och fríðr (vacker). Jorid är en variant av Jofrid.


Här spelar Åsa Jinder nyckelharpa (och Tommy Nilsson och Jenny Öhlund sjunger) bröllopssången Nu är tid att leva:

Nu mitt vilsna hjärta stilla sagt farväl
till ett liv i skuggan av min sorgsna själ
Nu doftar det av liv nu älskar jag med mod
nu är tid att leva du gör tanken god
Så trösterik din kärlek vilar himmelsvid
sorger hör nu hemma i förfluten tid
Så gripande en spegelbild av allt jag vill
Det är plötsligt en triumf att finnas till
Inför gud och kyrkan lovar vi att älska
Löften vilar på vår tunga orden tröstar
Du är min och jag är din, jag ger mig till dig
hjärtat mitt kan inte säga nej

13 september har Sture namnsdag.

Sture var ursprungligen ett binamn, som betydde “egensinnig, envis, tvär“. (Jämför adjektivet "sturig".) Sedan medeltiden är namnet känt både som släktnamn och som förnamn. Som populärast var namnet på 1920- och 30-talen. Följaktligen är det inte populärt att ge dagens nyfödda pojkar.

Berömda personer:
Sture Allén, språkforskare, fd ständig sekreterare i Svenska Akademien
Sture Collin, skulptör
Sture Dahlström, författare
Sture Lagerwall, skådespelare
Sture Linnér, historiker och författare

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Macrobius, efter en martyr som dog i Tomis vid Svarta havet. 1620 ersattes det av Maternus efter en biskop i Köln ([WikiEng]Maternus of Cologne[/WikiEng]). 1680 ersattes det av Amatus (det finns två helgon vid namns [WikiEng]Saint Amatus[/WikiEng], som bägge har denna minnesdag). 1901 ersattes Amatus av Ambjörn (pga att bägge börjar med Am). I trenamnslängden 1986 tillkom Stig och Styrbjörn. 1993 flyttades Ambjörn (och utgick senare) och Stig, och Sture kom i stället. 2001 flyttades Styrbjörn, och Sture blev enda namnet kvar.


Finländska almanackan
Finska: Orvo
Svenska: Ylva
Samiska: Dávgon
Ortodoxa: Niila, Vieno

Orvo är både mans- och kvinnonamn. Mansnamnet Orvo är en variant av namnet Orpo (föräldralös, ensam). Kvinnonamnet är en kortform av Orvokki (viol). Dávgon är ett mansnamn med okänd betydelse.

Niila (Nikolaus) syftar här på hövitsmannen Kornelius, som nämns i Apostlagärningarna 10 kap. ([WikiEng]Cornelius the Centurion[/WikiEng]) Aposteln Petrus bodde i hans hus i Caesarea och döpte honom. Det blev en vändpunkt för intill dess hade många, även Petrus, trott att kyrkan bara var till för judar. Enligt traditionen blev Kornelius sedan biskop och dog som martyr under första århundradet e.Kr.

Vieno (lugn, blyg, mild) är ett namn som används för både män och kvinnor. Kanske syftar det här på drottning Ketevan av Khaketi ([WikiEng]Ketevan of Mukhrani[/WikiEng]), död 13 september 1624. (Ketevan är för övrigt Katie Meluas riktiga förnamn.)

Den fromma Ketevan, dotter till prins Ashotan Mukhran-Batoni, var gift med prins David, tronföljare till Kakhetis tron. Davids far Alexander hade två andra söner, Georg och Konstantin. Den yngste sonen Konstantin konverterade till islam och levde vid den persiske shahens hov. Många år efter att David och Ketevan gift sig abdikerade kung Alexander och vigdes till munk, och David besteg tronen 1602. Men efter endast fyra månader dog han plötsligt. Han efterlämnade Ketevan och sonen Teimuraz och dottern Elene. Alexander återvände som kung.

När shahen Abbas I ([WikiSve]Abbas den store[/WikiSve]) hörde om detta befallde han Konstantin Mirza att fara till Kakheti, mörda sin far och sin bror Georg och gripa makten som kung. Konstantin Mirza gjorde som han blivit instruerad och skickade sin fars och brors huvuden till shahen som gåva. Kropparna lät Ketevan begrava i Alaverdi, kungafamiljens traditionella gravplats.

Men folket gjorde uppror och dödade fader- och brodermördaren. Ketevan övertog då regeringen och sände gåvor till shahen och bad honom godkänna hennes son som den rätte tronarvingen. 1614 krävde shahen att Teimuraz ([WikiEng]Teimuraz I of Kakheti[/WikiEng]) skulle sända sin mor och sina två söner som gisslan till honom och det skedde. Till slut kallade han till sig kungen själv för att kunna sätta in en egen vicekung som regent. Men Teimuraz och kung Luarsab II av Kartli beslöt att anfalla shahens styrkor med gemensamma krafter för att driva ut perserna ur Georgien. Men perserna segrade och brände ner det kungliga slottet, kyrkor och kloster, och hela byar utplånades. Trehundratusen georgier tvingades till Persien medan turkar från Centralasien intog deras hem. De besegrade kungarna Teimuraz och Luarsab sökte skydd hos Georg III av Imereti.

Prinsarna Alexander och Levan skildes från sin farmor och blev kastrerade. Alexander dog och Levan förlorade förståndet av smärtan. Ketevan fick inte veta sina barnbarns öde. Hon levde i tio år i fängelse i Shiraz, sov på en stensäng och ägnade sig åt att be för sitt land och sin familj. Så krävde Abbas att hon skulle konvertera till islam men hon vägrade. Hon blev då utsatt för grym tortyr, hennes naglar slets av, en bräda spikades fast i hennes rygg, en panna med glödande kol fastgjordes vid hennes huvud och hennes kropp slets sönder med glödande tänger. Till slut ströps hon med en bågsträng. Sedan kastades hennes kropp till vilda djur. Men en grupp franska augustinermunkar som bevittnat allt svepte in hennes kropp i linne med myrra och rökelse och begravde den i ett katolskt kloster. Senare skickades relikerna till hennes son Teimuraz som grät bitterligen över sin mor och sina söner. Han lät begrava henne i Alaverdikatedralen.

Norska almanackan: Stian, Stig
Stian kommer av det fornnordiska Stígandr (vandrare), som också givit upphov till namnet Stig.


Här blir det reggaegung, Stures Dansorkester med Farbror Blå:

Jag sa lägg ner attityden, farbror blå (lägg ner)
Jag sa, lägg ner attityden, farbror Blå (lägg ner)

Jag ser dig hetsa till folk på en demonstration (Ooh, farbror blå)
Får en tänkande människa att helt tappa tron (Ooh, farbror blå)
Tänk till nu för fan för visst har du förstått (Ooh, farbror blå)
Att man får skörda de frön som man en gång har sått (Ooh, farbror blå)

Så du borde lägga ner attityden, farbror blå (Lägg ner)
Jag sa lägg ner attityden, farbror blå (lägg ner)

Jag sa broder, se upp, det är bäst du passar dig
Farbror blå har kommit för att haffa dig
Syster, se upp, motstånd kommer straffa sig
Farbror blå har kommit för att haffa dig
Rättvis rättegång kan ingen skaffa dig
Så lägg ryggen på benen och akta dig

När farbror blå har kommit för att haffa dig
Kommer rättssystemet aldrig backa dig
När lagens väktare
Ser en tänkande människa, blir de äcklade
ser de ett självförtroende, vill de knäcka det

14 september har Ida namnsdag.

Ida har tyskt ursprung, troligen en kortform av namn som Iduberga. Förleden Id- betyder “flit, iver”. Äldsta belägg i Sverige 1351. Namnet var populärt i slutet av 1800-talet, blev omodernt och fick ett nytt uppsving 100 år senare pga TV-serien om Emil i Lönneberga, eftersom Emils lillasyster heter Ida. Fortfarande är namnet modernt; 2009 var Ida det 15:e populäraste namnet för nyfödda flickor.

Berömda personer:
Ida av Österrike (stupad 1101), grevinna och korsfarare
Ida Bäckman, lärarinna och journalist, vän med Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding
Ida Jessen, dansk författare
Ida Lupino, amerikansk skådespelerska
Ida Maria Sivertsen, norsk sångerska

Det ursprungliga namnet på denna dag var Korsmässa (Exaltio Sanctae Crucis, dvs [WikiSve]Det heliga korsets upphöjelse[/WikiSve]). Dagen hette egentligen Korsmässa om hösten för att skilja den från Korsmässa om våren (3 maj). En ramsa från Hälsingland om svalan: “I korsmäss kommer jag, i korsmäss far jag”; svalorna for alltså söderut då. Det är också den dag man bör ta upp potatisen, enligt Bondepraktikan.

1901 ersattes Korsmässa av Ida. Den vitsiga namnkommittén tänkte på visan Kors på Idas grav, som var mycket populär vid denna tid. I trenamnslängden 1986 tillkom Idar (manlig form av Ida) och Vida. 1993 utgick både Idar och Vida, och ersattes av Ellida. 2001 utgick även Ellida, och Ida är åter dagens enda namn.


Finländska almanackan
Finska: Iida
Svenska: Ida
Samiska: Iiddá
Ortodoxa: "Kunniallisen ja eläväksitetevän Ristin ylentäminen" (tror det betyder “Ärofyllda och livgivande korsupphöjelsen”), dvs [WikiSve]Det heliga korsets upphöjelse[/WikiSve].

Enligt legenden reste [WikiSve]Sankta Helena[/WikiSve], Konstantin den stores mor, till Jerusalem för att finna Jesu kors. Kejsar Hadrianus hade låtit bygga ett tempel till Venus på Golgata för att utplåna minnet av platsen för Kristi lidande. Sankta Helena fann korset omkring år 325 (se Korsmässa om våren). En del av korset placerades i [WikiSve]Uppståndelsekyrkan[/WikiSve].

Enligt ännu en legend plundrades Jerusalem av perserna år 614, och de tog den del av korset som fanns där till Persien och tog även med sig patriarken Zacharias. Kung Chosdras ([WikiSve]Khusrov II Parvez[/WikiSve]) lät bygga en tron av guld, silver och ädelstenar. Där satte han sig med korset på sin högra sida och en tupp på sin vänstra och ville bli dyrkad som Gud med Sonen och Den Helige Ande på varsin sida.

Men år 628 besegrade den bysantinske kejsaren [WikiSve]Herakleios[/WikiSve] med sin här perserna och Chosdras halshöggs på sin gyllene tron. Senare ämnade kejsaren tåga in i Jerusalem med kejserlig krona på huvudet och klädd i kunglig purpur. Han satt på sin stridshäst och ville in genom den port, vilken Jesus hade passerat genom på väg mot sin korsfästelse. Men plötsligt hejdades tåget och kunde inte komma vidare. Patriarken Zacharias sade att en Herrens ängel spärrade vägen, eftersom Jesus hade föregått med ödmjukhet. Först när kejsaren bytt ut sin kejserliga utstyrsel och var barfota kunde han komma in genom porten och lämna tillbaka korset till kyrkan.

Norska almanackan: Ingebjørg, IngeborgDet är samma namn i olika form. Inge kommer från guden Ing, och bjørg/borg betyder ”skydd”.


Här sjunger Ida Wiklund sin sång Mellan dröm och verklighet:

]Det är som å veta men inte förstå
Det är som å tveka men göra ändå
Som å tvivla å famla omkring
Man ser ingenting
Som att känna allting på en gång
Å samtidigt sjunga sin favoritsång
Som å va säker på till vilket håll
Sen förlora kontroll
Som en kamp
Mellan dröm & verklighet

Jag ser i dina ögon
Att du vill men inte vet
Man vill va' säker
Som solen går upp å ner igen
Som en evig kamp, mellan dröm & verklighet
Det är som å vinna, men samtidigt förlora sig
Det är som å våga men ändå va' rädd
Som att vilja va' osynlig men ändå sedd
Som att låtsas men ändå va' sann
Man gör allt va' man kan

15 september har Sigrid och Siri (kortform av Sigrid) namnsdag.

Sigrid kommer av fornnordiska Sigfríðr, sig = seger och frid = vacker. Segerrik och vacker? Segerrik skönhet? Skön seger? Namnet är känt från runstenar. Äldsta belägg i Sverige från runinskrifter, 1000-tal, t.ex. på sten Mervalla, Södermanland: "Sigrid lät resa denna sten efter Sven, sin make. Han hade ofta seglat till Semgallen med dyrbar knarr, om Domenäs."

Siri är belagt från 1690. Siri är med bland top 100 för namnade flickor 2008 (nr 54). Misstänker att Sigrid låter för tungt och fornnordiskt; Siri är lättare.

Berömda Sigridar är:
Sigrid Storråda (skall enligt sägnen ha bränt inne två ovanligt efterhängsna friare)
Sigrid Hjertén, konstnär, avled efter lobotomi
Sigrid Undset, författare, nobelpristagare (en av mina favoriter)

Berömda Siris är:
Siri von Essen, skådespelerska och Strindbergs första hustru
Siri Derkert, konstnär (se t ex Östermalms tunnelbana)
Siri Hustvedt, amerikansk författare (med norska rötter)


Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var [WikiSve]Lambertus[/WikiSve], efter biskop Lambert av Maasricht. 1620 ersattes Lambertus av ett annat helgonnamn, Nicetas till minne av en västgotisk martyr. 1680 utgick Nicetas och ersattes av Natanael och Gustava. 1901 flyttades Gustava (som senare utgick), och Natanel, och Sigrid kom i stället. I trenamnslängden 1986 tillkom Siri och Solbritt. 1993 flyttades Solbritt.


Finländska almanackan
Finska: Sirpa
Svenska: Runar
Samiska: Náinnas
Ortodoxa: Nikita, Voitto

Sirpa kan vara en form av Siiri, el också komma av ordet sirpale (flisa, skärva).

Runar kommer troligen från [WikiSve]Ossians sånger[/WikiSve], liksom Oskar, Fingal och Selma. Runfhear (älskad man) heter en hund i eposet. Men namnet kan också vara fornnordiskt av rún (hemlig kunskap) och efterleden -ar (krigare).

Nikita och Voitto syftar på martyren Niketas (död 372). Nikita är den ryska formen av Niketas (segerrik). Voitto är en finsk form av Viktor (segrare).

Niketas var en kristen visigot, lärjunge till biskop Theophilus, som deltagit i [WikiSve]Första konciliet i Nicaea[/WikiSve] 325. När Niketas förebrådde den hedniske hövdingen [WikiSve]Atanarik[/WikiSve] för hans förföljelser av de kristna blev Niketas grymt torterad och till slut bränd till döds. Trots detta förblev hans kvarlevor intakta och togs om hand av hans vän Marianus för begravning i Mopsuestia i provinsen Kilikien, där också en kyrka tillägnad helgonet byggdes.

Norska almanackan: Aslak, Eskil
Aslak är ett fornnordiskt namn, sammansatt av áss (gud) och lákr (kamplek).


Här sjunger de tyska systrarna Sigrid (den mörkhåriga) och Marina sången Edelweiss:

Edelweiss, Edelweiss,
Du grüsst mich jeden Morgen.
Seh ich dich, Freue ich mich,
Und vergess meine Sorgen

Schmücke die Heimat nach Schnee und Eis,
Blüh'n soll'n deine Sterne.
Edelweiss, Edelweiss,
Ach, ich hab' dich so gerne.

Keine Blume im Tal
kann mir so wie du gefallen
Nur auf dich fällt meine Wahl
unter Blüten ohne Zahl.

Detta låter väldigt gammaldags, men systrarna är födda på 80-talet.

16 september har Dag och Daga namnsdag. Dag betyder precis vad det ser ut som, men hette tidigare Dagher. "Ingen dager synes än, stjärnorna på himmelen de blänka" heter det ju i Staffansvisan.

Ursprunget är alltså fornnordiskt, och det äldsta belägget finns på en runsten från 1000-talet. Dagfinn är ett ovanligt norskt mansnamn. (finn = finne el vandrare)

Daga är den kvinnliga varianten av Dag. Dag är ovanligt idag och Daga är ännu ovanligare. Själv kommer jag att tänka på uttrycket "taga någon av daga". Daga kan också vara smeknamn för Dagny (dag + ny) och Dagmar (dag + mar = berömd). Dagny är förevigad i en visan Dagny (se 11 september).

Berömda personer:
Dag Hammarskjöld, generalsekreterare i FN
Dag Malmberg, skådespelare
Dag Solstad, norsk författare
Daga Wennerström är en expressionistisk konstnär.

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Eufemia efter en martyr. I trenamnskalendern 1986 tillkom Cornelia och Cornelius (16 september är minnesdag för påven Cornelius i katolska kyrkan). 1993 utgick både Eufemia och Cornelius, och Cornelia flyttades (och utgick senare). De ersattes av Dag och Daga.


Finländska almanackan
Finska: Hilla, Hellevi, Hillevi, Hille
Svenska: Hellevi, Hillevi, Helvig
Samiska: Hillá
Ortodoxa: Jefimia, Milja, Milla

Jefemia syftar på samma helgon som i katolska kyrkan, [WikiEng]Eufemia[/WikiEng].

Milja syftar på:

Martyren Melitina bodde i staden Marcianopolis i [WikiSve]Trakien[/WikiSve] under kejsar Antoninus Pius (138-161). Hon var en brinnande kristen och hennes predikningar omvände många hedningar. Guvernören Antiochus befallde att hon skulle torteras när hon vägrade att förneka Kristus. Sedan överlämnades hon till kvinnorna i guvernörens hus, som försökte omvända henne genom smicker och vänlighet. Men Melitina mjuknade inte av deras ansträngningar; i stället omvände hon kvinnorna. När guvernören fick veta detta dömde han Melitina till halshuggning. En kristen man vid namn Acacius tog hand om kvarlevorna för att begrava henne i sitt eget hemland Makedonien. Men under resan dit blev Acacius sjuk och dog. Skeppet gjorde uppehåll vid ön Limnos. Där begravdes Melitina och Acacius.

Milla syftar antingen också på martyren Melitena eller på:

Martyren Ludmila, ([WikiEng]Ludmila of Bohemia[/WikiEng]) (död 921), tjeckisk prinsessa gift med hertig Borivoj I av [WikiSve]Böhmen[/WikiSve]. Båda makarna blev döpta av [WikiSve]Sankt Metodios[/WikiSve], ärkebiskop av Mähren.

Som kristna ville de upplysa sina undersåtar om den sanna Tron, de lät bygga kyrkor och bjöd in präster att hålla gudstjänst. Hertig Borivoj dog tidigt vid 36 års ålder. Ludmila levde ett fromt liv och fortsatte att ägna sig åt kyrkan under sonen Vratislavs regim. Vratislav I var gift med Dragomira, med vilken han hade en son, [WikiSve]Wencel[/WikiSve] (Vaclav). Dragomira var uppfostrad till hedning men hade låtit döpa sig vid giftermålet med Vratislav. Vid Vratislavs död blev Wencel hans efterträdare. Dragomira började då införa hedniska seder i landet. Ludmila motsatte sig detta. När Ludmila flyttade till staden Techin sände Dragomira två bojarer för att mörda henne. När Ludmila var försänkt i bön överraskades hon av de lejda mördarna som utförde sitt uppdrag. Hertig Wencel ("Good King Wenceslas” i julvisan) lät begrava sin farmor i S:t Georgs kyrka i Prag.

Norska almanackan: Lillian, Lilly


Här sjunger Dag Vag låten Fattiga & rika:

Solen lyser över fattiga och rika
Inför lagen är vi inte lika
Regnet faller över stora och små
Somliga går faktiskt torra ändå

Hur kan det komma sej
Att några får mer och mer?
Varför säger vi inte nej
När andra bara tas ner?

Sommar och höst, vinter och vår
Klockan tickar och åren går
Men ändå så har allting stannat
Det verkar vara rent förbannat

17 september har Hildegard och Magnhild namnsdag.

Hildegard är ett forntyskt namn, sammansatt av hild = strid och gard = beskydd, Första belägg i Sverige av namnet Hildegard var 1642. Men redan tidigare fanns formen Hillegärd.

Förmodligen inkom det i almanackan till minne av [WikiSve]Hildegard av Bingen[/WikiSve]:

Wikipedia skrev:Hildegard var abbedissa och framstående predikant. Hildegard skrev nio böcker i ämnen som teologi, medicin och fysiologi. Hon tog påvar och kejsare i upptuktelse, och tillrättavisade dem i sina brev, bland annat på grund av korruption. Hon dog 17 september 1179.

Magnhild är ett fornnordiskt namn, sammansatt av megin = kraft och hild = strid. Äldsta belägg från år 1561. Sankta [WikiSve]Magnhild av Fulltofta[/WikiSve] var ett lokalt skånskt helgon: http://magnhild.gamlakort.se/

Berömda personer:
Hildegard Behrens, tysk operasångerska
Hildegard Knef, tysk sångerska och skådespelerska
Magnhild Haalke, norsk författare
Magnhild Meltveit Kleppa, norsk politiker

Båda är ovanliga namn idag, men jag hoppas verkligen inte att de ersätts av några vanligare namn. Jag gillar kulturhistorien bakom namnen.

Helgonnamnet denna dag var [WikiSve]Lambertus[/WikiSve] från år 1620. 1830 ersattes det av den modernare formen Lambert. 1901 ersattes Lambert av Hildegard. I trenamnslängden 1986 tillkom Hilbert och Hildebrand. 1993 utgick både Hilbert och Hildebrand ur almanackan. I stället flyttades Magnhild till denna dag.


Finländska almanackan
Finska: Aila, Aili (samisk form av Helga)
Svenska: Hildegard, Hildegerd (delvis samma som i rikssvenska namnsdagslängden)
Samiska: Áile
Ortodoxa: Veera, Elpi, Elvi, Lempi, Sofia

Lempi är ett kvinnonamn som betyder "kärlek".

Enligt legenden hade Sofia [WikiEng](Sophia the Martyr[/WikiEng]), vars namn betyder ”vishet”, tre döttrar: Vera (ryska ”tro”), Elpi/Elvi (av grekiska elpis ”hopp”) och Lempi (kärlek). De döttrarna torterades till döds för sin tros skull. Sofia begravde dem och dog sedan själv ca år 137. De firas 17 september i östortodoxa kyrkan och 15 maj i romersk-katolska kyrkan (Sofia har fortfarande namnsdag då).

Norska almanackan: Hildebjørg, Hildegunn (bägge är kvinnonamn)


Här sjunger Hildegard Knef Im achtzigsten Stockwerk (På åttionde våningen):

Im 80. Stockwerk,
in dem Haus, das es nicht gibt,
in der Stadt, die es nicht gibt,
wird ein Mädchen steh'n.

Es wird warten auf den Mann,
es wird fragen, wann, endlich wann,
wird er da sein?

18 september har Orvar namnsdag.

Ett fornnordiskt namn som kommer av orr = pil och hari = krigare. Enligt en annan teori är Orvar ursprungligen genitiv av fornvästnordiska Ǫrv (= pilens). Orvar Odd betydde alltså ”Pilens Odd”, och Orvar fungerade sedan som namn.

Orvar är ett mindre vanligt namn. Kända "personer" med namnet är:

Orvar Odd, sagohjälte
Orvar Odd, pseudonym för Oscar Patric Sturzen-Becker, journalist och författare
Orvar Säfström, filmkritiker i TV
"Jätteproppen Orvar" = alla fyrtiotalister som spärrade vägen för senare födda på arbetsmarknaden.

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Richardus. 1620 ersattes det av Titus. 1680 ersattes Titus av Methodius (efter biskopen och martyren [WikiEng]Methodius of Olympus[/WikiEng]). 1901 blev i stället dagens namn Alvar. I trenamnslängden 1986 tillkom Alva och Alve. 1993 flyttades Alva, Alve utgick ur almanackan, och Orvar kom in i stället. 2001 utgick Alvar, och Orvar är dagens enda namn.


Finländska almanackan
Finska namn: Tyyne, Tyyni, Tytti
Svenska namn: Pamela
Samiska namn: Buohttá
Ortodoxa namn: Aira, Airi, Ajra, Ilari

Kvinnonamnet Tyyne eller Tyyni betyder "lugn". Tytti är ett smeknamn för Tyyne/Tyyni.

Pamela låter då sannerligen inte svenskt, får mig att tänka på den gamla såpoperan Dallas. Det är annars ett namn med intressant bakgrund. Ett namn påhittat av den engelske poeten [WikiSve]Philip Sydney[/WikiSve], möjligen inspirerat av de grekiska orden pan (allt) och meli (honung).

Buohttá är den samiska formen av Bothild/Bodil.

Aira, Airi och Ajra är kvinnonamn (från airut = härold, budbärare) som här syftar på Sankta Ariadne från Frygien ([WikiEng]Ariadne of Phrygia[/WikiEng]).

Ariadne var slavinna hos en ämbetsman vid namn Tertillos i Promyssia i Frygien under kejsar [WikiSve]Hadrianus[/WikiSve] tid (117-161). När en son föddes i familjen offrade husets herre till gudarna. Alla i huset måste delta, men Ariadne, som var kristen, vägrade att offra till hedniska avgudar. Hon blev slagen och hennes kropp sargades av vassa järnkrokar. Sedan kastades hon i fängelse för att svälta tills hon gick med på att dyrka de hedniska gudarna. Hon släpptes till slut ut ur fängelset men förföljdes fortfarande. Hon bad till Gud om att undslippa sina förföljare, och berget öppnade sig och hon försvann i det.


Ilari är den finska och ryska formen av det romerska namnet [WikiSve]Hilarius[/WikiSve], som betyder "glad, munter". Det syftar på Sankt Hilarion från Optinaklostret.

Sankt Hilarion (Rodion Ponamarov) föddes i Kluch 1805. Hans föräldrar Nikita och Eufemia Ponamarov namngav sin son Rodion till ära för St [WikiEng]Herodion of Patras[/WikiEng]. Nikita Ponamarov arbetade som skräddare och var ofta bortrest i arbetet hos godsägare. Rodion var ett klumpigt barn som lätt skadade sig och blev retat av andra barn. Detta gjorde honom tankfull och tystlåten. Familjen flyttade till Novopersk år 1820, och Rodion började hjälpa sin far med skräddariarbetet. 1825 reste Rodion till Moskva för att lära sig mer om att arbeta som skräddare. Han arbetade med flera olika skräddare men arbetet var svårt och han blev sjuk. Hans dåliga hälsa räddade honom från många laster, sade han senare i livet.

Rodion återvände hem och familjen flyttades till [WikiSve]Saratov[/WikiSve] 1829. Där fanns många sekterister av alla slag och Rodion blev involverad med vissa aktivister som försökta bekämpa sekteristernas läror. Men av misstag ställdes Rodion och hans kamrater inför rätta. Som resultat därav höll myndigheterna Rodion under övervakning de följande fyra åren. Detta var mycket påfrestande för Rodion. Genom studier av de heliga skrifterna och kyrkofädernas skrifter väcktes Rodions önskan att bli munk. 1837-38 reste han runt till olika kloster. Till slut kom ha till Optinaklostret (nära staden [WikiSve]Kozielsk[/WikiSve]) och beslöt att stanna där. Han var då 34 år gammal. Först placerades han i en cell bredvid fader Barlaam, som pensionerat sig från sin tjänst som abbot vid [WikiSve]Valamo kloster[/WikiSve]. Fader Barlaam blev Rodions förste andlige vägvisare. Senare blev Rodion Fader Makarios celluppassare och tjänade Makarios till dennes död 1860. Fader Makarios var mycket sträng mot noviserna och tålde inte den minsta olydnad. För att befria sig från alla passioner uppgav Rodion all egen vilja och lydde Makarios i allt. Rodion hade också andra arbetsuppgifter: att arbeta i trädgården, i klostrets bageri och att ta hand om biodlingen.

In sinom tid blev han rakad, munkvigd och fick nya namnet Hilarion. Fader Makarios såg Hilarions andliga mognade och anförtrodde honom uppgiften att vägleda och undervisa genom att utnämna honom till biktfader. Hilarion mottog varje munks bikt fem gånger om året. Sedan mottog han nunnornas bikter och även besökandes bikter. Hilarion nekade aldrig att ta emot någons bikt. Han uttryckte inga personliga åsikter utan citerade bara vad han läst i bibeln eller kyrkofädernas skrifter. Ibland sade han vad fader Makarios hade sagt i liknande fall. Hilarion praktiserade alltid vad han predikade.

Fader Hilarion ledde människor att sörja över sina synder och genom sina frågor frågor fick han dem att bli medvetna om sitt andliga tillstånd. Ibland hjälpte han dem att komma ihåg synder som de glömt att bekänna, synder som låg till rot för deras andliga ohälsa. Han ålade dem botgöring enligt deras ålder, hälsa och övriga omständigheter. Han ålade dem att läsa vissa böner, ligga utsträckta på golvet (prostration), ge allmosor och undvika de vanor och nöjer som var olämpliga för en kristen. Därigenom botades människor från sina andliga lidanden och i många fall även från sina kroppsliga sjukdomar.

Fader Hilarion var själv svårt sjuk under två år. Under den tiden bad han inte Gud om att bli frisk utan om att få tålamod att uthärda sjukdomen. Han mottog den heliga Nattvarden flera gånger, och två gånger mottog han de sjukas smörjelse. De sista fyra veckorna i sitt liv kunde han inte ligga ner i sängen på grund av vatten i lungorna. Därför satt han på bank framför ett porträtt av fader Makarios. Fader Hilarion följde bönereglerna in i det sista. Flera gånger såg han fader Makarios i sina drömmar. Han dog 18 september 1873 med bönerepet (komboskini) i sina händer och begravdes bredvid Sankt Makarios.

Norska almanackan: Henriette, Henry


Hittar inga sångare el sånger om Orvar. Här sjunger i stället Toto om Pamela:

Side by side, I'll be yours forever (yes I will)
Rain or shine, any kind of weather (any kind)
There isn't anything I wouldn't do for you
Let's take what's getting old and make it new

Oh, eye to eye, it's a blinding confrontation
You and I, we're a deadly combination
So don't start mixing truth with jealousy
The road we're on is clear as far as I can see

Pamela, don't break this heart of mine
Just remember, it may not heal this time
Pamela, there is no second chance, for the one who leaves it all behind (yeah, yeah)

Black and white, always go together
Day and night, you're the precious jewel I treasure
Wanting every part of you is not a crime
Or could it be that you're the one who's wrong this time

19 september har Fredrika namnsdag.

Fredrika kommer förstås av Fredrik, och egentligen tycker jag de kunde dela namnsdag, men Fredrik har en egen dag. Fredrik är ett forntyskt namn (Friduric), fred/frid betyder just "fred" och rik/ric betyder "härskare". Så Fredrika betyder alltså "fredlig härskarinna". Äldsta belägget är från år 1680.

Och den mest kända Fredrikan är väl författarinnan Fredrika Bremer.
Drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden gav upphov till namnen på tre orter: Fredrika, Dorotea och Vilhelmina.
Fredrika Charlotta Runeberg, författarinna, ständigt i skuggan av sin man och upptagen med plikter som maka och åttabarnsmor
Frederica von Stade är en berömd operasångerska.

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var [WikiSve]Januarius[/WikiSve] efter en biskop och martyr. 1794 ersattes det av Fredrika efter kung Gustav IV Adolfs trolovade. I trenamnslängden 1986 tillkom Frej och Freja. 1993 flyttades Frej, och Freja utgick (men återinfördes senare på samma datum som Frej). I stället infördes Carita denna dag. 2001 flyttades Carita, och Fredrika är åter enda namnet denna dag.


Finländska almanackan
Finska: Reija
Svenska: Torborg
Samiska: Gealá (samiskt kvinnonamn med okänd betydelse)
Ortodoxa: Ture, Feodor, Heikki, Taavetti, Taavi, Konsta, Kosti

Reija kan vara en finsk form av Rhea, Regina eller Freja.

Ture kan syfta på martyren Dorymedon och hans medmartyrer ([WikiEng]Trophimus, Sabbatius and Dorymedon of Synnada[/WikiEng]), döda ca 278.

Feodor är en rysk form av Theodor, Taavi och Taavetti är finska former av David. Konsta och Kosta är former av Konstantin. Här syftas på Sankt Theodor ([WikiEng]Theodore the Black[/WikiEng]), furste av Smolensk och Jaroslavl och hans barn David och Konstantin.
År 1240 dog Theodors far, furst Rostislav. Theodors äldre bröder fördelade faderns länder emellan dem och Theodor fick den lilla biten [WikiEng]Mozhaysk[/WikiEng]. Här tillbringade han sin barndom och studerade de heliga skrifterna och militärvetenskap. År 1260 blev Theodor bortgift med prinsessan Maria Vasilievna, dotter till furst Vasilij av Jaroslavl (död 1249), och de fick en son, Michail. Den härskande fursten Konstantin hade dött 1257, så Theodor blev furste av Jaroslavl. Theodor blev snart änkling och han var ofta borta på militära fälttåg. Hans son uppfostrades av sin mormor furstinnan Xenia.

Khanerna i [WikiSve]Gyllene horden[/WikiSve] insåg att de ryska furstarna när de gick i allians var en styrka att räkna med, särskilt efter Alexander Nevskijs uppdykande. De började söka allianser med dem. Ryska kyrkan hade redan etablerats i hordens huvudstad Saraj. Furst Theodor blev inbjuden till Gyllene horden och blev uppskattad av khanen [WikiEng]Mengu-Timur[/WikiEng]. Efter några år återvände Theodor till Jaroslavls. Men folket där ville inte tillåta honom att komma in i staden. ”Detta är furstinnan Xenias stad och Michail är vår prins”. Theodor måste återvände till horden. Khanens hustru önskade att han skulle gifta sig med en av deras döttrar. Detta skulle få stor betydelse för ryssarna. Tidigare hade Gyllene horden sett på dem som vasaller, inte som likställda. Det skulle också innebära att khanen erkända ortodoxa kyrkans överhöghet, eftersom den tatariska prinsessan måste döpas till den ortodoxa tron innan hon kunde gifta sig med Theodor. Till slut gick khanen med på detta, eftersom en allians med ryssarna var viktig för honom. Sålunda döptes prinsessan och fick namnet Anna och gifte sig med Theodor.

Theodor fick ett palats, ett stort följe och framför allt stor prestige. Han använde sitt inflytande för att främja den ryska kyrkan och den ryska kulturen. Den ryska kyrkan spred kristna seder och fromhet. Ryska köpmän, arkitekter och hantverkare spred rysk kultur. Theodor fick två söner med Anna: David och Konstantin. År 1290 nåddes Theodor av budet om att hans äldste son Michail hade dött. Khanen gav honom rika gåvor och ett stort följe och sände honom till Jaroslavl. Theodor blev åter furste av Jaroslavl. Han ägnade sig åt att upp bygga upp staden. Han var speciellt fästad vid Kristi förklarings kloster.

Han var mycket god vän med Alexander Nevskijs son Andrej. När Andrej blivit storfurste av Vladimir följdes de åt på militära fälttåg. Men snart blev det stridigheter mellan två grupper: den ena bestod av Theodor och Andrej, den andra av Michael av Tver and Daniel av Moskva. Vid ett möte 1296 lyckades biskoparna Simeon av Vladimir and Ismael av Saraj avvärja att krig bröt ut. 1297 genomförde Theodor en kampanj för att åter bli furste av Smolensk, men han gick inte i krig och lyckades inte. År 1299 blev han sjuk och den 18 september bad han att bli buren till Kristi Förklarings kloster.

På klostergården inför alla människor där sade fursten att han ångrade om han syndat mot någon. Han välsignade alla som hade syndat mot honom eller känt fiendskap mot honom och bad om deras förlåtelse. Han accepterade sitt ansvar för sina gärningar inför Gud och människan.

Efter detta blev Theodor munkvigd. På natten vakade abboten och munkarna och bad för fursten. När klockorna ringde för morgonbönen låg Theodor tyst på sin munkbrits och mottog de Heliga Mysterierna. Så gjorde han korstecknet och gav upp sin själ till Herren. Hans son David efterträdde honom som furste av Jaroslavl. David dog 1321 och hans bror Konstantin dog vid ungefär samma tid. De är alla begravda i klostret.

Heikki är den finska formen av Henrik, men vilket helgon som åsyftas vet jag inte.

Norska almanackan: Konstanse, Connie


Här sjunger Fredrika Stahl i Paris Sweep me away:

Never thought i would say these words
But this was beyond my control
My fingers were itching
But my hands too small
Once steady on my feet
Now sinking trough the mud
I'm looking at the stars
While awaiting the flood

20 september har Elise och Lisa namnsdag.
Eftersom bägge är former av det bibliska Elisabet (betyder "Gud är fullkomlighet") liksom Elsa och Lisbet så borde alla dela namnsdag tycker jag. Andra former är Elisa, Elsie, Lisen och Betty. Ilse är en tysk/holländsk variant.

Det första belägget för namnet Lisa är år 1558.
Kända lisor är berättarjaget i Barnen i Bullerbyn, Liza Marklund och den tyska författarinnan Lisa Tetzner. Många sångerskor heter också Lisa (Liza):
Lisa Ekdahl
Liza Minelli
Lisa Miskovsky
Lisa Nilsson
Lisa Stansfield

Lise är den norska och danska varianten. En berömd Lise är den österrikiska fysikern Lise Meitner.

Élise är en fransk kortform av Elisabet. Äldsta belägget för Elise i Sverige är år 1761.
Berömd Elise är Elise Ottesen-Jensen, sexualupplysare och journalist.
Ett berömt pianostycke är Beethovens Für Elise.
En läsvärd roman (som också blivit filmatiserad) är Elise eller det riktiga livet av Claire Etcherelli.
Elise Karlsson, författare

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Fausta ([WikiEng]Saint Fausta[/WikiEng]). I den katolska helgonkalendern är detta bl a minnesdag för Fausta and Evilasius. Fausta var en 13-årig flicka som torterades för sin kristna tro av Evilasius. Men hennes mod och fasta tro imponerade så på honom att han blev kristen själv. Sedan blev de bägge avrättade. 1901 ersattes Fausta av Agda. I trenamnslängden 1986 tillkom Jan och Jannika. 1993 utgick Jannika, och Jan flyttades. I stället flyttades Agata (som ju är besläktat med Agda) hit. 2001 flyttades både Agda och Agata, och i stället kom Lisa och Elise.


Finländska almanackan
Finska: Varpu, Vaula
Svenska: Erna
Samiska: Várbu
Ortodoxa: Mikael, Mikko, Olli, Helge

Varpu och Várbu är former av Valborg. Vaula är ett kvinnonamn, som betyder ”klätterväxt”.

Erna är den feminina formen av Ernst = allvarlig

Mikko syftar på martyren prins Mikael av Tjernigov ([WikiEng]Michael of Chernigov[/WikiEng]).

Mikael Vsevolodovich var son till Vsevolod Olgovich (död 1212) och var känd sedan barndomen för sin fromhet och mildhet. År 1223 deltog Mikael i ett råd av ryska furstar i Kiev, där de diskuterade om de skulle hjälpa Polovtsyfolket ([WikiSve]Kiptjaker[/WikiSve]) mot de annalkande mongol-tatariska horderna. I [WikiSve]Slaget vid Kalkafloden[/WikiSve] dog furst Mstislav av Tjernigov och Mikael blev hans efterträdare.

År 1225 inbjöds han av folket i Novgorod att bli även furste av Novgorod. Valet av Mikael innebar också en försoning med Georg Vsevolodovich av Vladimir ([WikiEng]Yuri II of Vladimir[/WikiEng]), som var gift med Mikaels syster Agatha. Mikael försökte bygga upp sina furstendömen. Men detta irriterade furst Oleg i Kursk. 1127 var strider nära att bryta ut men metropoliten av Kiev, Kyrillos, försonade dem. Senare samma år avgjorde Mikael en dispyt mellan Kievs furste Vladimir IV Rurikovich och fursten av Galicia–Volhynia. 1238 besatte Mikael Kievs tron.

Å 1238 lade [WikiSve]tatarerna[/WikiSve] öde Ryazan, Suzdal och Vladimir. År 1239 rörde de sig mot södra Ryssland och förhärjade Tjernigov och Pereyaslavl. Hösten 1240 närmade de sig Kiev och begärde att staden skulle kapitulera. Furst Mikael vägrade förhandla och red iväg till [WikiSve]Béla IV av Ungern[/WikiSve] för att be honom organisera allierade styrkor för att besegra den gemensamma fienden. Mikael försökte värva både Polen och den tyske kejsaren Fredrik II i kampen mot mongolerna, men tiden för gemensamt motstånd var förbi. Rus blev förhärjat. Eftersom furst Mikael inte fick något stöd från utlandet återvände han till Kievs ruiner. Senare bosatte han sig i sitt hemland Tjernigov.

Fursten hade ännu inte gett upp hoppet om att bilda ett enat kristet Europa mot de asiatiska nomaderna. År 1245 vid konciliet i Lyon ([WikiEng]First Council of Lyon[/WikiEng]) hade han skickat sin medarbetar metropoliten Peter Akerovich som sändebud och uppmanat till ett korståg mot den hedniska horden. Men det katolska Europas representanter, påven och den tyske kejsaren, förrådde kristenhetens intressen. Påven var upptagen av strid mot Tyskland, och tyskarna drog fördel av den mongoliska invasionen genom att själva anfalla Rus.

De ryska furstarna måste nu erkänna Hordens överhöghet. Khanen skickade ut sändebud att ordna folkräkning som underlag för skatteuttag. Furst Mikael beordrades att fara till khanen för att få bekräftelse på rättan att styra furstendömet under khanens privilegium. Med tanke på det bedrövliga tillståndet i Rus insåg Mikael det nödvändiga i att lyda khanen. Som from kristen visste han att han inte kunde förneka sin tro. Hans andlige fader biskop John välsignade honom före resan till Horden. Mikael åtföljdes av sin trogne vän, bojaren Theodor.

Hos khanen kände man till Mikaels försöka att organisera en resning mot tatarerna i Europa. Mikaels fiender han längt sökt ett tillfälle att förgöra honom och nu hade tillfället kommit. När Mikael och Theodor anlände fick de höra att de måste genomgå en eld som skulle rena dem från onda avsikter innan de fick företräde hos khanen. De måste också visa dyrkan av mongolernas gudar, solen och elden. Då sade Mikael: ”En kristen dyrkar endast Gud, världens skapare, och inte det skapade.”

Detta rapporterades vidare till [WikiSve]Batu khan[/WikiSve]. Hans tjänare gav Mikael valet att uppfylla de hedniska prästernas önskemål eller att dö i plågor. Han svarade: ”Jag är beredd att underkasta mig kejsaren, eftersom Gud har betrott honom med jordiska kungadömens öden, men som kristen kan jag inte dyrka avgudar.” Därmed var hans öde beseglat. Mikael och Theodor fann styrka i bibelordet: ”Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.” (Matt 16:25). De beredde sig för martyrdöden. Tatarbödlarna grep prinsen och slog honom våldsamt till marken blev röd av hans blod. Till slut högg en av dem huvudet av honom.

Batu khan försökte locka Theodor att han skulle på bli furste efter sin herre, om han bara genomgick de hedniska ritualerna. Men Theodor vacklade inte i sin tro och fick dela sin herres öde. Martyrernas kroppar slängdes till hundarna men Gud bevarade dem tills kristna i hemlighet kunde begrava dem. Senare fördes de till Tjernigov.

Även khanerna förundras över Mikaels och Theodors ståndaktiga trohet mot den ortodoxa tron och deras beredvillighet att dö för Kristus. Khanerna slutade kräva att ryssar i Horden måste utföra hedniska religiösa ritualer. 1572 fördes relikerna till Moskva på önskan av tsaren Ivan den förskräcklige.

Olli och Helge (Oleg är den ryska formen av Helge) syftar på Sankt Oleg, prins av Brjansk .

Prins Oleg Romanovich av Brjansk var sonson till martyren Mikael av Tjernigov. Oleg och hans far furst [WikiEng]Roman Mikhailovich[/WikiEng] deltog i ett krig mot Litauen år 1274. Efter kriget drog Oleg sig tillbaka som munk vid Brjanskklostret, som byggts tack vare hans givmildhet. Där levde helgonet som sträng asket och dog år 1285. Han begravdes i klosterkyrkan.

Norska almanackan: Tobias, Tage


Här sjunger Lisa Miskovsky sin hit Lady Stardust:

Stardust, Lady Stardust spread your hair across your universe of magic, let us in.
Let's fly into the milky-way, climb these concrete walls and say don't ever close us in.

Like every city needs a distance,
every sky demands a moon,
every winter needs a snowfall,
every summer wants a June.
Money is just a piece of paper,
gold is blinding, don't you see.
Fame is just our own illusion, of what life is meant to be.
But I don't need a perfect mirror, I don't care for queens and kings.
We are free and we are perfect, when Lady Stardust sings

Play on

Oh, Lady Stardust sing. Play on
Lady Stardust sing

21 september har Matteus namnsdag.

Enligt min käpphäst (fler namnsdagar till folket!) borde andra former av namnet ha namnsdag då också: Mattias, Mattis och Mats. Matteus låter väldigt bibliskt, en av de fyra evangelisterna. Namnet är kvar sedan den katolska tiden; Matteus firas den 21 september också i den katolska helgonkalendern. Det kommer via det grekiska Matthaios (Nya Testamentet skrevs på grekiska), från det hebreiska Mattitjah, som betyder ”gåva från Jahve”. Matteus är bankirernas, bokhållarnas och tulltjänstemännens skyddshelgon.

Begreppet [WikiSve]Matteuseffekten[/WikiSve] kommer från detta citat från Matteusevangeliet 25:29:

Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

Äldsta belägget av detta namn i Sverige är år 1219. Men Matteus är ovanligt, formen Mattias är mycket vanligare. Matteus har varit dagens namn sedan urminnes tider och dagen kallades också Mattsmässa. I trenamnslängden 1986 tillkom Majbritt och Majlis (vilket stilbrott!). 1993 flyttades Matteus, och Majbritt och Majlis utgick. I stället flyttades Ellen och Elly dit. 2001 flyttades Ellen igen, Elly utgick ur almanackan, och Matteus blev åter dagens namn.


Finländska almanackan
Finska: Mervi (kvinnonamn med okänd betydelse)
Svenska: Gunborg, Gunlög
Samiska: Náná (kvinnonamn med okänd betydelse)
Ortodoxa: Dimitri, Miska, Mitja

Gunborg kommer av gunnr = strid och borg = beskydd. Gunlög kommer av gunnr och lög = lovad, invigd. ”Lovad till strid” alltså, de gamla fornnordiska namnen är verkligen krigiska.

Dimitri är ett ryskt mansnamn, som kommer från grekiska Demetrius, ett namn härlett från jordbruksgudinnan Demeter. Mitja är ett ryskt smeknamn för Dimitri. Miska är en ungersk form av Mikael, men är här troligen också ett smeknamn för Demetrius/Dimitri. Det som åsyftas är öppnandet av metropoliten Sankt Demetrius grav 1752.

Demetrius var metropolit av Rostov och dog 1709 ([WikiEng]Dimitry of Rostov[/WikiEng]). Vid en reparation av katedralen i Rostov upptäcktes Demetrius. Hans kista hade förstörts av fukten, men hans kropp och kläder var oförstörda (ett tecken på helgonskap). Många helanden skedde också, och 1757 utfärdade synoden ett dekret om nya helgon, bland dem Sankt Demetrius.

Norska almanackan: Trine, Trond
Trine är en kortform av Katrine. Mansnamnet Trond kommer av det fornnordiska namnet Þróndr, som stammar från verbet þróast (växa, frodas). Trond var ursprungligen ett binamn och syftade på en ”trönder” (dvs en bonde från Tröndelagen).


Här sjunger Frank Ådahl sången Matteus:

Tack för att du skrev det Jesus sa
för så länge sen
Det har hjälpt mej genom mörka dar

Ja, allting har förändrats av din bok
jag har fått ett helt nytt liv
Vem kunde ana?

Att jag kan -
Älska trots min brist
Mina behov kan komma sist
Öppnar upp vägar ingen sett
Dom orden i din bok
Matteus väcker mej

22 september var det förutom höstdagjämning (vissa år, det är antingen den 22 el 23)) namnsdag för Maurits och Moritz.


Maurits/Mauritz/Moritz kommer från det latinska namnet Mauritius, som betyder "man från Mauretanien". Eller så är det en variant av namnet Maurus, som betyder "mörkhyad". Maurits är den holländska stavningen, Moritz den tyska. Och stavningen Mauritz är vanligast i Sverige. Maurice och Morris är engelska varianter. Äldsta svenska belägg av Maurits är 1575, och av Moritz 1579.

Maurits Cornelis Escher, holländsk konstnär
Mauritz Larsson, målare och uppfinnare
Mauritz Stiller, berömd svensk regissör.
Moritz Hauptmann, tysk tonsättare
Moritz Schlick, tysk filosof

Så har vi ju det kända företaget Hennes & Mauritz, fast numera skrivs det bara H&M.
Max och Moritz var en känd tysk barnbok om sju busstreck.

Det ursprungliga helgonnamnet denna dag var Mauritius efter martyren [WikiSve]Mauritius (helgon)[/WikiSve]. 1830 ändrades det till den modernare namnformen Maurits. I trenamnslängden 1986 tillkom Marlene och Moritz. 1993 flyttades Marlene, Moritz utgick och Morgan flyttades till denna dag. 2001 flyttades Morgan härifrån, och Moritz återinfördes.


Finländska almanackan
Finska: Mauri (som förstås är den finska formen av Maurits)
Svenska: Maurits, Moritz (precis som den rikssvenska alltså)
Samiska: Mávra, Mávrres, Mures (alla samiska former av Maurits/Moritz)
Ortodoxa: Tuukka, Joona, Joonas

Tuukka (Toke, Tyko) syftar här på abbot Thomas och andra martyrer från Zografouklostret ([WikiEng]Zograf Monastery[/WikiEng]) på [WikiSve]Athos[/WikiSve]) (döda 1284). Den bysantinske kejsaren [WikiEng]Michael VIII Palaiologos[/WikiEng] skrev vid [WikiSve]Andra Lyonkonciliet[/WikiSve] 1274 på ett avtal om att förena den ortodoxa kyrkan med den romersk-katolska. Detta innebar att i den ortodoxa trosbekännelsen skulle de tillägg om filoque som orsakat schismen från början ([WikiSve]Stora schismen 1054[/WikiSve]) införas. Inte oväntat motsatte sig de ortodoxa detta. Munkarna på berget Athos protesterade särskilt starkt och det irriterade kejsaren. Han ville inte angripa grekiska munkar, eftersom det skulle tas illa upp av hans undersåtar. Därför lät han romersk-katolska korsfarare, som misslyckats med att erövra Palestina under det nionde korståget, anfalla klostret Zagrafou, som beboddes av ortodoxa bulgariska munkar. Vid angreppet dödades de som var kvar i klostret: abboten Thomas, 21 munkar och fyra lekmän.

Joona och Joonas syftar på tre olika helgon:

1. Profeten [WikiSve]Jona[/WikiSve] i Gamla Testamentet, som levde under första hälften av 700-talet f.Kr.

2. Sankt Jonas presbytern, far till helgonen Theodorus och Theophanes ([WikiEng]Theodorus and Theophanes[/WikiEng]).
Jonas levde ett dygdigt liv i Palestina under senare delen av 700-talet och början av 800-talet. Efter sin hustrus död drog sig Jonas tillbaka till klostret Sankt [WikiSve]Sabbas[/WikiSve] ([WikiEng]Mar Saba[/WikiEng]), där hans båda söner tidigare hade vigts till munkar. Herren skänkte honom helandets gåva.

3. Vördnadsvärde Jonas var abbot av Yashezersk, ett kloster han själv grundat. Jonas föddes i byn Shoksha i Karelen. Han grundade ett kloster 16 verst från byn vid sjön Yash. 1580 byggdes en träkyrka tillägnad Den Heliga Gudamoderns Bebådelse. Åtta munkar flyttade dit för att arbeta och leva i asketism. Jonas grävde en kanal från sjön Yash till sjön Senno för att underlätta fisket. Han red ofta omkring i skogen för att söka förnödenheter till klostret. Han täljde kärl av trä till gudstjänsterna. Med tiden blev Jonas känd för sitt heliga liv, klostret växte och pilgrimer kom och skänkte gåvor. Jonas dog 1592 och begravdes i klosterkyrkan.


Norska almanackan: Kyrre, Kåre
Kyrre är ett mansnamn som från början var ett binamn (kyrr = lugn, stillsam). En norsk kung kallades [WikiSve]Olav Kyrre[/WikiSve]. Först på 1800-talet började Kyrre användas som förnamn. Kåre var också ursprungligen ett binamn, från adjektivet kárr (krullhårig). Kári är den isländska och föröiska formen.


Hollländske gitarristen och sångaren Maurits Westerik (Gem) sjunger Subterranean Parade: