God kväll! Varje gång jag har gått på fest eller konsert har jag känt mig yr och trött. Jag har haft svårt att fokusera min blick, min hörsel och att hålla balansen; sorlet, musiken och den sociala interaktionen har blivit för mycket att hantera på en gång (overklighetskänslan med medföljande paranoia jag brukar dras med under dessa tillfällen har inte förbättrat situationen).

Har någon annan haft samma upplevelse?

P.S. Värt att nämna är att jag förutom en eventuell autismspektrumstörning har epilepsi och tar därför Trileptal som kan ge biverkningen trötthet. Men varför skulle jag bara märka av denna biverkning i sociala sammanhang? D.S

Hej!
Även jag har upplevt någonting liknande, speciellt när jag var yngre. Platser med mycket människor, ljud och trängsel brukade/brukar få mig att känna overklighetskänslor. Det är som om jag är under vatten i en bassäng och hör alla ljud ovanför ytan. Det är svårt (i princip omöjligt) att höra vad människorna som pratar med mig säger, jag kan inte fokusera på någonting. MEN jag lyckas ofta bete mig på ett sådant sätt att andra inte märker att det händer mig. Jag känner mig yr, tar människor mig på t.ex axeln så känner jag det inte ens, det är som om jag är helt avdomnad. Det känns svårare att kontrollera kroppen, då jag inte har någon kontroll över något sinne. Det känns som om man när som helst kan falla. Men så fort jag kommer bort från allt så försvinner det.

Det kan hända fortfarande; men väldigt sällan. Men det beror nog på att jag inte längre utsätter mig för sådana situationer.

Hej FruRamona!

Du har fått i dig så kallad "alkohol". Det är en hemsk substans som ger symptomen du beskriver. Det kan vara farligt i stora mängder och dagen efter kan man även få ont i huvudet.

Mitt tips är att dricka varannan vatten, eller se över ett alkoholfritt alternativ såsom kolsyrat vatten eller blandsaft!

Hoppas du får en bättre upplevelse nästa gång!


Mvh,
Doktor Lagerfeldt

---

Nah, im just playin' with ya! Även om det låter lite som det..

OnT: Det kan hända mig med, förmodligen för man får panik av alla intryck och det blir kaos i hjärnan. Men det är inget farligt och träning är bara nyttigt!

Hundralappen skrev:Hej FruRamona!

Du har fått i dig så kallad "alkohol". Det är en hemsk substans som ger symptomen du beskriver. Det kan vara farligt i stora mängder och dagen efter kan man även få ont i huvudet.

Mitt tips är att dricka varannan vatten, eller se över ett alkoholfritt alternativ såsom kolsyrat vatten eller blandsaft!

Hoppas du får en bättre upplevelse nästa gång!


Mvh,
Doktor Lagerfeldt

---

Nah, im just playin' with ya! Även om det låter lite som det..

OnT: Det kan hända mig med, förmodligen för man får panik av alla intryck och det blir kaos i hjärnan. Men det är inget farligt och träning är bara nyttigt!

Du är faktiskt inte den enda som tror att det beror på alkohol! Människor har vid flera tillfällen trott att jag har varit full trots att jag inte har druckit en droppe (dricker inte alls).

FruRamona skrev:Du är faktiskt inte den enda som tror att det beror på alkohol! Människor har vid flera tillfällen trott att jag har varit full trots att jag inte har druckit en droppe (dricker inte alls).

Haha, jag bara skojade xD Men jag vet vad du menar..
Blir det "rött" för dig också? Typ som du vet när man får feber?

Hundralappen skrev:

FruRamona skrev:Du är faktiskt inte den enda som tror att det beror på alkohol! Människor har vid flera tillfällen trott att jag har varit full trots att jag inte har druckit en droppe (dricker inte alls).

Haha, jag bara skojade xD Men jag vet vad du menar..
Blir det "rött" för dig också? Typ som du vet när man får feber?

Kan du förklara lite mer ingående vad du menar?

FruRamona skrev:

Hundralappen skrev:

FruRamona skrev:Du är faktiskt inte den enda som tror att det beror på alkohol! Människor har vid flera tillfällen trott att jag har varit full trots att jag inte har druckit en droppe (dricker inte alls).

Haha, jag bara skojade xD Men jag vet vad du menar..
Blir det "rött" för dig också? Typ som du vet när man får feber?

Kan du förklara lite mer ingående vad du menar?

När jag har hög feber så ser jag lite "rött". Gör du det också i dessa sammanhang?
Jag har märkt att det kommit nån gång. Lite svårt att förklara

Hundralappen skrev:

FruRamona skrev:

Hundralappen skrev:
Haha, jag bara skojade xD Men jag vet vad du menar..
Blir det "rött" för dig också? Typ som du vet när man får feber?

Kan du förklara lite mer ingående vad du menar?

När jag har hög feber så ser jag lite "rött". Gör du det också i dessa sammanhang?
Jag har märkt att det kommit nån gång. Lite svårt att förklara

Nja, det är inget jag känner igen, tror dock att jag förstår på ett ungefär vad du menar.

FruRamona skrev:

Hundralappen skrev:

FruRamona skrev:
Kan du förklara lite mer ingående vad du menar?

När jag har hög feber så ser jag lite "rött". Gör du det också i dessa sammanhang?
Jag har märkt att det kommit nån gång. Lite svårt att förklara

Nja, det är inget jag känner igen, tror dock att jag förstår på ett ungefär vad du menar.

Haha feber och rött ja absolut och jag jag får precis som dig i sociala grejjer.
Har varit så ända sen jag var liten.

För många intryck på en gång är min gissning. Hjärnan får gå på högvarv för att bearbeta alltihopa, så blir det lite överslag.

Panikångest kanske?

tycker det låter en hel del som dissociation.

slackern skrev:Panikångest kanske?

Det tror jag inte, panikångest lär vara mycket värre.

LostInAForest skrev:tycker det låter en hel del som dissociation.

Intressant, det verkar som att det kan stämma.

Yrsel är i vissa fall en form av ångest. Ångest och dissociation hör ihop.

LostInAForest skrev:tycker det låter en hel del som dissociation.

Intressant! Dissociation låter ju så dramatiskt men jag känner verkligen igen mig i att jag reagerar så när jag är under press/anspänning och kanske framför allt social anspänning tillräckligt länge. När det går i ett länge och jag inte får några pauser. Jag tappar lite känslan för vem jag är världen blir liksom lite konstigare, ja overklighetskänslor. Mest tyckt jag varit knäpp.

Jag tror att jag kan ha dissocierat när jag var i yngre tonåren vid ett par tillfällen, när jag har "försvunnit" en stund. Det konstiga är att det är ingenting fruktansvärt som det handlat om, inga övergrepp, mest bara två mycket jobbiga situationer för mig.

Om jag är trött (dvs oftast) och är i stökiga situationer med mycket sorl, ljud och händelser runt mig så kan jag "trubbas" av, kanske inte skulle använda just ordet yr, men känns ändå lite som det du beskriver. Då upplever jag mer att det är för att hjärnan inte klarar av att ta in så mycket stimuli.