Postat: 2008-05-12 1:23:24
Handläggarna på AF är statligt anställda tjänstemän och har därmed bra löner och övriga förmåner, skulle tippa att de har minst en 25-27000:- i snitt per månad (ganska häftigt betalt för att inte göra ett smack kan man ju tycka..vad gör de som inte jag eller de flesta av oss i princip skulle kunna göra..egentligen??). Människan är av naturen lat, de har inga incitament inom nuvarande system att verkligen hjälpa de arbetsökande att hitta lämpliga arbeten, de får sina löner och övriga förmåner oavsett vad de gör eller inte gör och då ligger det i sakens natur att de inte (I allmänhet, det finns ett o annat lysande undantag) anstränger sig i onödan...
De gånger privata företag är involverade brukar det hända saker på ett annat sätt, de får betalt efter hur många de faktiskt får ut i arbete och dörför anstränger de sig mera för att de har ett verkligt incitament att sköta sina uppdrag, annars får de ju inga inkomster...
Hela systemet med AF måste ändras i grunden om det verkligen ska bli en förändring till det bättre, handläggarna måste förmås att prestera mera och mer aktivt hjälpa arbetslösa till meningsfulla arbeten.
Lönebidrag är ju bra att de finns, det låter så fint på pappret men i praktiken så är det en subvention för många arbetsgivares dåliga ekonomi och det ställs ofta lika höga krav på de som uppbär lönebidrag som på övriga anställda (om det inte är väldigt uppenbara rent fysiska handikapp).
Dessutom blir det ett ständigt tjafsande varje år då handläggare från AF kommer till arbetsplatserna och skall förhandla om lönebidraget som de självfallet vill sänka och helst ta bort och som arbetsgivarna vill behålla och helst höja, denna situation upplevs nog av många som väldigt pressande och obehaglig då det faktiskt kan innebära att man kan förlora sitt jobb. (detta behöver ju inte "vanliga" anställda bli utsatta för) Att då hävda som AF:s handläggare gärna gör: "jobb med lönebidrag är PRECIS som vilken vanlig anställning som helst" är ju en sanning med stor modifikation minst sagt...
Likadant är det med OSA det låter så fint i teorin och man ska hjälpas ut till verkligt arbete med lön på den ordinarie arbetsmarknaden, men det blir ju inte så i realiteten, utan de flesta "fastnar" inom systemet och lämnar det inte förrän de går i pension.
De gånger privata företag är involverade brukar det hända saker på ett annat sätt, de får betalt efter hur många de faktiskt får ut i arbete och dörför anstränger de sig mera för att de har ett verkligt incitament att sköta sina uppdrag, annars får de ju inga inkomster...
Hela systemet med AF måste ändras i grunden om det verkligen ska bli en förändring till det bättre, handläggarna måste förmås att prestera mera och mer aktivt hjälpa arbetslösa till meningsfulla arbeten.
Lönebidrag är ju bra att de finns, det låter så fint på pappret men i praktiken så är det en subvention för många arbetsgivares dåliga ekonomi och det ställs ofta lika höga krav på de som uppbär lönebidrag som på övriga anställda (om det inte är väldigt uppenbara rent fysiska handikapp).
Dessutom blir det ett ständigt tjafsande varje år då handläggare från AF kommer till arbetsplatserna och skall förhandla om lönebidraget som de självfallet vill sänka och helst ta bort och som arbetsgivarna vill behålla och helst höja, denna situation upplevs nog av många som väldigt pressande och obehaglig då det faktiskt kan innebära att man kan förlora sitt jobb. (detta behöver ju inte "vanliga" anställda bli utsatta för) Att då hävda som AF:s handläggare gärna gör: "jobb med lönebidrag är PRECIS som vilken vanlig anställning som helst" är ju en sanning med stor modifikation minst sagt...
Likadant är det med OSA det låter så fint i teorin och man ska hjälpas ut till verkligt arbete med lön på den ordinarie arbetsmarknaden, men det blir ju inte så i realiteten, utan de flesta "fastnar" inom systemet och lämnar det inte förrän de går i pension.