Hej Dark_Solitude,
Jag är gymnasielärare och jag blir upprörd när jag läser vad du skriver, så där ska det verkligen inte behöva vara. För det första så är inte skolan i första hand till för lärarna, utan för eleverna. Detta kan verka vara en självklarhet, men tyvärr är det många inom skolan som alltför ofta "glömmer bort" detta av olika skäl.
På skolverkets hemsida finns lagar och dokument som skolan ska följa, adressen dit är
www.skolverket.se
Själva läro- och kursplanerna är ganska ospecifikt utformade för att läraren ska ha fria händer. Här gäller regeln om att eleverna ska ha uppfyllt vissa mål, då de är klara med sina kurser. Hur eleverna tar sig fram till målen är lärarens uppgift att utforma och detta är för att ha möjlighet att möta eleverna utefter dessas individuella behov. Dock ska man sträva efter att alla elever når fram till målen.
I den nya skollagen för gymnasieskolan står bland annat följande:
Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Lika tillgång till utbildning
8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Kommunens ansvar
30 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.
Du kan läsa mer om detta på följande länk:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.a ... 010:800#K1
Observera även att orden "alla ska", inte på något vis innebär att alla elever nödvändigtvis behöver följa exakt samma utstakade väg fram till målen, då alla är individer och har olika behov. Om det finns "särskilda behov" så blir detta ännu viktigare. "Särskilda behov" är en samlingsbeteckning som ofta förekommer då man talar om funktionsnedsättningar av olika slag, exempelvis dyslexi, diagnoser av olika slag och/eller rörelsehinder. Här finns det något som kallas för "en skola för alla", vilket innebär att elever har rätt att gå i en vanlig skola och att få sina särskilda behov tillgodosedda för att kunna ta del av och tillägna sig utbildningen på bästa möjliga vis. Detta kallas inom skolans värld för "inkludering" av elever. UNESCO har skrivit en del om detta som exempelvis och detta återkommer både i skollagen och i lärares yrkesetiska principer.
Jag har sett många fall som liknar ditt och detta är något som inte får förekomma. Detta är dock vanligare än man kan tro av en rad olika anledningar, exempelvis har obehöriga lärare inte alltid koll på styrdokumenten och den lag som gäller för verksamheten, äldre lärare gick sin lärarutbildning för många år sedan har inte alltid heller koll på vad som gäller och alltför många kör på i samma spår och rättar sig efter egna upprättade principer tyvärr, vilket heller inte får förekomma naturligtvis. En stor anledning till att skolan många gånger frångår regelverket tror jag även beror på att det oftast fungerar för att elever och föräldrar inte har mycket att sätta emot, eftersom dessa många gånger inte har full koll på vad som egentligen gäller och vad man har rätt att kräva.
Nu till dina frågor:
Dark_Solitude skrev:Finns det verkligen någonting som säger att även elever med handikapp, är tvungna att sitta större delen av lektionen i klassrummet? På gymnasiet?
Det finns ingenting som säger att man måste sitta i klassrummet, men det finns heller ingenting som säger att man inte ska sitta där. Däremot måste lärmiljön vara god för att man som elev ska kunna tillägna sig sina kunskaper, vilket den inte verkar vara i ditt fall. På skolor där jag arbetat brukar elever som har särskilda behov få sina behov tillgodosedda, i synnerhet om de har en diagnos eller något slags dokument som styrker att svårigheter finns. Hjälpmedel vid koncentrationssvårigheter kan vara av olika slag och här brukar elev och lärare tillsammans diskutera sig fram till vad som fungerar bäst utifrån eleven själv och delvis även för läraren (läraren vill antagligen kunna hjälpa eleven om denne skulle vara i behov av detta och vill därmed veta var eleven befinner sig, samt även kunna se att elevens arbete går som förväntat etc.). Har man svårt att koncentrera sig i klassrummet, brukar läraren kunna boka ett annat rum eller dylikt till dessa lektioner som eleven kan få gå till vid behov och när man ska sitta och läsa, arbeta självständigt eller liknande. Det är viktigt att en sådan möjlighet finns om behovet finns.
Dark_Solitude skrev:Lärarna anser nu att om jag vill gå ut ur klassrummet, så får jag bara göra det en kort stund. För att det stör klassen när någon inte sitter i klassrummet.
Här skulle jag nog ifrågasätta på vilket vis det stör klassen om en elev inte är där? Om det stör klassen så mycket, kan klassen arbeta alls då om en elev skulle vara frånvarande pga sjukdom en dag och därmed inte befinna sig i klassrummet? Arbetar verkligen de andra eleverna i klassrummet om de sitter och håller koll och stör sig på att en stol är tom? Om så är fallet så verkar det förekomma andra koncentrationssvårigheter i klassrummet som läraren borde se över. Dessutom borde det störa klassen mer om du går ut och in i klassrummet. Här skulle jag även ifrågasätta vem som är ägaren av problemet i denna situation och vems behov som man uppfyller när du går ut en liten stund och kommer in igen - ditt eller lärarens? För skolan är till för eleverna i första hand. I det här fallet verkar det även vara läraren som äger problemet med att du inte kan få sitta på annan plats vid behov.
Dark_Solitude skrev:[b]"Man kan inte få allt man vill. Och nu kan inte din pappa hjälpa dig heller, för du är arton nu. Du kan få sitta tio minuter utanför klassrummet, men sen måste du vara med dem andra."
Detta stämmer inte alls. Regeln är att läraren inte får höra av sig eller diskutera en elev med föräldrarna utan elevens tillåtelse om eleven är 18 år. Om du vill ha hjälp av din pappa, så finns det inget alls som hindrar att han hjälper dig. Detta är helt upp till dig, ditt beslut.
Dark_Solitude skrev:Måste det vara såhär?!
Det ska inte vara så här.
Stå på dig! Det är du som har rätt här!
Är det något som du vill fråga, diskutera eller ha hjälp med, så är det bara att säga till. Skicka ett PM om du inte vill ta det öppet på forumet.
Mvh
Tish