Postat: 2009-05-07 11:19:00
Fast just hängrännor var väl inte vikingarnas bravur, kan man tycka?
En träffpunkt för alla - om Asperger syndrom
http://www.aspergerforum.se/
http://www.aspergerforum.se/svensk-sprakhistoria-t9368-192.html
KKF skrev:Det finns många spännande ord i olika dialekter, i vissa delar av Västergötland, kallas hängrännor på hus för simser detta är samma ord som engelskans sims med samma betydelse. Hur spreds detta ord till det inre av Västergötland eller var det tvärtom. Någon som vet?
Alexis skrev:Han har i denna förtecknat inte bara svenska ord i allmänhet, utan även lokalt västgötska ord har tagits med (som t ex "skahla" för springa, sticka iväg)
Zombie skrev:Många ord som folk tror är lokala är i själva verket bara folkliga, det vill säga väl spridda ord som språkdomarna på sin tid bara inte ansåg "fina" nog.
Zombie skrev:Alexis: ett ords frånvaro är svår att använda som belägg.
weasley skrev: "barn"
Zombie skrev:SAOB tänkte jag ju inte alls på. Ännu inte van vid att även sådant finns på data...
Alexis skrev:Zombie skrev:SAOB tänkte jag ju inte alls på. Ännu inte van vid att även sådant finns på data...
Jag försöker medvetet undvika SAOB på nätet, det är så lätt att fastna där ... i ren nöjesläsning .
Undra på att jag inte får någonting vettigt gjort...
Bror Duktig skrev:Jag "brukar" läsa lexikon om jag vill läsa men inte har någon bok/tidning som jag vill läsa.
Bror Duktig skrev:Jag "brukar" läsa lexikon om jag vill läsa men inte har någon bok/tidning som jag vill läsa.
Folk tror att jag inte är riktigt klok (men man kanske blir om man läser lexikon ).
weasley skrev:Jag har läst Bonniers Bra Böcker lexikon med grönt omslag, delen FINS-FÄLL, från pärm till pärm.
alfapetsmamma skrev:Bror Duktig skrev:Jag "brukar" läsa lexikon om jag vill läsa men inte har någon bok/tidning som jag vill läsa.
Jag läste lexikon på ett språk jag var intresserad av att lära mig, som nöjeslektyr eller specialintresse, under måååååånga timmar och under många år. Du är inte ensam alltså. Och lexikon är väl ingenting jämfört med att läsa telefonkatalogen?
alfapetsmamma skrev:Moggy skrev:Kan någon förklara för mig betydelsen av den gamla verbformen mrd ett o på slutet? Hur ska (skulle) det användas?
De äro glada över....
Det är en pluralform, helt enkelt. Så irriterande när folk tror att de skriver gammaldags och strösslar med o i slutet på verb, vare sig de skriver om en person eller flera.
Tjabo skrev:"Skola" är den gamla pluralformen för tredje person. Det heter "de skola".
Tjabo skrev:Ett "du skola" har aldrig funnits.
weasley skrev:Satt och funderade häromkvällen på en lustig klurighet i rikssvenska kontra vissa dialekter.
Det anses ju väldigt dialektalt, faktiskt felaktigt, att använda uttrycken
"på'n"
eller
"på'na"
när det i själva verket bara är sammandragningar av gamla pronomenböjningar (genitiv?)
"på han"
respektive
"på hona"
och där rikssvenskan nu förordar det isåfall något felaktiga
"på honom"
samt
"på henne"
vilket ju är någon slags dativkonstruktion.
Kan Zombie och/eller HGJ reda ut lite i den där härvan åt mej? Jag är flera mil från närmsta Hellquist just nu samt surfar på modemfart via mobilen.
HGJ skrev:Till de prepositioner som alltid styr ackusativ hör t.ex. um (svenskans om) och till dem som alltid styr dativ frá (svenskans från). På isländska heter det um hann, frá honum. Vi borde alltså säga om han men från honom. Efter till passar däremot varken han eller honom, för det är en genitivstyrande preposition, vilket ännu kan ses i uttryck som till havs, till bords och till skogs. Vi borde alltså säga till hans.
Hellquist finns förresten på nätet:
http://runeberg.org/svetym
weasley skrev:Iaf, för länge sedan när jag gick gymnasiet skrev jag någon uppsats där jag använde uttrycket "till hästs" (tror det var "han satt till hästs") och fick en bock i kanten för det. Mina invändningar om att det ju heter "till bords" och "till skogs" förblev ohörda.
Det måste väl inte ha varit etablerat? Vad säger dina nuvarande språkkunskaper? Skall man avfärda uttrycket och ge en bock i kanten bara för att det är ovanligt eller är det en möjlig konstruktion som kan jämföras med "att sitta till bords"?HGJ skrev:Om sitta till hästs å andra sidan har varit ett etablerat uttryck i svenskan törs jag inte svara på.
weasley skrev:HGJ:
Jätteintressant jämförelse! Vad jag dock inte blir klok på är om det går att skriva "till hästs" i svenska eller inte.