Botad? Nej. Viss förbättring? Ja, beroende på hur funktionsnedsättningen yttrar sig på individen.
De studier som brukar refereras till är bland annat
denna från 2009, som egentligen är en sammanfattning och generell tolkning av flera studier där alternativa metoder har använts:
In summary, this systematic review identified one randomized controlled trial, four uncontrolled studies, and one case report examining the efficacy of omega-3 fatty acids for the treatment of ASD. Overall, there is insufficient scientific evidence to determine if omega-3 fatty acids are beneficial for symptoms of ASD (Evidence Rating = “I” or Insufficient).
Although there is very limited evidence regarding the efficacy of this therapy, future studies are indicated based on the high prevalence of use, the favorable initial safety profile and low cost, and the lack of studies with sufficient size to identify clinically important benefits.
Since the one randomized controlled trial found the largest trend suggesting a possible benefit for improving hyperactivity, future studies should target this symptom area as the primary outcome measure.
Measurement of free fatty acid levels during the course of future studies has the potential to identify subsets of patients who might benefit from this therapy. Future studies would also benefit from larger sample sizes with sufficient power to detect clinically important benefits, a longer duration to examine the time-course of treatment effects, a careful assessment of side effects and safety, and a determination of the adequacy of blinding.
These recommendations are consistent with the widely accepted guidelines for the conduct and reporting of clinical trials (CONSORT Statement; Altman et al. 2001).
//
Acknowledgments
This work was supported by grants from Autism Speaks, the Higgins Family Foundation, The Hellman Family Foundation, and the Emch Foundation (Dr. Bent).
Sammanfattningen fick ekonomiskt stöd från bland annat organisationer som förespråkar att AST och ADD/ADHD är en sjukdom som orsakas av bland annat vaccinationer. De anser bland annat att lämpliga behandlingsmetoder är
kelatterapi, simma med delfiner och utesluta kasein, laktos-, margarin-, gluten -och glutamater (men bara från syntetiska källor, även om det är samma substans i valnötter, tomater...). Kvacksalveri, inte vetenskapligt förankrat med anledning av bristande bevisning.
En annan
studie (för mer noggrann läsning... om ni inte har reg.konto, går studierna att beställa via ens bibliotek, det kan kosta, de kan finnas uppe på nätet med...), ytterst begränsad, och resultat som övertolkats (finansierats av personer med anknytning till ovan nämnda organisationer och liknande) används gärna också som att bot är möjligt:
CONCLUSIONS
Omega-3 fatty acids appear to be safe and might be helpful for children suffering from ASD. Further study is needed with a larger number of children in a double-blind design and with various doses of omega-3 fatty acids.
En annan
studie angående ADHD och omega-3 tillskott:
CONCLUSIONS
A subgroup of children with ADHD who used n-3 PUFA supplements achieved and maintained symptom control. The data of the present study also supported n-3 PUFA safety and tolerability, but limited changes were noted in the FA profile in French Canadians with ADHD.
Jag äter tillräckligt med omega-3/6 - upplever inga förbättringar om en är mer nitisk med dessa planera kosten till detalj eller använda tillskott. Linfröolja, tillskott vid behov, är tillräckligt - baserar mitt påstående på
SLV's rekommendationer:
Kvoten mellan omega-6 och omega-3
Kvoten mellan omega-6- och omega-3-fettsyror i kosten har förts fram som en möjlig faktor för risken att utveckla olika sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar och inflammatoriska tillstånd. En hög kvot, i storleksordningen 10:1 eller över, skulle vara förenad med ökad risk, medan kvoter omkring 5:1 eller lägre skulle vara förenad med minskad risk.
Betydelsen av förhållandet mellan omega-6- och omega-3-fettsyror för sjukdomsrisk är dock kontroversiell. Dels är det inte alltid klart vilka fettsyror som ska räknas in i kvoten och dels är det oklart i vilken utsträckning det absoluta intaget av de olika fettsyrorna påverkar omsättning och inlagring i vävnaderna. Djurstudier visar att kvoten mellan linol- och alfa-linolensyra i dieten påverkar omvandlingen till långa fettsyror även om det absoluta intaget varierar. Kontrollerade försök på människa har inte kunnat påvisa detta, utan pekar på att det absoluta intaget är av större betydelse än kvoten. Tolkningen av sådana studier försvåras dock av att försökspersonernas intag av fettsyrorna före studien avspeglas i kroppens fettreserver och cellmembran och därmed påverkar resultaten.
I en kohortstudie av manlig hälsopersonal i USA påvisades att ett ökat intag av alfa-linolensyra var kopplat till en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom oavsett om intaget av linolsyra var lågt eller högt. För alfa-linolensyra var sambandet tydligast vid låga intag av EPA och DHA. Ett högt intag av och långa omega-3-fettsyror (EPA och DHA) var kopplat till en minskad risk för plötslig död oavsett intag av linolsyra.
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör kvoten mellan omega-6 och omega-3-fettsyror ligga mellan 3:1 och 9:1, men det vetenskapliga underlaget för att fastställa en exakt kvot är förhållandevis svagt.
Resultat från kostundersökningar på barn och vuxna i Sverige visar att denna kvot är i genomsnitt omkring 4:1 eller 5:1 (4, 5). Analyser av matkorgar insamlade i fyra städer under 2005 visar att den genomsnittliga kvoten mellan omega-6- omega-3-fettsyror är under 4:1. Matkorgarna innehöll cirka 120 livsmedel och baseras på Jordbruksverkets statistik över livsmedelskonsumtionen.
Beräkningar har också gjorts av kostdata insamlade i slutet av 1800-talet bland akademiker och arbetare. Dessa skattningar tyder på att omega-6/omega-3 kvoten var i storleksordningen 3:1 och att andelen fleromättade fettsyror var något lägre än idag.
En del forskare hävdar att det finns data som tyder på att människan under evolutionen levde på en kost där kvoten var i storleksordningen 1:1. I amerikansk litteratur förekommer uppgifter om att kvoten i dagens västerländska kost är hög, och kvoter på 15:1-17:1 och till och med upp till 25:1 har nämnts (6, 7). Det är dock oklart vad dessa uppgifter baseras på. Enligt nationella kostdata från t.ex. USA är kvoten i genomsnitt omkring 9:1 (1). Data från kostundersökningar i Europa visar att kvoten som regel är mellan 3:1 och 8:1 (3, 9, 10)
En genomgång av det vetenskapliga underlaget drar dock slutsatsen att förhållandet mellan omega-6- och omega-3-fettsyror i maten saknar vetenskaplig grund för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdomar (11). Slutsatserna baseras på en genomgång av resultat från interventionsstudier där man varierat kvoten på olika sätt och översikter av epidemiologiska och experimentella undersökningar avseende riskfaktorer som blodfetter, blodtryck, inflammation, blodsocker- och insulinomsättning mm.
Omega-3- och omega-6 fettsyror i kosten
Huvudkällor för omega-3-fettsyror i den svenska kosten är rapsoljebaserade matfetter, t.ex. flytande margarin (innehåller alfa-linolensyra) samt fisk (innehåller bl.a. de långkedjiga EPA och DHA).
Rapsolja och sojaolja innehåller relativt mycket av omega-3-fettsyran alfa-linolensyra. Även vissa nötter, t.ex. valnötter ger en del. Olivolja innehåller små mängder omega-3-fettsyror, liksom majs- och solrosolja. Fisk, speciellt fet, är rik på bl.a. EPA och DHA.
Källor till omega-6-fettsyror (linolsyra) är mjuka matfetter (lätt- och bordsmargariner) och vegetabila oljor, t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja.