jag tror risken finns att jag skulle missa på vilket sätt en kille eventuellt var intresserad. för om han kom fram till mej och pratade med mej (om han verkligen är trevlig o inte full och konstig) så skulle jag nog tänka att han bara var "kompis trevlig", att han ville ha hjälp med något, eller att han tycker jag ser bortkommen ut och tror att jag vill ha hjälp med nåt.
än så länge har jag bara råkat ut för att fulla killar sagt sakt ut på något sätt att dom är intresserade. så det skiter ju sej, för en sån kille vill jag inte ta i med tång ens
en kille som var intresserad av mej får gärna bry sej om mej, visa och säga att han är intresserad, och vara "trevlig och fräsch" (läs som tex ej full o gapig).
även om någon jag inte var intresserad av tillbaka visade ett intresse, så skulle jag iaf bli smickrad (förutsätt att han är "trevlig och fräsch").
men som jag skrev förut, jag vågar nog inte säga nåt rakt ut själv. jag är rädd för att han ska tycka jag är knäpp och konstig. det kanske inte spelar någon roll om jag nu aldrig får se honom igen. men det känns iaf jobbigt.
Pemer skrev:De säger ju att det finns en för oss alla
ja, dom säger ju det. fast jag tror inte så mycket på det. jag tar det mer som en uppmuntrande mening från någon som försöker säga att man inte ska ge upp. ändå finns det många människor som hade velat hitta någon, men endå dör ensamma.
då finns det ju kanske dom som säger typ "men ta chansen o fråga någon, du lever ju bara en gång iaf". men det är ju f-n också att det ska vara så svårt att göra det (att fråga någon, o om det passar sej). om det är mening att något ska hända så borde det ju inte vara så jäkla svårt.
om man är kär, hur f-n ska man låta bli att tänka på den personen. eller kan andra människor låta bli att göra det? är det bara jag (eller iaf att jag är bland dom få) som tänker på den personen rätt mycket (som man är kär i).
Pemer skrev:Vet du hans namn och var han bor och namnet är hyfsat ovanligt, så är
http://www.birthday.se ett hett tips... gå gratis med som medlem, så får du upp gatuadress också till alla du söker fram... under varje person finns bl a en länk "Upplysning" till en sajt där man automatiskt får upp personnumret också om man går gratis med som medlem
där... och där kan man sedan köpa tjänster som att få se civilstånd och kreditupplysningar också. Så helgade är de nu levandes privatliv idag, på nätet, via sajter som har ett utgivningsbevis och därför lyder under Yttandefrihetsgrundlagen YGL i stället för den vederstyggliga PUL som är extrem åt andra hållet.
Detta samtidigt som man pga just PUL kan få titta på inscannade kyrkoböcker fram till den gamla klassiska sekretessgränsen på 70 år om man sitter vid en dator på det landsarkiv som inkluderar den församling vars böcker man tittar på - men bara böcker som är minst 100 år gamla om man är registrerad användare och har tecknat ett avgiftsbelagt abonnemang och sitter vid sin egen dator och gör det via nätet....
http://www.birthday.se känns ju lite som "stalking". eller är det bara "stalking" beroende på vilka avsikter man har av informationen? jag har inga onda avsikter, men tycker det känns obehagligt iaf.
men saiten hjälper inte mej, jag vet bara förnamn.