JohnNorum skrev:weasly, alfapetsmamma: Era argument går mig förbi, eftersom de handlar om andra saker: rättsprocess, tidspress, forskningssyfte, rättigheter, källmaterialägande etc.
Om Gillberg inte planerade och strukturerade sin forskning från första början för att maximalt underlätta offentliggörandet av rådata, så betedde han sig mindre vetenskapligt. Argumentera gärna emot detta specifika påstående.
Din argumentation brister. Juridiken blir här det
enda relevanta eftersom hela frågan om att lämna ut rådata för granskning baseras på offentlighetsprincipen kontra sekretesslagen.
Offentlighetsprincipen är ett synnerligen svenskt fenomen och att lämna ut rådata för granskning är inget som ingår i forskningsgranskning internationellt. Jämför gärna med Helsingforsdeklarationen, som Sverige för övrigt skrivit under. Till och med ljudinspelning för dialektforskning har särskilt sekretesskydd i lagen. Gällande praxis i dag är att destruera rådata efter transkription, vilket är lagvidrigt för övrigt... Och så har vi etikprövningslagen, där forskning måste genomgå prövning innan känsliga uppgifter samlas in eller hanteras. Inget Kärfvelinder genomgått, men så var de ju inte forskare heller... (Har aspiequiz genomgått det?
) Hur är det med avidentifiering? Videomaterial, hur avidentifieras det? Närgångna detaljer om familj, ålder, bostadsort, skola, betyg, utveckling, det är inte bara att ta bort namn och personnummer för att det skall vara anonymiserat. (Det är en fantastisk begreppsförvirring här mellan anonym-konfidentiell-avidentifierad) Det blir lite bisarrt när dommen är en sådan sammanblandning av lagar och roller och det inte finns någon överprövningsmöjlighet eftersom det är ett förvaltningsmål.
Att göra detta till en enkel fråga är trångsynt, för detta är så djupt invecklat att våra största experter på området inte lyckas skissa en tydlig bild av olika lagars och rollers företräde.
Det som skrämmer mig mest är dock vetenskapsrådets yttrande att en forskare aldrig skall göra en egen bedömning av etik och moral efter ett domstolsuttalande. Självklart kan de inte uppmuntra till domstolstrots, men att uppmana till blind hörsamhet är helt i strid med allt vi lärde oss genom Nürnbergrättegångarna!
Nej, detta har jag som synes åsikter om, men det är samma okunniga åsikter som sipprar tillbaka i debatten var gång den återkommer, och jag har inte tålamod nog att börja om igen. Många har felat, på tre sidor, men det viktigaste jag vill understryka är att enkelt, det är det minsta detta är.