marcooleo skrev:Jag fick förklarat av min psykiater att när man har Asperger så är vårt "belöningscentrum" i hjärnan inte rätt utvecklat, därför frisätts inte dopamin på samma sätt som hos andra. Med andra ord vi kan inte känna lycka och tillfredsställelse på samma sätt. Vad säger ni om denna teori?
Jag säger att den låter intressant men utan vetenskapliga studier att referera till känns den rätt amatörmässig. Problemen med uttalandet som det står just nu är ju att
1) Det finns många vetenskapliga stöd för att hjärnan är väldigt plastisk och kan anpassa sej efter förutsättningarna. Denna dopaminteori kan vara resultatet av en aspergares ständiga försök att anpassa sej till enternas värld. Har eventuella studier gjorts på vuxna finns det inget som säger att det är medfött vilket ger mej anledning att komma till...
2) Uttalandet kan omöjligen gälla ALLA aspergare då variationen i funktion är så oerhört stor. Empiriskt sett finns det personer med asperger som kan vara både lyckliga och tillfredsställda så länge de får arbeta med sitt, i sitt eget tempo och ingen stör dem. Det är, som tidigare nämnts, omgivningens "annorlunda" beteenden med kallprat och "social kompetens" som ställer till det.
3) Det största problemet är ju vad personen ifråga menar med "lycka" och "tillfredsställelse" vilket iofs torde vara en fråga för filosofer mer än för vetenskapsmän.
4) Jag har länkat till studier om autism och melatonin i tråden om melatonin (någonstans sid 15-16 sådär) där det är bevisat att personer inom AST ofta har rubbad melatoninproduktion och därför lika ofta har sömnstörningar (studierna omfattar både barn och vuxna och torde därför påvisa viss sannolikhet att störningen i melatonin är medfödd). Det här kan vara något i den stilen. Det vore intressant med en länk till en studie.
*****************'
EDIT: Här är studierna jag länkat till
post892756.html#p892756