AspergerForum

Hej

På mitt kneg har jag en till Aspbergers, han är 20 bast yngre och bara intresserad av dataspel. Vi gick på lunch tillsammans och vi båda var tysta under hela timmen och tittade ner i golvet. Har ni någon erfarenhet och några tips när två Aspbergers hamnar i en situation när man måste umgås?

Moderator: Rättade felstavning i rubriken.

Ha med dig en revolver och skjut fanskapet, nej just kidding gör inte det, men ni måste hitta ngt gemensamt att prata om, eftersom vi är så enkelspåriga ibland och inte så bra på socialt kallprat som du vet...

Vissa med AS tycker det är skönt att sitta tyst med någon en timme. Det kan vara att "umgås" för vissa. Hur vill du umgås? Vad är att umgås för dig? Känns det jobbigt att sitta tysta? För att inleda en konversation kan man fråga "Vad är du intresserad av?" och sedan ställa följdfrågor utifrån svaren för att testa om han ö h t är intresserad av att prata. Dock finns alltid risk/chans att du blir överröst med fakta om dataspel

Ibland klickar man. Ibland inte. Spelar ingen roll om det är diagnoser inblandade i det hela. Just asperger är så stort med så mycket olika människor att det inte är diagnosen som avgör om det är din nya själsfrände eller fiende.

Jag har haft flera vänner med Asperger samt en pojkvän med diagnosen och det har gått hur bra som helst. Men man klickar ju inte automatiskt med någon för att man råkar ha samma diagnos, det måste finnas personkemi också.

De sant! Om ni inte har samma intresse så är det jättesvårt att klicka. Det är bäst att ni väljer enskilda vägar att gå isär.

Neonland skrev:Ibland klickar man. Ibland inte. Spelar ingen roll om det är diagnoser inblandade i det hela. Just asperger är så stort med så mycket olika människor att det inte är diagnosen som avgör om det är din nya själsfrände eller fiende.

Jag håller med.

Min närmaste vän har Asperger och vi har en del gemensamma intressen. Dock inte allt gemensamt.

Fördelen med att umgås med Autister för min del verkar vara att det inte är så förbannat mycket drama runt oss

Flinta skrev:Vissa med AS tycker det är skönt att sitta tyst med någon en timme. Det kan vara att "umgås" för vissa. Hur vill du umgås? Vad är att umgås för dig? Känns det jobbigt att sitta tysta? För att inleda en konversation kan man fråga "Vad är du intresserad av?" och sedan ställa följdfrågor utifrån svaren för att testa om han ö h t är intresserad av att prata. Dock finns alltid risk/chans att du blir överröst med fakta om dataspel

Bra inlägg! Att umgås behöver inte nödvändigtvis vara att snacka hål i huvudet på varandra. De finaste och mest genuina relationerna jag upplevt har varit med människor jag kunnat dela tystnaden med. Det brukar för mig vara ett kvalitétstecken: - kan jag på ett avslappnat vis sitta tyst med någon, utan att uppleva ångest och stress kring att hitta "spännande" grejer att snacka om, -ja då är det en vän!