Spektral skrev:Det är ju just på grund av att vissa med Aspergers syndrom begåvningsmässigt befinner sig i närheten utav mental retardation och därmed inte har en intellektuell motvikt till sina övriga problem, som detta stöd omfattar oss med Aspergers.
Källa på det? Jag har inte hittat något i riktlinjer från Socialstyrelsen eller i lagkommentarer som ger stöd för allt detta där många kommuner gör allt för att skilja ut de aspergare de tycker ser för kapabla ut. Det är ju elementärt att hur normal man ser ut utåt, och hur verbal man må vara inte behöver säga någonting om förmågorna i övrigt.
Sant är ju att LSS infördes något år innan diagnosnamnet Aspergers syndrom ens hade kommit till, och det borde ju ha förts diskussioner när nu landets kommuner sedan dess har fått se stora mängder de hellre skulle vilja få klassa som fullt friska få diagnoser som räknas som autismliknande tillstånd.
Men ingen ändring i LSS har hittills gjorts av beskrivningen av personkretsen, punkt 1 - eller några tillägg som specificerar att det ska göras skillnad i bedömning om det är asperger- eller atypisk diagnos, eller liknande.
I förarbetet till lagen beskrivs ingående:
Prop. 1992/93:159 bilaga 1 skrev:Första och andra punkterna avser att täcka in samma personkrets som ingår i den nu gällande lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklinggstörda m fl (omsorgslagen). Den bygger på medicinska diagnoser. Dessa grupper bör, på grund av sina utsatta situationer och sina svårigheter att tillvarata sina intressen, tillhöra lagens personkrets utan att kriterierna enligt punkt 3 behöver prövas i varje enskilt fall. Även lindrigt utvecklingsstörda ha omfattande funktionshinder. (min kursivering, det är ju här var och varannan kommun ändå verkar bedöma alla som ansöker om LSS-insatser som i punkt 3.) Behovet av insatser enligt lagen prövas dock enligt 7 §. Tredje punkten, som bygger på vilka svårigheter i livsföringen och stödbehov som den enskilde har, är en utökning av personkretsen i förhållande till omsorgslagen.
Första punkten. I första punkten anges att personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd omfattas av lagens bestämmelser. I omsorgslagen talas i stället om psykisk utvecklinggstörning och barndomspykos.
(...)
Autism är ett modernare ord för barndomspsykos, dock något snävare. Därför har till autism lagts autismliknande tillstånd. Inte heller här är någon skilllnad i sak avsedd. Med autism och autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial och/eller pedagogisk anpassning. Störningarna debuterar under barndomen, oftast men inte alltid före 3 års ålder, och ger nästan alltid allvarliga psykiska funktionshinder under hela livet.
Det här är ju en definition som täcker in Aspergers syndrom i alla avseenden. Det är den sociala förmågan, kommunikationen och beteendet som konstituerar diagnosen och problematiken vi har, vi likaväl som de som har autistiskt syndrom.
Det är de bitarna jag har haft enorma problem med och därför fått den här diagnosen, jag likaväl som någon annan som fått Asperger-diagnos.
Något om att kopplingen till personkrets 1 ska hänga ihop med att personen "begåvningsmässigt befinner sig i närheten utav mental retardation" finns det alltså inte i lagens förarbeten i alla fall.
7 § för övrigt, mina kursiveringar:
7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-–9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125).
Det finns alltså inget lagstöd för att Safek bara skulle ha rätt till insats 1. Alla som på något sätt ingår i personkretsen har rätt att ansöka om alla insatser, och sedan ska utredas om den hjälp den insatsen syftar till redan är tillgodosedd eller inte.
Kommunerna strävar i hög grad efter att tycka att behovet av sökt insats redan är tillgodosett, men då har man sin fulla rätt att överklaga för att få saken prövad rättsligt i förhållande till lagen och inte bara i förhållande till kommunens budget...
Låt oss inte heller glömma 5 §:
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.