Verk av Selma Lagerlöf som filmatiserats

Berätta om dina specialintressen och lär dig om andras.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

Verk av Selma Lagerlöf som filmatiserats

Inläggav Alien » 2021-07-01 23:07:03

Selma var populär bland både folket och eliten. Hon fick nobelpriset i litteratur år 1909 och var den första kvinnan som fick det. Hon blev också medlem av Svenska Akademien 1914, även där den första kvinnan.

Det första verk som filmatiserades var Tösen från Stormyrtorpet.

Selma såg filmatiseringen av Ibsens Terje Vigen i Falun 1917 och blev troligen lika imponerad som den övriga publiken. Filmens regissör och huvudrollsinnehavare var Victor Sjöström. Filmen var den dyraste som bolaget Svenska Bio gjort men också den mest framgångsrika. Nu skulle de fortsätta att satsa på kvalitetsfilm. När Selma Lagerlöf fick förfrågan om rätten att filma Tösen från Stormyrtorpet svarade hon ja och begärde 2.000 kr i ersättning men ”endast för uppförande i Sverige”.

Novellen/kortromanen Tösen från Stormyrtorpet ingår i samlingen En saga om en saga och andra berättelser. Den inleds med en rättegångsscen. Den fattiga pigan Helga har stämt sin f d husbonde, en gift och betrodd man, för att få underhåll för sitt barn. Hon hävdar att han är far till hennes barn. Han nekar och är beredd att svära på bibeln att han är oskyldig.

Novellen blir som ett politiskt inlägg mot att mannen så lätt kunde svära sig fri från sitt faderskap och på så sätt svära sig fri från det underhåll modern och barnet hade rätt till.

Båda parterna ha kommit tillstädes och stå
bredvid varandra framför dombordet. Käranden
är mycket ung och ser alldeles förskrämd ut. Hon
gråter av blyghet och torkar mödosamt bort tårarna
med en sammanrullad näsduk, som hon inte tycks
förstå sig på att veckla ut. Hon bär svarta kläder,
som äro tämligen nya och oslitna, men de sitta så
illa, att man är frestad tro, att hon har lånat dem
för att kunna uppträda på ett anständigt sätt inför
domstolen.

Vad svaranden beträffar, ser man genast på
honom, att han är en burgen man. Han är en
fyrtio års karl och har ett käckt och raskt utseende.
Där han står inför domstolen, har han en mycket
god hållning. Det märks nog, att han inte tycker,
att det är något nöje att stå där, men han ser
heller inte det minsta besvärad ut.
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfat ... a/28/etext

Redan av detta stycke ogillar man den självsäkre mannen och förstår att han är skyldig.

Den tiden kunde mannen komma undan allt ansvar och alla försörjningsplikter bara genom att svära sig fru. Allt ansvar och all skam lades på kvinnan.

I novellen/kortromanen får Helga inget arbete eftersom alla föraktar henne. Även hennes föräldrar är emot henne eftersom de tycker att hon dragit skam över dem också. Dessutom tvingas de nu att försörja både henne och barnet.

Den förtvivlade Helga gråter och tänker i sin ensamhet:

Den,
som var så dålig, att ingen människa ville ha något
att göra med henne, den kunde väl rakt inte ta
sig till något bättre än att dö.

Lagen ändrades år 1918. Kanske lagstiftarna påverkades av filmen?

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft år 1918 ledde också till en kraftig ökning av antalet fastställda faderskap, vilket hade ett tydligt samband med att samtliga utomäktenskapliga barn nu skulle tilldelas en så kallad barnavårdsman för att se efter deras intressen under uppväxten, i vilket ingick att jaga rätt på barnafadern och kräva in underhåll från denne.
---
Efter att Lag om barn utom äktenskap införts det året kunde domstolen om viss bevisning förelåg välja att låta kvinnan bekräfta sin talan genom att svära en så kallad fyllnadsed på bibeln.
– Hon intygade då att hon haft samlag med den stämde mannen under en tid när barnet kunde ha blivit till. Som tidigare fanns också möjligheten att ålägga mannen så kallad värjemålsed, genom vilken han kunde svära sig fri, men i nästan samtliga fall där edgång blev aktuellt vid de tre häradsrätterna valdes kvinnan före mannen.

https://www.mynewsdesk.com/se/umea_univ ... et-1919627

Man kunde inte låta bägge parter svära eden, då skulle ju en vittna falskt.

Selma Lagerlöf hade själv omarbetat novellen för teatern år 1913. Nu skrev Victor Sjöström manus tillsammans med den mindre kända Ester Julin, skådespelerska, sekreterare och manusförfattare. Victor Sjöström reste till Falun och läste upp manuset för Selma Lagerlöf som var nöjd. Filmen spelades in under en sommarmånad i Dalarna. Sjöström var förstås regissör och huvudrollen spelades av Greta Almroth som fick sitt genombrott med denna film. Detta var på stumfilmstiden

Den 10 september hade filmen urpremiär på Röda Kvarn i Stockholm. Victor Sjöström ville förstås ha med Selma Lagerlöf på premiären men hon ville inte resa från Marstrand där hon hade semester. Först den till den 24 september i Göteborg kom Selma Lagerlöf. Hon var mycket nöjd och sade till Victor Sjöström: ”Det är inte film, det är ju ett stort skådespel.” Hon lovade att han skulle få göra en ny Lagerlöf-film.

Filmen Tösen från Stormyrtorpet slog alla rekord. Folk kom trots kristid och ransonering.

Just denna novell har filmats flerfaldiga gånger. 30 år senare filmades den åter i Sverige. Den har också filmats i Finland, Danmark, Turkiet och två gånger i Tyskland.

Berättelsen är förlaga till följande filmer:[1]
1917: Tösen från Stormyrtorpet, Sverige, regi Victor Sjöström
1935: Bataklı Damın Kızı, Aysel, Turkiet, regi Muhsin Ertuğrul
1935: Tösen från Stormyrtorpet (Das Mädchen vom Moorhof), Tyskland, regi Douglas Sirk
1940: Tösen från Stormyrtorpet (Suotorpan tyttö), Finland, regi Toivo Särkkä
1947: Tösen från Stormyrtorpet, Sverige, regi Gustaf Edgren
1952: Husmandstøsen, Danmark, regi Alice O'Fredericks
1958: Tösen från Stormyrtorpet (Das Mädchen vom Moorhof), Tyskland, regi Gustav Ucicky

https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6se ... rmyrtorpet


Uppgifterna där ej annat anges kommer från boken Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, skriven av Anna Nordlund, 2018.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 38682
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Verk av Selma Lagerlöf som filmatiserats

Inläggav Alien » 2021-07-02 1:16:54

Under nazitiden kom den första tyska filmatiseringen av Das Mädchen vom Moorhof. Filmbolaget var Ufa och regissör var Hans Detlef Sierck. Han hade en judisk hustru och de flydde till USA år 1939. Han ändrade då sitt namn till Douglas Sirk och fortsatte att arbeta som regissör i Hollywood.

Handlingen hade förflyttats till dagens Nordtyskland men följde i övrigt Sjöströms version. Das Mädchen vom Moorhof blev en succé och visades även i Frankrike, Itallien och USA. Det var förstås en ljudfilm, eftersom den hade premiär år 1935.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 38682
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Verk av Selma Lagerlöf som filmatiserats

Inläggav Alien » 2021-07-04 2:02:19

I slutet av år 1919 begärde Selma Lagerlöf att i framtiden få 10.000 kr för ett ”helaftonsstycke”. ”Det har ju visat sig, skriver hon, att mina arbeten ha stor dragningskraft på publiken”. Renoveringen av Mårbacka slukade pengar. Det skrevs kontrakt om minst en film per år i fem år. Under år 1919 blev det premiär för hela fyra filmer.

Jerusalem

År 1901 utkom Jerusalen I: I Dalarne och nästa år Jerusalem II: I det heliga landet. Den grundade sig på verkligheten. Några Nåsbönder påverkas av en karismatisk religiös ledare att lämna Dalarna för Jerusalem. Selma hade rest ända till Jerusalem och besökt The American Colony. Hon gjorde också ett kort besök i Nås i Dalarna. Hon hade föresatt sig att skriva något som skulle gå hem hos både den breda och den bildade publiken och hon lyckades. Böckerna fick bra kritik och sålde bra. Detta var ett modernt nationalepos. Förläggaren Karl Otto Bonnier sade att försäljningssiffrorna var ett enastående rekord för ny svensk litteratur. Boken skulle nu filmatiseras.

Sjöström skrev manuset i mars 1918 och fick det godkänt av författarinnan, som vanligt genom att fara hem till henne i Värmland och läsa upp det, och den 8 april köpte Svenska Bio filmrätten till såväl denna roman som "Herr Arnes penningar".

Inspelningen av filmen påbörjades i slutet av maj och fullföljdes under sommaren, större delen "på plats" i Dalarna. Stort arbete lades denna gång ner på såväl dekorationer som trickfilmning. För de förra svarade dekorationsmålaren Harry Dahlström som bl a svarade för det naivistiska paradiset och Ingmarssönernas himmelska boning i traditionsrik dalastil.
http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item ... 5#comments

Den första filmen baserades på prologen i Jerusalem och fick heta Ingmarssönerna. Av dessa ca 30 sidor gjorde Sjöström två filmer. I filmprogrammet intervjuades författaren. ”Förutom att betona sin belåtenhet med filmatiseringen framhöll hon möjligheterna att med det nya mediet sprida bokens innehåll till en bred publik: Det finns dock en massa människor som icke har råd att köpa böcker eller icke har träning nog att ur en bok få fram vad en mera van läsare får i behållning och för deras räkning menar dr Lagerlöf, har man anledning att glädja sig över att filmen finns.”

I Ingemarssönerna är Lill-Ingmar den manliga huvudpersonen. För att bli Stor-Ingmar räcker det inte med att hans far har dött. Han måste göra något stort, något beundransvärt. Människorna i bygden ser upp till Ingmarssönerna. Boken börjar med att Lill-Ingmar går och plöjer i vårsolen och samtidigt grubblar.

Det var en ung karl, som gick och plöjde sitt
träde en sommarmorgon. Solen sken ljuf-
ligt, gräset var vått af dagg, och luften var så frisk,
så att det kan inga ord beskrifva. Hästarna voro
smått yra af morgonluften och drogo fram plogen
som på lek. De hade en helt annan lunk än den
vanliga, karlen fick nära nog springa för att kunna
följa dem.
---
»Det var dumt, att jag kom in på de här tan-
karna,» sade han, »ty jag var så glad nyss. Men
tänk nu bara på den här enda saken. I fars tid
rättade sig alla grannarna efter honom i allt han
gjorde, samma morgon han började slåttern, började
de, och samma dag, som vi togo till med att plöja
trädet på Ingmarsgården, satte de plogen i jorden
hela dalen uppefter. Men nu har jag plöjt här i
ett par timmar redan, utan att någon börjat hvässa
en plogbill en gång.

»Jag tror, att jag styrt gården så väl som
någon, som hetat Ingmar Ingmarsson,» sade han.
»Jag har fått mer för mitt hö, jag, än far, och jag
nöjer mig ej med de små gräsgångna dikena, som
löpte genom åkern på hans tid. Och en sanning
är det, att jag inte far så illa fram med skogen
som far och bränner ned den till svedjeland.
»Det känns tungt mången gång,» sade karlen,
»det är inte alltid jag tar det så lätt som i dag.
När far och farfar lefde, då hette det, att Ing-
marerna hade lefvat så länge i världen, att de visste
hur vår Herre ville ha det, och folk rent af tiggde
dem, att de skulle regera öfver socknen. De satte
till både präst och klockare, de bestämde både när
älfven skulle rensas och hvar det skulle byggas
skolhus. Men mig frågar ingen till råds, och jag
har ingenting att bestämma öfver.
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfat ... da/3/etext

Han tänker sig att ha skulle velat be sin far om råd men denne är ju död. Då fantiserar han om att han klättar upp till himlen:

Han tyckte, att han helt hastigt kom-
mit ända upp till sin gamle far i himlen.
»När jag så kommer in i storstugan,» fortfor
han, »sitter där fullt af bondkarlar kring väggarna,
som alla ha grårödt hår och hvita ögonbryn och
stor underläpp och äro så lika far, som ett bär är
likt ett annat. När jag får se, att där är så mycket
folk, så blir jag blyg och stannar nere vid dörren.
Men far sitter högst uppe vid bordet, och så fort
han får se mig, säger han: — ’Välkommen du, Lill
Ingmar Ingmarsson.’ Och så kommer far upp
till mig. — ’Jag skulle allt vilja tala ett par ord
med er, far,’ säger jag, ’men här äro så många
främmande.’ — ’Å det är bara släkten,’ säger far,
’de här karlarna ha alla bott på Ingmarsgården,
och den äldste af dem är ända från hedenhös.’—

Han berättar om sitt dilemma men får inget svar från sin far:

»Då lyfter gubben på ögonen, och så säger
han: ’Det här är en svår fråga, Ingmar. Jag tror
att jag skall gå in och fråga de andra Ingmars-
sönerna.’ Och så går far in i storstugan, och jag
blir sittande. Och där får jag sitta och vänta och
vänta, och far kommer inte tillbaka. Så när jag
väntat i många timmar, blir jag led och går in till
far. ’Ge dig till tåls därute, Lill Ingmar,’ säger
far, ’det här är en svår fråga.’ Och jag ser alla
de gamla hur de sitta med slutna ögon och fun-
dera. Och jag väntar och väntar, och jag väntar
väl än.» — —

Han blev förlovad med Brita men det var inte frivilligt från hennes sida. Britas far har tvingat henne att förlova sig med storbonden Ingmar. Efter lysningen flyttade Brita in till Ingmarsgården för att kunna hjälpa hans mor i hushållet. Men av ren snålhet har inte bröllopet blivit av för honom. En storbonde förväntades ha ett stort och dyrt bröllopskalas. Hans far har alltid sagt att det stora boningshuset ska rödfärgas på nytt när Ingmar gifter sig och det kostar också pengar. Däremot har han gjort sin fästmö med barn. I ilska, skam och ångest har Brita dödat barnet. Lill-Ingmar spelas av Victor Sjöström själv. Brita spelas av Harriet Bosse (Strindbergs tredje hustru).

Filmerna visades tillsammans så att det blev en helaftonsfilm på nästan 3,5 timmar. Recensionerna var entusiastiska:

SvD hade som rubrik "En storartad svensk film!skapelse" och Quelqu'une fortsatte:
---
Inför intet svenskt filmverk hitintills har man i högre grad haft denna känsla än inför Ingmarssönerna (-). Man var verkligen stolt att vara svensk under de timmar, då denna inkarnation av ursvenskt kynne och ursvensk natur upprullades inför ens blickar, troget åtföljd av berättelsens egna, starkt karaktäristiska text och satt i bild och gestalt på ett sätt, vars pietetsfulla anda och grundliga kunnighet lämna intet övrigt att önska. (-) Inför Victor Sjöströms mästerliga regi nedlägger man villigt sitt hjärtas och sitt förstånds oinskränkta hyllning. Här finns allt förenat -- teknisk rutin, kulturhistoriskt vetande, konstnärlig blick och framför allt en kärlek till svensk bygd och svensk natur som träder fram, strålande och värmande, i varje liten detalj i det stora verket."
http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item ... 5#comments

En annan recensent:
"Fru Bosses briljanta spel står över allt beröm och ändock är det en debut! I hennes uttrycksfulla ansikte kan man läsa den hårda kamp hon kämpar inom sig då hon tvingas att flytta till Ingmarsgården.
---"
"Träffad på kornet, som det brukar heta, synes också herr Sjöströms Lill-Ingmar vara. Man bara förvånar sig över att han hunnit med att så intensivt gå upp i den vid sidan av sina maktpåliggande regissörsbestyr. (-) På ett mera betagande sätt än här sker kan detta verk icke gärna bli illustrerat. Åt såväl dess realism som mystik och skira poesi göres den fullständigaste rättvisa. Rent tekniskt överraskar filmen med en hel del nyheter, som väcka både undran och beundran (-) planlagda av den outtröttlige, av sin uppgift entusiasmerade regissören."

Mest uppmärksamhet fick i övrigt Harriet Bosses debut som filmskådespelerska och alla tycks ha fallit för hennes rollgestaltning, trots att hon egentligen var på tok för gammal för rollen, 1918 var hon 40 år!

Det blev visserligen succé för filmen i Sverige men det gick sämre utomlands:

Den såldes visserligen till rätt många länder, men uppenbarligen var berättelsen denna gång lite för svensk -- och kanske lite för långsam.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 38682
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Verk av Selma Lagerlöf som filmatiserats

Inläggav Alien » 2021-07-05 2:47:03

Victor Sjöström fortsatte med ytterligare två kapitel i Jerusalem del 1.

De handlar om Stor-Ingmars äldsta dotter Karin. Lill-Ingmar är ännu ett barn. Karin har otur med sin make, Eljas Elof. Det framgår att ingen av dem gift sig av kärlek. Troligen var Eljas far angelägen om att sonen gifte sig med en kvinna av den ansedda ätten, och Stor-Ingmar såg att Eljas Elof var en hårt arbetande man. Det var han dock inte av naturen, han lydde sin stränge far och senare Stor-Ingmar.

Men så länge Ingmar Ingmarsson
lefde, syntes Eljas Elof vara fullt nöjd, han bara
trälade utan att begära något bättre. Folk sade,
att Ingmarssönerna nu fått en måg efter sitt sinne,
ty Elof Ersson visste ej om något annat i världen
än arbete.

Men så snart Stor Ingmar var död, började
mågen att dricka och föra ett vildt lif. Han sökte
upp alla glada karlar, som funnos i socknen, bjöd
dem hem till sig på Ingmarsgården eller dref om-
kring med dem i lekstugor och gästgifvargårdar.
Han upphörde alldeles att arbeta och drack sig
full hvarje dag. På endast ett par månader blef
han en försupen stackare.
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfat ... a/83/etext

(Lekstuga betydde förr ett ställe där vuxna roade sig.) Mannen är ett dåligt föredöme för hennes lillebror och lurar honom att dricka alkohol. Så Karin ber skolmästaren att ta hand om Lill-Ingmar. När Eljas faller så illa att han bryter ryggen och inte själv kan skaffa sig sprit blir det än värre för Karin.

Doktorn hade strängeligen förbjudit Karin
Ingmarsdotter att ge mannen några dryckesvaror,
emedan han då inom kort skulle supa ihjäl sig.
Eljas sökte då tvinga sig till, hvad han önskade,
genom att skrika och föra oväsen framför allt om
nätterna. Han bar sig åt som en vansinnig och
störde allas ro.

Detta var Karins tyngsta år. Mannen pinade
henne mången gång så svårt, att hon trodde, att
hon ej skulle kunna härda ut. Han fyllde gården
med ondt och giftigt tal och med svordomar, så
att den var som ett helvete.

Karin bad skolmästarns, att de skulle låta Ing-
mar stanna hos dem. Hon ville ej, att brodern
skulle komma hem en enda dag, inte ens om
julen.

Alla tjänarna på Ingmarsgården voro på långt
håll släkt med husbondfolket och hade lefvat på
gården hela sin tid. Om det ej varit så, att de
varit som hopvuxna med Ingmarssönerna, kunde
de ej hafva stått ut att stanna i sin tjänst.

Det var ej många nätter Eljas lät dem sofva
i ro. Och ständigt hittade han på något nytt för
att pina dem och Karin så, att de skulle blifva
tvungna att gifva efter för hans böner.
Under detta elände lefde Karin en vinter, en
sommar och så än en vinter.
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfat ... a/90/etext

Det verkar vara självklart för Karin att hon måste lida och härda ut. Att skiljas var det inte tal om.

Det blev en helaftonsfilm kallad Karin Ingemarsdotter som hade premiär år 1920. Den kända skådespelersakan Tora Teje spelade Karin. Nils Lundell spelade Eljas. Men kritikerna menade att Sjöströms film var alltför långsam och detaljerad.
Den självklara jämförelsen med Victor Sjöströms Ingmarssönerna (1919) utföll inte till denna nya films favör enligt de flesta kritikernas mening, därtill var tempot i Karin Ingmarsdotter alltför saktfärdigt och händelseförloppet alltför odramatiskt. Visserligen talade man om en gedigen och äktsvensk bondeskildring med många vackra tavlor, inte minst av den översvämmade Dalälven, men det var tydligt att de flesta recensenterna var besvikna på Victor Sjöström den här gången.
http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item ... 5#comments

Sjöström och Selma Lagerlöf beslöt då att lägga ned resten av projektet.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 38682
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Återgå till Intressanta intressen



Logga in