Röt du inte till?

På universitetet på 70-talet var det extremt fult att vara som jag (d.v.s. tyst, stel och tillbakadragen) särskilt som jag läste sociala ämnen. Värst var de s.k.
"speglingarna" - ett slags kritik och självkritik som brukade avsluta delkurserna.
Då fick jag sitta där och skämmas och höra att jag måste "bjuda mer på mig själv."
Men det kan nog vara ännu svårare numera att hitta en passande arbetsplats på dagens superslimmade företag.
På 1200-talet hade jag nog gått i kloster. Att gå och påta i en klosterträdgård hade passat mig bra .

Humaniora, ekonomi, vård är nog sektorer där man förväntas vara "social" på ett helt annat sätt. Kanske läkare slipper undan iofs.

Tyvärr, Plåtmonster, jag var för blyg för att våga ryta till. Jag tänkte ut olika svar att snoppa av de andra med men då var det i regel för sent...

Ja jag tror det. Man kunde vara tystlåten och sitta i djupa grubblerier och peta i näsan medan de andra "socialiserade". Nuförtiden ska ju "alla med".

De sociala kraven höjs och höjs. För att inte tala om avskyn för näspetande.