Själv är jag:

2/8 tattare (resande, eller vad det nu kallas - min morfar är det)
cirka 1,5/8 svensk (född och uppvuxen i Sverige)
cirka 4,5/8 finsk (min pappa är helfinsk och min mormor är halvfinsk)

Jag har i grunden blont huvudhår (färgat brunt), och gröna ögon. Är brunfärgad/mörkblond resten av kroppen.

Vad jag vet. Har jag räknat rätt på delarna?

Ni då?

Endast germansk så långt tillbaka som någon av mina föräldrar vet, vilket betyder flera hundra år.

En fjärdedels dansk, tre fjärdedelars svensk.

Helt och hållet finska rötter, men född i Sverige.

Morfar har släktforskat och hittade mest rallare, predikanter, bönder och soldater. Vanlig norrbottnisk arbetarsläkt. Mamma är från Norrbotten, pappa från Uppland, jag är uppsalatös, men mina rötter finns i Norrbotten/Tornedalen och i Knivsta/Märstatrakten, inte i Uppsala.
Förmodligen finns det tornedalsfinskt och samiskt blod i mina ådror. Det lär även finnas en polsk (eller kanske kasjubisk?) krigsfånge, möjligen från Danzig/Gdansk, i släkten. Knaut eller Knojt eller något sådant hette han i Sverige, men det var tydligen ett försvenskat namn. Sedan skall det finnas irländare på mormors sida, men jag förstår inte hur de skall ha hamnat i Norrbotten av alla ställen.
En gren av morfars släkt bor i Canada.

Germansk, slavisk och judisk.

Svensk så långt bak jag vet. Morfar var dock från början från skåne så om det finns lite danskt blod är ju inte omöjligt men det var i sådana fall väldigt länge sedan.

Är en salig röra. Litauisk, rysk, tysk, amerikansk, eastern cherokee, fransk, irländsk, hmm bara 7... (när farmor levde kom vi upp i 11 nationaliteter) och då har vi inte ens gått särskilt långt bak i tiden.

Ingen aning. Sverigefödda släktingar ett par led tillbaka men sen tar det slut. Vill egentligen av ren nyfikenhet börja släktforska, men det verkar dyrt.

Rysk, finsk och svensk. Hur mycket av vad vet jag ej.

Tysk-tjeckisk-karelsk samt genuin svensk bonde.

Dansk (skåningar är av etnisk dansk härkomst), tysk, karelsk och ev lite rysk

aspiemelly skrev:Är en salig röra. Litauisk, rysk, tysk, amerikansk, eastern cherokee, fransk, irländsk, hmm bara 7... (när farmor levde kom vi upp i 11 nationaliteter) och då har vi inte ens gått särskilt långt bak i tiden.

Coooooolt....ju mer desto bättre, tycker jag. Jag skulle älska att hitta någon gammal resande, ett par zigenare, någon jude eller något annat "exotiskt" i släkten....tyvärr är jag så blond att folk frågar om det verkligen är äkta (jo, det är det). Å andra sidan skall det ju finnas någon svart kannibalkung i Reinfeldts släkt och han ser ju inte speciellt "exotisk" ut.
Det enda jag kan "skryta" med (egentligen är det inte alls märkvärdigt) är att min mormors farmor var clairvoyant. Vi delar förresten förnamn.

Finlandsvensk, riksvensk, finsk och tysk.

BMW skrev:Finlandsvensk, riksvensk, finsk och tysk.

Talar du finlandssvenska eller någon annan dialekt? Talar du finska?

Liljencroowna skrev:

BMW skrev:Finlandsvensk, riksvensk, finsk och tysk.

Talar du finlandssvenska eller någon annan dialekt? Talar du finska?

Nej, talar inte finska men kan lägga till en finlandsvensk accent om jag vill, är uppvuxen i Sverige och har nyligen flyttat till Finland.

BMW skrev:

Liljencroowna skrev:

BMW skrev:Finlandsvensk, riksvensk, finsk och tysk.

Talar du finlandssvenska eller någon annan dialekt? Talar du finska?

Nej, talar inte finska men kan lägga till en finlandsvensk accent om jag vill, är uppvuxen i Sverige och har nyligen flyttat till Finland.

Ah.

Min pappas föräldrar kan knappt svenska, och när farmor pratar gastar hon på riktigt finskbruten svenska. Y blir U... och sånt...

Liljencroowna skrev:

BMW skrev:

Liljencroowna skrev:
Talar du finlandssvenska eller någon annan dialekt? Talar du finska?

Nej, talar inte finska men kan lägga till en finlandsvensk accent om jag vill, är uppvuxen i Sverige och har nyligen flyttat till Finland.

Ah.

Min pappas föräldrar kan knappt svenska, och när farmor pratar gastar hon på riktigt finskbruten svenska. Y blir U... och sånt...

Det är dock står skillnad på den finlandsvenska dialekten och på finnar som talar svenska med finsk brytning

Liljencroowna skrev:Talar du finlandssvenska eller någon annan dialekt? Talar du finska?

BMW skrev:

Liljencroowna skrev:

BMW skrev:Nej, talar inte finska men kan lägga till en finlandsvensk accent om jag vill, är uppvuxen i Sverige och har nyligen flyttat till Finland.

Ah.

Min pappas föräldrar kan knappt svenska, och när farmor pratar gastar hon på riktigt finskbruten svenska. Y blir U... och sånt...

Det är dock står skillnad på den finlandsvenska dialekten och på finnar som talar svenska med finsk brytning

Jag är fullt medveten om det. Hör skillnad mellan Mark Levengood och min farmor.

Mitt raka fäderne: Invandrad tysk/österrikisk familj med ursprung från början i nuvarande Tjeckien. Namnet Pemer kommer av Böhmer, person från Böhmern, så det är en geografisk ursprungsbeteckning från början. Invandrade till Sverige: min ff ff ff ff f på 1630-talet.

Min mors raka fäderne: Invandrad vallonsk familj kom närmast från tyska områden. Släktens namn de Val / de Waal m fl stavningar betyder vallon, så det är en geografisk ursprungsbeteckning från början. Invandrade till Sverige: min mf ff ff ff ff ff på 1620-talet.

(Japp, de har hunnit med tre generationer mer på ca 10 år mer på den linjen, på min raka fädernelinje har fyra av mellanleden varit ganska gamla när nästa generation på linjen föddes, medan i princip alla varit runt 30 när sonen i kedjan föddes på mammas fäderne.)

Från min farfars mor och alla anor bortom min farfars farfars farfar finns många olika invandrarsläkter, i första hand skotsk och tysk/baltisk adel. Har aldrig sett vallonrötter förrän jag kom tillräckligt långt tillbaka på mammas raka fäderne för att upptäcka vilken släkt det var. Mamma är född 1943 och den senaste anfadern som burit släktnamnet dog 1743. Hans son blev bonde och sedan användes aldrig släktnamnet på grenen ner till mamma.

Alla anor på mammas sida utom just hennes raka fäderne, alla anor till farmor, farfars farmor och farfars farfars mor verkar ha varit infödda svenskar, så långt det finns kyrkböcker att hitta dem i.

Kul att få veta lite mer om dem som postat i den här tråden!

Själv är jag svensk så långt jag lyckats nysta på mammas sida (= 1799) och på pappas de närmsta generationerna bakåt i alla fall.

Inger skrev:Kul att få veta lite mer om dem som postat i den här tråden!

Själv är jag svensk så långt jag lyckats nysta på mammas sida (= 1799) och på pappas de närmsta generationerna bakåt i alla fall.

Är du blond och blåögd?
--

Min farfars farfars faster eller något i den stilen flyttade till USA i slutet av 1800-talet. Har släkt där - hon fick 13 barn.

Tillräckligt blandad för att inte vara rädd för det.

Min morsa har berättat att hennes morfar (1885-1976) ska ha talat om att det längre tillbaka i hans släkt fanns Ryska influenser. Annars är det nog bara s.k. bönder och annat löst folk så långt ögat når. Eventuellt ska mitt efternamn vara ett s.k. knektnamn. Dock inte lika snärtigt som Rask eller Klang (som Moberg kallade sina knektar).

Då det gäller min morfar och min morsas ½brorsas farsa vet jag platt intet. Morfar var visserligen från Skåne och enligt legenden tillät inte hans föräldrar honom att gifta sig med en fabrikarbeterska från bondvischan varför det blev faderskapsmål av saken. Ett par år senare råkade min mormor ut för ytterligare en skitstövel men den son hon föddes adopterades bort direkt efter nedkomsten och hon berättade aldrig om det för någon. Den sonens barn från hans första äktenskap tog för några år sedan kontakt med morsan så därför vet vi lite.

Min mormors liv blev alldeles förstört av de två sveken och förnekelsen av sin son måste ha varit ett rent helvete och förmodligen skuld till att hon blev beroende av värktabletter m.m. i 50 år.